Styrteknologier som modifieras

Ett par av styrteknologierna i myndigheten introducerades med utgångspunkt

i en logik om att modifiera verksamhetsstyrning utifrån vad som ska

känne-teckna den nya myndigheten. Ett exempel på att styrteknologier

introdu-cerades med utgångspunkt i en förändring i deras innehåll och logik är

bildandet av organisationsstrukturen, vilken här betraktas som en

administ-rativ styrteknologi för att organisera och dela in verksamheten (se Malmi och

Brown, 2008). En organisationsstruktur är i sig inte en ny eller

myndighets-specifik styrteknologi. Däremot arbetade organisationskommittén fram ett

förslag för Trafikverket som skulle skilja den nya myndigheten från dem som

lades ner i samband med att Trafikverket bildades. Ambitionen med

organi-sationsstrukturen var att dela in verksamheten utifrån funktion (Samhälle,

Trafik och Investering), vilket organisationskommittén bland annat baserade

på att myndigheten skulle vara en samhällsbyggare med syftet att identifiera

trafikslagsövergripande lösningar (Organisationskommittén, 2009). Denna

organisering ställdes i kontrast till den trafikslagsindelning som

myndighets-strukturen inom det transportpolitiska området tidigare hade utgått från, vilket

förklarades av den tidigare generaldirektören:

Om jag inte hade skapat en ny organisatorisk struktur hade jag

cementerat en gammal struktur. Sedan skulle jag ha fått börja med att

få ihop delarna. Baserat på att vi nu hade ett nytt uppdrag valde vi redan

från början en ny strategi och nya utmaningar och byggde en

organi-sation efter det. (Trafikverket, 2015, Vägen till Trafikverket, s. 33)

Organisationsstrukturen formades proaktivt i avsikt att skapa en myndighet

som skulle kännetecknas av sin funktion i transportsystemet i stället för

trafikslag. Att en ny myndighet utformar en organisationsstruktur för att dela

in verksamheten är varken något speciellt nytt eller originellt. Exemplet

illustrerar däremot att organisationsstrukturen skapas med utgångspunkt i vad

som ska betonas i den nya myndigheten.

Utformningen av organisationsstrukturen tar sin utgångspunkt i en planerad

riktning för verksamheten, vilket skiljer sig från ett reaktivt förlopp som

handlar om att styrteknologier skapas som en reaktion på något. Det innebär

också att det inte är fråga om en ny styrteknologi, utan att styrteknologins

innehåll och logik förändras, till skillnad från det reproducerande förloppet.

Organisationsstrukturen utformas för att artikulera hur verksamheten ska

fungera i kontrast till tidigare sätt att organisera myndigheter inom det

trans-portpolitiska området. Organisationsstrukturen är följaktligen inte en ny

styrteknologi, men innehållet i styrteknologin är nytt i relation till bildandet

av den nya myndigheten.

Ett annat exempel på en styrteknologi som inte är ny i sig, men där innehållet

är nytt, är värderingsstyrningen. Värderingsstyrningens innehåll motiverades

med utgångspunkt i en önskan att skapa en ny kultur och att tona ner att

bildandet av Trafikverket påminner om en sammanslagning av myndigheter.

Förslag till värderingsstyrningens innehåll presenterades initialt av konsulter

och arbetades sedermera fram internt i myndigheten (värdeorden var

lyhörd-het, nyskapande och helhetssyn, se avsnitt 6.3.3). Liksom vid utformningen

av organisationsstrukturen betonades en logik för myndigheten som var

an-norlunda än de tidigare myndigheternas.

Det som kännetecknar introduceringen av de nya styrteknologierna är att de

iscensattes med ett argument som utgår från bildandet av en ny myndighet och

vad som ska känneteckna den nya myndigheten. Det vill säga en ny myndighet

som ska kännetecknas av vissa värderingar och organiseras på ett annorlunda

sätt än tidigare myndigheter. Dessa styrteknologier introducerades som en

förändring av redan befintliga styrteknologiers innehåll och logik, även om

det i vissa fall följde med innehåll från de nerlagda myndigheterna (till

exempel inslag i organisationsstrukturen). Exemplen belyser att

styrteknolo-gierna motiverades med att de skulle bidra med en ny logik för verksamheten.

Följaktligen var det ett förlopp som kännetecknas av en proaktiv modifiering

av styrteknologier med utgångspunkt i bildandet av den nya myndigheten.

139

Bildandet av Trafikverket iscensatte ett uppbrott från de sätt som de befintliga

styrteknologierna hade utformats på och detta initierade förändringar av

styrteknologiernas innehåll och logik (jfr Spindler, 2013; Deleuze och

Guattari, 1980/2015). Gemensamt för styrteknologierna är att introduceringen

motiveras av en förändring i etablerade styrteknologier med utgångspunkt i

deras innehåll och logik, vilket jag väljer att kalla för ett proaktivt förlopp.

Anledningen till detta är att markera att introduceringen av styrteknologierna

kännetecknas av en planerad och önskvärd riktning för en ny myndighet. Det

proaktiva förloppet har inslag av planering och framförhållning till skillnad

från exempelvis det reaktiva förloppet och representerar således en förändring

i styrteknologins innehåll och logik som iscensätts genom bildandet av den

nya myndigheten utan att producera helt nya styrteknologier (jfr Spindler,

2013; Deleuze och Guattari, 1980/2015; Nail, 2017).

En introducering av styrteknologier som bygger på en förändring i

styrtek-nologins innehåll och logik kännetecknas av en proaktiv modifiering av

styrteknologier, men utan att skapa nya styrteknologier eller reproducera

existerande sådana. Det är en process av förändring av styrteknologier som

kännetecknas av att visst innehåll i styrteknologierna upphör men att

styr-teknologierna endast modifieras (jfr Nail, 2017). Följaktligen betonas det nya

och annorlunda i styrteknologierna. I kontrast till de två tidigare förloppen

som beskrivits i detta avsnitt kännetecknas det proaktiva förloppet som följer:

[…] the process of change that does not reproduce a pre-established

assemblage, but does not yet contribute to or create a new assemblage

either […]. (Nail, 2017, s. 35)

Med inspiration i citatet från Nail (2017) är det proaktiva förloppet en

modifiering av styrteknologier. Det innebär att förloppet inte reproducerar

styrteknologier och inte heller skapar helt nya styrteknologier. Utmärkande

för det proaktiva förloppet, med utgångspunkt i Trafikverket, är att

styr-teknologierna modifieras med utgångspunkt i ambitioner för den nya

myndig-heten. Följaktligen innebär introduceringen av styrteknologierna ett avsteg

från tidigare innehåll i styrteknologier i de nerlagda myndigheterna. Genom

att framhäva det nya betonas skillnaderna från det gamla. I detta fall ser vi en

ny myndighet som organiseras med utgångspunkt i funktion i

transport-systemet i stället för trafikslag. Notera att det inte är helt nya styrteknologier

som introduceras, såsom i det reaktiva förloppet. Det proaktiva förloppet

innebär att styrteknologier introduceras och motiveras genom att de proaktivt

modifieras utifrån en planerad idé om vad som ska känneteckna den nya

myndigheten.

In document Kim Eriksson (Page 153-156)