De danska måltidsforskarna sociologen Lotte Holm och medicinaren Arne Astrup har sammanfattat ett antal orsaker till vad som hamnar på bordet: Det handlar om vilka varor som produceras och vad som finns att tillgå, om var- dagslivets organisering och de känslomässiga band vi skapar till mat, men också om vardagslivets kultur och medvetenhet, kulturella och sociala normer för vad ”riktig” mat är och matens plats som en markör för identitet och livsstil (Holm & Astrup 1993). Val av mat och matens relation till den livsstil som vill levas ut handlar även om ekonomi. Vad vi har råd att äta har stor betydelse för vad som hamnar på matbordet och möjligheten att välja mat är en avgörande faktor i människors vardagsliv. Utifrån en materiell förståelse av klass skiljs de som har ekonomin och friheten att välja från dem som inte har det. Här handlar det till exempel om vad som behövs och önskas i mataffären, vilka varor man har råd att köpa och vilka varor som prioriteras (Charles och Kerr 1988; DeVault 1991; Morgan 1996). Ur metodologisk synvinkel innebär en materiell klassindelning att klass kan mätas och att människor kategoriseras in i olika klasskategorier. Med avseende på mat och måltider är den utgångspunkten däremot inte till- räcklig då perspektivet inte inkluderar matens kommunikativa aspekter och hur klass manifesteras genom självpresentationer, liksom genom tillgångar och användande av kulturellt kapital. Klass förvärvas också genom olika praktiker och upprätthålls genom tillskrivandet av till exempel kulturella och moraliska attribut. Från detta perspektiv blir klass inte något helt och hållet fixerat utan också ett dynamiskt begrepp som har moraliska undertoner. Dessa symboliska formationer får dock reella konsekvenser (Skeggs 2004:24). I relation till familj och måltider handlar det därför om hur ”familj görs” och hur detta görande står i relation till diskurser med moraliska undertoner och hur föräldrar förhåller sig till dessa. Den mängd och form av kulturellt kapital vi förfogar över har betydelse för hur vi bemöter och vill bli bemötta, värderar och utvärderar(s) och huruvida detta leder till ett utbytesvärde i termer av bemötande, uppskattning eller nedvärdering från omgivningens sida. Klass blir utifrån detta synsätt en ständigt pågående process som relaterar till diskursiva och historiskt specifika föreställningar om vad som antas vara ”rätt” och mindre ”rätt” (Bourdieu 1984; Skeggs 1999, 2004).
(de intervjuade ger exempel som frusen pizza och hamburgare från hamburger- kedjorna) är en viktig identitetsmarkör och ett sätt att positionera sig relationellt i gentemot andra. För den urbana medelklassen är den såväl ”icke-mat” som ”protestmat”, medan arbetarklassen snarare utan att ursäkta sig på samma sätt berättar om hur de äter den typen av mat ett par gånger i veckan (Bahr Bugge & Almås 2006:220–222). Olika råd kring socker, onyttiga fetter och andra ohälsosamma ingredienser i maten fortsätter att vara en central del i de inter- vjuade barnfamiljernas vardag. Dessa ”tabubelagda” matvanor var också något som de intervjuade återkom till.
Inställningen till olika ingredienser, så som färdigmat eller sockerrika pro- dukter, kan också handla om vad som vill visas upp för andra. Att bete sig respektabelt innebär att förhålla sig ”på rätt sätt” till olika symboler (Skeggs 1999). Marie-Louise har en dubbel inställning till McDonalds och hon menar att McDonalds någon gång kan vara ett alternativ då de har bråttom och inte själv orkar laga mat.6 Samtidigt berättar Marie-Louise också om hur McDonalds
för henne symboliserar något som hon inte vill bli förknippad med inför andra. Marie-Louise: Och då mötte vi grannen i hissen där vi stod med den där McDonalds påsen och då fick jag just den här känslan att nej. Men det händer inte så ofta. […] Och jag skulle inte gå in och sätta mig på McDonalds med min dotter som är två och ge henne en cola eller en hamburgare, nej, aldrig! Men här hemma får hon smaka liksom.
För Marie-Louise är det viktigt att de inte går till McDonalds för ofta. Att synas med sina barn inne på McDonalds, menar hon, inte är något hon gör utan vidare. Jag tolkar Marie-Louises inställning som att hon dels förhåller sig till en moralisk föräldraskapsdiskurs samtidigt som hennes förhållningssätt rymmer en outtalad distans till de föräldrar som sitter på McDonalds med sina barn. Hon agerar gentemot de människor som befinner sig i hennes närhet, de ska inte kunna se henne genom McDonalds fönster. Hennes föreställning om vad hon skulle symbolisera i dessa andras ögon innebär att de äter maten från McDonalds hemma. Så framstår hon också som en mer respektabel förälder.
Mat är ett sätt på vilket vi skapar relationer men också ett sätt att uttrycka distans från andra. Grova distinktionsmarkörer så som yrke (i förhållande till klass) och inkomst kan tjäna som variabler för klassindelning. Det är emellertid genom empirisk analys av praktiker och erfarenheter såsom till exempel måltiden som vi kan komma åt, ofta, subtila distinktioner. I de intervjuades olika berät- telser om matvanor visar sig klassposition genom att de intervjuade förhåller sig
till vad de själva inte är och gör och i olika berättelser tecknas en bild av dem de disidentifierar sig med. Att distansera sig från och förhålla sig till andra är ett sätt att definiera sig själv. Skillnaderna de intervjuade berättar om avseende mat är materiella men de urskiljs dock genom konsumtionsmönster och livsstilar. De är effekter av klass (Ebert & Zavarzadeh 2008), men det är också ett sätt på vilket klass uttrycks och urskiljs i människors vardag och hur klasshierarkier konstrueras genom vardagliga praktiker. Klass är utifrån detta synsätt en dialo- gisk praktik där man i omdömen om sig själv mäter sig gentemot en föreställd annan. Dess dialogiska innebörd innebär att klass förstås som en strukturerande frånvaro av vad man inte är eller har (att inte vara medelklass, inte arbetarklass, inte präktig, inte slarvig och så vidare) (Skeggs 1999: 119–120, 131). Statusdis- tinktioner kan därav förstås som sociala uttryck för klassförhållanden (Skeggs 1999: 128). Klasspraktiker är på så sätt grundade i en erfarenhet och upplevda känslor där en medelklassposition oftare kommer med privilegier som handlar om förmågan och kapitalet att leva upp till en normerande föräldraroll, posi- tioner som sällan behöver förklaras utan tas för självklara och konstrueras som naturliga. Alla har heller inte samma möjligheter att presentera sig själva som ”moraliskt seriösa individer” i sin roll som föräldrar avseende barnens mat. För detta krävs ett reflexivt förhållningssätt som ligger i linje med rådande normer (Morgan 2011:137).
I de intervjuades praktiker tillskrivs verkliga och föreställda andra föräldrar skilda moraliska attribut. Vissa är för slappa föräldrar, andra är för mycket ”Bullerby”. Denna form av moralisk navigation innebär att man placerar in sig själv. Det egna navigerandet leder till att handlande får reella konsekvenser för familjemedlemmarna (till exempel att McDonaldsmaten äts hemma istället för på McDonalds). För att berätta och presentera sig själv på rätt sätt måste det finnas tillgång till såväl materiella resurser, i detta fall viss mat, som rätt kunskap för att kunna berätta om den mat som äts. Det handlar därför inte enbart om att ha möjlighet att ge sitt barn den mat som råden föreskriver utan också att på ”rätt” kunna förhålla sig självständigt till dessa, eller som Skeggs uttrycker det: ”This is why self-making is class-making” (Skeggs 2004: 91). Problemet här är dock att inte bidra till att återigen framställa medelklassen som innehavare av de ”rätta” och moraliska förhållningssätten och därför finns det också ett behov av att skapa ett större utrymme för olika positioner och självpresentationer men också ett större utrymme för en utökad förståelse av vad ett ”gott” föräldraskap innebär där inte vissa positioner är knutna till specifika värden.
Avslutningsvis
Mat kommunicerar, (åter)skapar och manifesterar identiteter, känslor och maktrelationer. Här har jag velat visa hur måltiden har betydelse för att förstå hur ”familj görs” och den betydelse måltiden har som nav i vardagens ebb och flod mellan att vara tillsammans och isär, men även hur detta kräver arbete, ett arbete som vid närmre närmare analys fortfarande är könskodat och som även ger upphov till klasskodade självpresentationer. Att fostra barn in i ett visst matbeteende, in i ett visst habitus, är ett sätt på vilket barn fostras in i en viss uppfattning om vad den goda måltiden innebär och vad denna utgörs av. Måltiden i Sverige har genom tiderna präglats av olika försök till att påverka människors ätande. Ofta har försöken till skett mot bakgrund av en jämlikhets- strävan och önskan om en förbättrad folkhälsa men de har också bidragit till att skapa en specifik måltidsdiskurs och normativa föreställningar om vad den ”goda måltiden” utgörs av. Genom att studera måltiden kan moraliska före- ställningar urskiljas där en viss matmoral och familjemoral är nära förbundna. Det handlar om vad som bör och inte bör ätas men också om hur vi förstår oss själva och förstås och (ut)värderas av andra.
Till sist vill jag återigen återkomma till Tage Danielssons dikt. Den har på flera sätt följt mig under skrivandet av den här artikeln, såväl som av min avhandling. I dikten är måltiden främst en praktik och plats för omsorg och samvaro och ett uttryck för kärlek. Detta är högst centrala aspekter av måltiden men måltiden är också en praktik i vilken arbetet, ansträngningarna, önskning- arna, föreställningarna, de bakomliggande normerna och strukturerna bakom tilldragelsen sällan synliggörs. Dessa måltidens paradoxer är därför vad jag här har försökt att lyfta fram.
Noter
1 Jag vill också passa på att rikta ett stort tack till Vetenskapssociteten för priset ur ”Olga och Thorild Dahlgrens fond för förtjänstfull doktorsavhandling inom humaniora och samhällsvetenskap 2012” som jag tilldelades under 2013.
2 I artikeln skriver jag genomgående ”göra familj”. Uttrycket är en översättning av engelskans ”doing family”, ett begrepp som den brittiske sociologen David Morgan (1996, 2011) utvecklat. Detta innebär att familj förstås som något som görs (ett verb) i kontrast till familj som en på förhand fastställd relation (ett substantiv). Se även under rubriken ”Samhällsvetenskapliga perspektiv på måltider”.
3 Jag har utfört såväl individuella intervjuer som parintervjuer och fokusgruppsintervjuer men även så kallade go-alongs som är en etnografisk metod där intervju och deltagande observation kombineras (Kusenbach 2003, Holgersson 2011). För ytterligare diskussion kring metod och urval se Anving 2012.
4 En betydelse som också har med barns ålder att göra, att samla alla familjemedlem- mar för en måltid blir svårare ju äldre barnen blir eftersom de då oftare är iväg på aktiviteter under kvällen, men också gör ett större motstånd mot att äta tillsammans med övriga familjen (se till exempel Thorsted 2007).
5 Tora Friberg framhåller i samma anda som DeVault betydelsen av förflyttningar mellan att vara tillsammans och isär. I Fribergs studie av kvinnors upplevelser av resans rum framkommer att resan mellan till exempel arbete och hem också kan fungera som en förberedelse eller återhämtning. Kvinnorna hon intervjuade berättade till exempel om hur de under resans gång planerade middagen eller förberedde arbetet (Friberg 2005:196). 6 Att föräldrar anser att värdet med McDonalds är att det är såväl lätt och praktiskt som
snabbt och billigt är något etnologen Helene Brembeck också visat på i sin forskning om barnfamiljer och McDonalds (Brembeck 2007:35).
Referenser
Anving, Terese (2012). Måltidens paradoxer. Om klass och kön i vardagens familjepraktiker. Lunds universitet: Lund dissertations in Sociology.
Bahr Bugge, Anechen & Almås, Reidar (2006). ”Domestic Dinner. Representations and Prac- tices of a Proper Meal Among Young Suburban Mothers” i Journal of Consumer Culture. Vol 6, Nr. 2, s. 203–228.
Bildtgård, Torbjörn (2002). Hur maten blev en risk. Medicinens bidrag till regleringen av det
svenska ätandet. Diss. Uppsala: Uppsala universitet.
Bourdieu, Pierre (1984). Distinction: A Social Critique of the Judgement of Taste. [Ny utgåva] London: Routledge.
Brembeck, Helene (2007). Hem till McDonald’s. Stockholm: Carlsson.
Charles, Nickie & Kerr, Marion (1988). Women, Food, and Families. Manchester: Manchester University Press.
Cinotto, Simone (2006). ”’Everyone Would Be Around the Table’. American Family Meal- times in Historical Perspective, 1850–1960” i New Directions for Child and Adolescent
Development. Nr. 111, s. 17–34.
Danielsson, Tage (1967). Samlade dikter 1967–1967. Stockholm: Wahlström & Widstrand. DeVault, Marjorie (1991). Feeding the Family. The Social Organization of Caring as Gendered
Work. Chicago: The University of Chicago Press.
DeVault, Marjorie (2000). ”Producing Family Time: Practices of Leisure Activity Beyond the Home” i Qualitative Sociology. Vol. 23, Nr. 4, s. 485–503.
DeVault, Marjorie (2003). ”Families and Children. Together, Apart” i American Behavioral
Scientist. Vol 46, Nr. 10, s. 1296–1305.
Douglas, Mary (1972). ”Deciphering a Meal” i Daedalus. Vol. 101, Nr. 1, s. 61–81. Ebert, Teresa L. & Zavarzadeh, Masud (2008). Class in Culture. Boulder, Colorado: Paradigm
Publishers.
Ekström, Marianne (1990). Kost, klass och kön. Diss. Umeå: Umeå universitet.
Ekström, Marianne Pipping & Fürst, Elisabeth L’orange (2001). ”The Gendered Division of Cooking” s. 213–234 i Kjaernes, Unni (red) Eating Patterns. A Day in the Lives of Nordic
Peoples. Lysaker, Norge: National Institute for Consumer Research.
Falk, Pasi (1994). The Consuming Body. London: Sage
Carina, Andersson, Birgitta, Scholten, Christina (red). Speglingar av rum. Om könskodade
platser och sammanhang. Stockholm: Östlings Bokförlag Symposion.
Hochschild, Arlie Russell (1983). The managed heart: commercialization of human feeling. Berkeley: University of California Press.
Hochschild, Russell Arlie (1989). The Second Shift. Working parents and the revolution at home. New York: Viking.
Holgersson; Helena (2011). ”En platskänslig sociologi – go-alongs och mentala kartor” s. 217–236 i Fangen, Katrine och Sellerberg, Ann-Marie (red). Många möjliga metoder. Lund: Studentlitteratur.
Holm Lotte & Astrup Arne (1993). ”Hvad styrer vort valg af kost?” s. 119–126 i Medicinsk
årbog 1993.
Holm, Lotte (2001). ”Family Meals” s. 199–212 i Kjaernes, Unni (red) Eating Patterns. A Day
in the Lives of Nordic Peoples. Lysaker, Norge: National Institute for Consumer Research.
Holm, Ulla M. (1993). Modrande och praxis: en feministfilosofisk undersökning. [Ny utgåva] Göteborg: Daidalos.
Kusenbach, Margarethe (2003). ”Street Phenomenology. The Go-along as Ethnographic Research Tool” i Ethnograohy. Vol. 4, Nr. 3, s. 455–485.
Lareau, Annette (2003). Unequal Childhoods. The Class, Rrace, and Family Life. Berkeley: University of California Press.
Lévi-Strauss, Claude (1966). ”The Culinary Triangle” i New Society. Vol. 8, Nr. 221, s. 937–940. Morgan, David H. J. (1996). Family Connections. An Introduction to Family Studies. Cam-
bridge: Polity Press.
Morgan, David H. J. (2011). Rethinking Family Practices. Basingstoke: Palgrave Macmillan. Mulinari, Paula (2007). Maktens fantasier och servicearbetets praktik: arbetsvillkor inom hotell-
och restaurangbranschen i Malmö. Diss. Linköping: Linköpings universitet.
Murcott, Anne (1997). ”Family Meals – A Thing of the Past?” s. 32–49 i Caplan, Pat (red)
Food, Health and Identity. New York: Routledge.
Oakley, Ann (1974). The Sociology of Housework. London: Martin Robertson.
Sellerberg, Ann-Mari (1976). En sociologisk analys av konsumtionsvanor: en intervjuundersökning
av några olika konsumentgrupper, 1975. Lund: Sociologiska institutionen, Lunds universitet.
Sellerberg, Ann-Mari (2008). En het potatis. Lund: Department of sociology, Lund university. Sellerberg, Ann-Marie & Anving Terese (2010). ”Family Meals and Parents’ Challenges” i
Food Culture and Society. Vol. 13, Nr. 2, s. 201–214.
Simmel, Georg (1910). ”Soziologie der Mahlzeit” i Der Zeitgeist, Beiblatt zum Berliner Tage- blatt (Festnummer zum hundertjährigen Jubiläum der Berliner Universität). Nr 41, 10 oktobers. 1–2.
Skeggs, Beverley (1999). Att bli respektabel. Göteborg: Daidalos. Skeggs, Beverley (2004). Class, Self, Culture. London: Routledge. Smart, Carol (2007). Personal Life. Cambridge: Polity Press.
Thorsted, Stine (2007). Måltidet i tidsfælden? Måltidspraksis og brug af færdigmad i dagligdagen. Lund: Department of Sociology, Lunds universitet.
Warde, Alan (1997). Consumption, Food and Taste. Culinary Antinomies and Commodity Cul-