Inom den borgerliga klassens offentliga framväxt och i den oscarianska världs bilden,31 med visioner om hemmets och familjens betydelse för ett gott liv, växte den filantropiska rörelsen fram. Den glada kärnfamiljen som livsstil utgjorde ideala modeller för ett bra liv och fördes ut bl a genom Carl Larssons Sund-bomsidyller (Frykman & Löfgren, 1993). Filantropin användes också som ett
29 Bonheur, syftar här på jordisk, inklusive materiell lycka i ett liv som också innebär
trygghet, till skillnad mot Machiavellis fortuna, eller la félicité, lycksaligheten, som kan sättas i samband både med den frälsning som kristendomen utlovar och det upp höjda lugn som den komtemplative filosofen, enligt Aristoteles kan vinna (Liedman, 1992, s. 69).
30 Uttrycket "kunskap är makt" är ett annat uttryck för detta, von Wright skriver (1996): "Kunskap är makt präglades av den engelska filosofen och statsmannen Francis Ba con, men har inte påträffats i den form som blivit bevingad./.../1 'Novum Organum ' (lib. 1, aph. 3) heter det: Scientia etpotentia in idem coincidunt eller " mänsklig kun skap och makt sammanfalla" (a. a. s. 27).
31 Att filantropin också är en internationell rörelse, framgår av bl a Donzelots (1979), beskrivningar av den franska filantropin och dess jämförelser med den engelska.
Möten mellan förr och nu i äldreinriktat socialt arbete
moraliskt kitt för att hålla samman ett samhälle i u pplösning och för att råda bot mot rådande klassmotsättningar. Rädslan för socialt kaos i samhället blev ett motiv för att hjälpa människor. Borgerliga livsideal skulle överföras till arbetar klassen. De skulle disciplineras eller kultiveras och vändas inåt, mot hemmet och familjen som ett sätt att lösa sociala problem (Donzelot, 1979; Frykman & Löf-gren, 1993, s. 118).
Den filantropiska rörelsens idé var att genom frivilliga insatser, organiserade av föreningar, hjälpa fattiga och andra behövande. Den filantropiska hjälpen var inte specifikt riktat mot äldre människor. Tvärtom var det barnen snarare än äldre och kvinnorna snarare än männen, som var objekt för hjälpinsatserna. Emellertid har organiseringen av den filantropiska hjälpverksamheten kommit att utgöra modell för organiseringen av den moderna hembaserade äldreomsorgen. Det är filantropins metodprinciper som utgör den ideologiska överföringen och som satt spår i det äld-reinriktade sociala arbetet. I den fortsatta texten ges därför den filantropiska hjälp verksamheten större utrymme än de andra institutionella fälten.
Ursprunget till filantropins hjälpverksamhet finns i den kristna grundsynen och tron på belöning i himlen för de filantropiska insatserna (Odén, 1998). En ledan de princip för hjälpinsatserna inom filantropin var egenansvaret (Odén, 1998). Hjälpen bestod av råd, hellre än gåvor, därför att det förstnämnda medförde obe tydliga kostnader. Ett sådant förhållningssätt skulle också ge effekt på längre sikt32 (Donzelot, 1979).
Den filantropiska rörelsen fann sina medlemmar bland medelklassens kvinnor. Den var en aktion från kvinna (bourgeoisiens kvinna) till kvinna (proletära kvin nan). Syftet var att förbättra arbetarklassens boendemiljö, matvanor, samt intro ducera metoder för spädbamsvård och uppfostran. Tre viktiga element i den filantropiska familjebilden lyfts fram: barnet, kärleken33 och den vårdande kvin nan (Key, 1976). Kvinnans förmåga till vårdande och bildande uppgifter lyfts fram i förhållande till mannens uppgifter för överblick, planering och logik.
32 Filantropin har ocks å betecknats som en typ av pedagogisk verksamhet, som hämtat sin inspiration från den tyska pedagogen Basedows skola, Philantropin (Qvarsell, 1993).
33 Ordet filia, (fr grek) betecknar en form av kärlek, så som vänskap och broderskap, som i ordet filadelfia eller som i filantropia. Dessa betecknar kärleken till mänsklig heten. Agape beskriver den osjälviska kärleken och den gudomliga formen av kärlek.
Eros däremot, b etecknar den högsta formen av mänsklig kärlek enligt Platon, men som i vår tid ofta associeras till erotik, dvs sensualitet, sexualitet och romantik (Barbosa da Silva, 1991).
Hemmet och familjen blev ett socialpolitiskt redskap, där kvinnans hjälp till självhjälp, hembesök och rådgivning användes för den moraliska uppfostran av arbetarfamiljerna (Frykman & Löfgren, 1993). En viktig princip inom filantropin var att all hjälp skulle utgå från ett personligt förhållande mellan hjälparen och den som hjälptes. Människans individualitet betonades (Qvarsell, 1992). Vänskapliga besök34 sågs som ett sätt att lindra de fattigas lidande och baserades på mänsklig barmhärtighet. Det var vänligheten som var redskapet i hjälparbe-tets metodik (Soydan, 1993). Väntjänst inom äldreomsorgen är en ideologisk överföring av frivillig hjälp och fungerar som en viktig resurs till den offentliga äldreomsorgen. Väntjänster organiseras idag av kommuner, kyrkan och Röda korset. Den frivilliga väntjänsten var också en tidig förebild för den subventione rade hemhjälpen till gamla människor (Szehebely, 1999). Röda korset i Uppsala prövade 1950 att anställa hemmafruar för att hjälpa gamla i hemmet. Dessa kvinnor avlönades som hemsamariter för ett par timmars arbete per dag. I takt med att verksamheten växte i omfattning kom organisering och arbetsgi varansvar att övertas av kommunerna (a. a. s. 143).
En annan ideologisk överföring från det filantropiska hjälparbetet till dagens äldreinriktade sociala arbete är "hjälp till självhjälp".35 Detta innebär att i arbetet stötta och stimulera individens egen förmåga att klara sig själv så långt som möj ligt. "Att arbeta med händerna bakom ryggen" är ett uttryck, som personalen använder i sitt arbete vid gruppbostäder för personer med utvecklingsstörning, då de avser hjälp till självhjälp (Kruse & Niggol, 2002, s. 16).
Hembesök, kontroll och den personliga kontakten i det filantropiska hjälparbetet skulle minska risken, för att hjälpen skulle leda till lättja och bristande ansvars känsla. Under de senaste trettio åren har hembesök som arbetsmetod använts av distriktssköterskor, hemtjänstassistenter och biståndsbedömare vid hälsoarbete, uppsökande verksamhet samt vid behovsbedömning av äldre människors hjälp behov (Knutsson & Lönn, 1984; Nordström, 1994). Även i dag finns en viss
34 Mary Richmond, (f 1861), en praktiker som verkade i Amerika under denna tid och
som haft stor betydelse för metodikutveckling i socialt arbete, utgick från att förändra individen, snarare än samhället för a tt åtgärda sociala problem. Hon formulerade teo rier och vetenskapliga ramar för individinriktat socialt arbete. Hennes metoder bygg de på sociala diagnoser, på social casework metoden, välgörenhetsorganisationer och på vänskapliga besök. Richmonds arbete riktades inte specifikt till ä ldre människor, men effekter av hennes arbete kan ses bl a i form av uppsökande verksamhet och väntjänst.
35 Innebörden av "hjälp till självhjälp" beskrivs av Donzelot (1979, ss. 55 - 56), som en
filantropisk verksamhet med två poler. Assistance pole som bestod av hjälp till själv hjälp i form av råd och föreskrifter om sparsamhet, samt moraliskt riktiga beteenden.
Medicalhygienist pole som bestod av hjälp till förbättrad folkhälsa. Här kopplas det
moraliska tillståndet till det fysiska. En förbättrad folkhälsa skulle minska risken för våldsamt agerande från underklassen.
Möten mellan förr och nu i äldr einriktat socialt arbete
kontrollerande funktion (Nordström & Dunér, 2002). Den institutionella repre sentanten kommer hem till den hjälpbehövande och får på det sättet en uppfatt ning av hemmets standard, utformning och tillgänglighet. Dessa aspekter finns med, då behov av hjälp och stödinsatser skall bedömas. Hembesökets funktion idag är framför allt är att få personlig kontakt med klienten i dennes miljö.
Det sociala hemtjänstarbetets organisering i geografiska områden i kommunen är en annan ideologisk metodöverföring. Det filantropiska hjälparbetet organi serades, genom att små filantropiska föreningar bildades. Inom dessa åtog sig de kvinnliga medlemmarna att bevaka och understödja de fattiga i ett geografiskt avgränsat distrikt (Qvarsell, 1993). På motsvarande sätt har det sociala hem tjänstarbetet delats upp i hemtjänstdistrikt. Arbetet hos de gamla utfördes av ett antal vårdbiträden inom ett geografiskt avgränsat område. Senare utvecklades modellen till social hemtjänst med kollektiv service, knuten till en områdeslokal. Områdeslokalen utgjorde en central och samlingslokal för ett antal vårdbiträden, varifrån de gick ut för tjänstgöring i distrikten (Knutsson & Lönn, 1984).
Rådgivning är ännu ett exempel på arbetsuppgifter, vilkas ideologiska grund finns att söka inom filantropin. Den syftar idag till att hjälpa äldre att ta vara på sina rättigheter, men och också till att exempelvis förbättra kosthållningen eller hälsan.
Inom den institutionella vården har den ideologiska överföringen utgjorts av familjeprincipen (Qvarsell 1992). Anstaltens ledning skulle spela samma roll som husfadern förväntades ha i bondehushållet eller i den borgerliga familjen. Andra anställda skulle fylla modems, pigornas och drängamas roller, medan de intagna eller sjuka alltid behandlades som barn. Institutionen skulle på det sättet ersätta den familj, som inte fanns eller som inte uppfyllde sina skyldigheter (a. a. s. 45).
Ellen Key, en viktig företrädare för den filantropiska synen, betonade kvinnans och hemmets betydelse i den institutionella åldringsvården. Hon menade att kvinnorna representerade livsvärden som skönhet, omsorg och ett gott hem (Qvarsell, 1992, s. 48). Kvinnans självständighet så väl som moderskapets harmoni förenades av Ellen Key i uttrycket samhällsmoderlighet enligt följande:
Samhällsmoder är den kvinna som såväl i familjen so m i yrkeslivet och politiken omsätter de vårdande instinkter som tänkes nedlagda i hennes väsen (Key, 1976, s. 8).
Citatet belyser den mest påfallande ideologiska överföringen från det filantopis-ka hjälparbetet till den moderna äldreomsorgen genom dess kvinnliga inslag. Det frivilliga obetalda kvinnoarbetet har omvandlats till ett lågavlönat arbete inom den offentliga vården och äldreomsorgen (Qvarsell, 1993). Termer som fortfa rande förknippas med kvinnligt omsorgsarbete är personlig relation,
självuppoff-rande arbete och husmorskompetens (Johansson, 1999; Waerness, 1996). Med husmorskompetens avses normer och värderingar, som präglar husmoderns arbe te och som är önskvärda kompetenser i hembaserade arbetet inom äldreomsor gen. Husmorskunskaper var kompetensgmnd och behörighetskrav för hjälparbe-tet till gamla i hemmet i 1950-talets Sverige. Denna kompetensgrund finns knappast kvar i dag, menar Jacobsson och Johansson (2003, ss. 22 - 29).
Frykman och Löfgren (1993, s. 205) menar att moderns roll var förmodligen starkt övervärderad i den borgerliga familjen, i det viktorianska samhället. I stället var det tjänstefolket som stod för vården och tillsyn av barnen och hemmet. Det var tjänste folk som utförde det manuella, enformiga och smutsiga arbetet i hemmet. Alla såda na arbetsuppgifter tilldelades en låg status och underordning av dem som utförde dessa. Detta faktum hade en stor betydelse för människors uppfattningar av arbetet i ett hem. Husmoderns plikt beskrivs i termer av ordning och gällde för såväl åter kommande göromål under dagen som för det dagliga livets hela hållning.