De behovsbedömningssamtal, som studeras, ingår i verksamhetskontexten äldre omsorg med vissa övergripande syften. Den institutionella kontexten5" består av betydelsefulla strukturer eller ramar för mänskligt samspel. Kontexten analyse ras genom och i människors språkhandlingar i institutionella kategorier53 och mönster därför att det arbete som sker inom institutioner bygger på språkliga kategorier. Dessa ägs av institutionen och pekar på institutionens för givet tagna kunskaper (Lineli, 2003). Stabilitet och meningsfullhet skapas i institutionella samtal utifrån dessa omständigheter och som oftast är outtalade54 i samtalet.
Denna metakommunikation förklarar människors användning av kategorier i sitt språk. Kategorier förstärker den institutionella betydelsen. I själva verket, menar Sarangi och Roberts (1999, s. 3), legitimeras institutionellt innehåll såsom reg ler, kategorier och rutiner genom institutionella representanters och klienters sätt att känna igen dem, samt deras villighet att anta och vidmakthålla dessa i sitt språk. För att illustrera hur metakommunikationen görs gällande i samtalet mel lan handläggare och klient, används här ett textavsnitt från avhandlingens data material. Sammanhanget är omprövning av tidigare beviljat bistånd i form av
52 Goffman (1974) använder också termen setting och avser då ett ramverk för den scen
som aktören träder in på och som gör att en person känner igen en händelse så att den får mening. Scenen finns alltid i fysisk ge staltning, men består av olika förutsättning ar, regler och perspektiv. Det är svårt att se den enligt Goffman, men tillämpas till fullo av individen (a.a.).
53 Sarangi och Roberts beskriver i inledningen till s amlingsverket Talk, work and Insti
tutional order (Sarangi & Roberts, 1999), att Institutional labels and categories are applied to individuals against a set of established criteria (e.g. 'this is an instance of malnutrition'; 's/he fits into the category of a special needs student'). Even when such categories are contested among colleagues (e.g.m I don't think that this case is quite similar to Y which is a clear case of malnutrition '; to treat this as an instance of special needs would amount to stretching the category too far '), the very act of metacommuniçating about a patient's or client's case directs institutional members towards their own categories and boundaries and serve to reinforce the institutional realities. In this way, we come to notice the orderliness and constraints which oper ate within an institutional order (a. a. s. 3).
hemtjänstinsatser55. Texten illustrerar, h ur samtalet formas av det institutionella sammanhanget till både innehåll och ett större sammanhang (Drew & Heritage, 1992). Det institutionella sammanhanget fungerar som en resurs, som de samta lande använder sig av, då de formger sina yttranden.
B Biståndshandläggare, K Klient
Samtal nr. 13, excerpt 13 c.
186 B: mm - hur många gånger i veckan har du hjälp da:? 187 K: ja: jag har dusch - har jag en gång i veckan 188 B: mm
189 K: och städning var fjortonde dag 190 B : mm - det är bara det du har? 191 K: ja:: det är det
192 B: plus att du kanske behöver - sa du handling ibland 193 K: ja: handling om det skulle va nåt
194 B: jag ska titta vad som står i mitt papper som - vi tog beslut om förra gången = 195 K: ja:
196 B: = sen vi träffades 197 K: jag tror ja::
198 B: ja: det har du säkert också - det står dusch en gång i veckan och handling vid 199 behov
200 K: ja:
201 B: så är det - då stämmer det 202 K: ja:
203 B: ja: och städning varannan vecka och så har du trygghetslarm också 204 K: ja: det har jag!
205 B: ja: jag ser att du har det på dig 206 K: ja:
207 B: vad glad jag b lev - att det sitter gå!
208 K: j - ämt! - när jag ligger det - det kan ju hända mycket
I excerptet ovan framgår det institutionella sammanhanget (dess ordning) av hur aktörerna går igenom vad biståndsinsatserna består av samt omfattningen av desamma. "Hjälp" består av "dusch", "städning", "handling", åtgärder som klienten "har". "Dusch", betyder att klienten får stöd och hjälp av ett vårdbiträde med tvagning av kroppen i duschen. "Städning" betyder stödin satser av äldreomsorgen i form av städning av klientens bostad. "Handling" betyder att klienten får hjälp med matinköp. "Vid behov" betyder att hjälpen inte ges löpande, utan endast vid de tillfallen som klienten uttrycker behov av den.
Behovsbedömningssamtal som institutionell praxis
"Trygghetslarm",56 betyder att klienten har en larmanordning kopplad till en bevakningscentral. Dessa kategorier är vardagliga kategorier i delvis mer fixera de institutionaliserade betydelser.57 Bakom detta språkbruk finns en outtalad kunskap om den institutionella aktivitet, som pågår inom behovsbedömningens ramar. Den anger också att det finns en bakgrund, det vill säga ett tidigare beslut om biståndsinsatser, en uppföljning av det aktuella insatsbehovet och en tänkt framtid angående de fortsatta insatserna. Parterna har, med andra ord, träffats tidi gare och antas göra det även i framtiden. I detta sammanhang kan samtalet ses som en serie av samtal, i v ilken vaije samtal används som en resurs i nästa samtal.
Till stöd i samtalet använder handläggaren institutionella redskap. Dessa är handlingar och dokument avseende tidigare tagna biståndsbeslut, med vars hjälp handläggaren bestyrker riktigheten i samtalsinnehållet. Handläggaren kallar inte dokumenten med namn, utan benämner dem som "mina papper" (rad 194), sam tidigt som hon markerar att dokumenten tillhör henne. Det är hon som är den ledande institutionella aktören i sammanhanget.
Ur innehållet i de uppräknade insatserna framgår också den institutionella ord ningen, dvs kriterier för hur ofta en klient ska duscha och tvaga sig, eller hur ofta en bostad ska städas. Dessa uppfattningar utgår från kommunala riktlinjer och ekonomiska förutsättningar för hur ofta stödinsatser för personlig hygien och städhjälp kan ges, som hjälp med duschning en gång i veckan och hjälp med städning var ij ortonde dag. Detta kan ställas mot hur ofta människor i allmänhet duschar och till hur ofta städning genomförs i h emmen utan institutionellt stöd. Det intressanta här är då inte hur ofta hjälp erhålles, utan med vilken självklarhet parterna i samtalet utgår från en sådan ordning.
Av samtalet framgår vidare att klienten inte nämner att hon också har trygghets larm. Handläggaren, som redan noterat larmet, lägger till trygghetslarmet i upp räkningen av insatserna och kommenterar sedan "vad glad jag blev - att det sit ter på!" (rad 207). Handläggarens emotionella reaktion ingår sannolikt också som ett planerat inslag i interaktionen i detta institutionella sammanhang.
56 Trygghetslarmet bär klienten på arm leden som ett armbandsur, eller i ett band runt halsen. När klienten behö ver larma på hjälp, tryc ker hon på en knapp på larmet. Från bevakningscentralen kontaktas då klienten genom en högtalare / mikrofon, som si tter på telefonen, genom vilket larmcentralen kan kommunicera med klienten, oavsett var i bostaden klienten befin ner sig. Om klienten inte svarar, kommer bevakningsperson alen hem till klienten och kontrollerar vad som förorsakat larmet.
57 Fixerade institutionaliserade betydelser innebär att vardagsuttryck som duschning, städning, inköp av mat uttrycks med dusch, städ, handling i yrkessammanhang och får på så sätt fixerade eller fastställda innebörder i det institutionella sammanhanget. Vardagsspråket blir i viss mening ett yrkesspråk.
Som framgår utgör det institutionella sammanhanget en bakgrund till samtals ämnet och till förståelsen för hur parterna skall bete sig, ge och ta mening (Drew & Heritage, 1992; Garfmkel, 1967; Goffman, 1974; Sarangi & Roberts, 1999, s. 3; Shotter, 1993). Det institutionella sammanhanget såväl formar som formas av klienten och den institutionella representanten, samt de kunskaper med vilka de hanterar situationen (Drew & Heritage, 1992).
Interaktion blir institutionell i s å måtto, att deltagarnas institutionella eller pro fessionella identiteter58 (positioner), som skapas och upprätthålls i mötet, är rele vanta för de aktiviteter, som deltagarna är involverade i. I denna studie är sam-talsinteraktionen institutionell i meningen, att den hjälpsökande uppfattas av parterna som klient i aktiviteten. Begrepp som klient är en institutionell kategori. Biståndshandläggarens institutionella identitet består av att hon genom anställ ning utsetts att genomföra en institutionell uppgift, här behovsbedömning. Den genomför hon utifrån såväl personliga som institutionella kunskaper såsom ra mar och regelverk, rutiner och konventioner för samtalet.
Begreppet "institutionell" i institutionella samtal eller institutionell interaktion, innebär att det finns rutiner för hur man lägger upp och genomför samtal och som har att göra med interaktionsstruktur, ämnen och faser. Man kan säga att institutionalitet och professionell identitet kommer fram just genom detta. Det institutionella samtalet mellan professionella och klienter (lekmän) skiljer sig från vardagliga informella samtal. Denna skillnad framträder bl a i en förutbe stämd rolldifferentiering mellan parterna och det råder ojämlikhet i att introduce ra och behandla ämnen. I institutionella samtal möts parterna för att tala om vissa problem och en viss ordning finns för att tala om dessa (Lineli, 1990b, S.19). Behovsbedömningssamtalet är med andra ord en verksamhet eller praxis, som kan benämnas som institutionell genre, även om den sker i klientens hem. Hur denna verksamhet ser ut har samband med den diskurs som råder för verk samheten.
58 Termen identitet har sitt urspmng i latinets idem, syftande på sammanfalla eller över
ensstämmelse och kontinuitet. Tennen identitet har fått två betydelseinriktaingar, en psykodynamisk och en sociologisk. Den psykodynamiska teorin betonar en inre kär na av psykiska strukturer av kontinuerlig identitet. Vissa sociologiska traditioner be tonar identitet sammankopplad till symbolisk interaktionism och teorier om jaget (självet). Självet ses som en mänsklig kapacitet, vilket förmår människor att reflekte ra över sig själv och sin sociala värld genom kommunikation och språk. Betydelse av termen identitet i denna studie ansluts till uppfattningen om att identitet och mening är producerade i språket. Världen omkring oss och vår plats i denna ges mening och begriplighet genom representation. Enligt Marshall (1998) är uppfattning om vår identitet och vilka vi är, formad av den mening som är knuten till attribut, kapaciteter och beteende. Olika diskurser genererar olika positioner och identiteter. Detta inne bär att vi har multipla identiteter, som vi bebor i förhållande till olika sociala prakti ker (a. a. ss. 293 - 295).
Behovsbedömningssamtal som institutionell praxis