Två samverkande förändringar bildar bakgrund till studiens problemområde. Hälso- och sjukvården har genomgått strukturförändringar på grund av att be folkningen lever allt längre (Reg. prop. 2000/01:149, s. 4). Följden av detta har inneburit en ökad vårdtyngd inom äldreomsorgen. Hjälpinsatserna har koncen trerats till de allra äldsta. Detta har i sin tur motiverat förändringar av den arbets-ledande personalens och handläggarnas arbetsuppgifter och yrkeskunskaper, samt medfört krav på ökade kunskaper. För att kunna producera god äldreom sorg måste det äldreinriktade sociala arbetet utvecklas.
Det handlar för det första om att utveckling av äldreomsorgen ställer krav på kvalitet (SFS, 1998: 855 § 7a), säkerhet och kunskapsbaserat vetande i kommu nernas äldreservice, vård och omsorg (Reg. prop. 1997/98:113; Wigzell & Pet tersson, 1999). Följden blir att yrkeskunnandet behöver både breddas och för djupas när det gäller arbetsledning, målgrupper, myndighetsutövning och utvär dering (Högskoleverket, 1997). Förändringen av den arbetsledande personalens och handläggamas arbete har inneburit att arbetsuppgifterna blivit mer kommu-nikativa till sin karaktär. Samtal, läsning och produktion av texter har kommit att bli centrala verktyg för arbetsuppgifternas genomförande. Samtalets betydelse i arbetet ökar, samtidigt som detta är förenat med problem. Forskningsresultat visar exempelvis på äldre människors begränsade möjligheter att göra sig gäl lande i olika institutionella samtal (Cedersund & Nilholm, 2000).
För det andra handlar problemområdet om yrkesgruppens strävan efter att utvecklas till en profession. För att möta de krav som den förändrade äldreomsorgen medför, ökar också behovet av att förstå den egna verksamheten och betydelsen av den
yr-kesmässiga och institutionella traditionen. Vikten av professionell18 utveckling av yrket bekräftas i olika studier (Bernler, 1987; Gustavsson, 1999; Gynnerstedt, 1993).
Kunskapsutveckling och professionalisering19 av yrket är i linje med den egna yrkesgruppens önskan att utvecklas professionellt (Trydegård, 1996). Ett sådant utgör behörighetsreglering, vilket hittills har stött på motstånd. Ett legitimations krav avslogs av Behörighetskommittén (SOU, 1996: 138). Brist på tydliga kom petens- och kvalifikationskrav följer yrket från dess tidiga utveckling till idag (Trydegård, 1996). Vetenskaplig kunskap, metoder och yrkesteorier som grund för äldreinriktat socialt arbete har inte aktualiserats i den offentliga debatten. Vanligtvis relateras arbete inom äldreomsorgen till emotioner, relationer, närhet, deltagande, självuppoffring och familjebaserat omsorgsarbete (Bernler, 1987; Eliasson,1996; Gustavsson, 1999; Graham, 1993; James, 1992; Johansson, 1999; Thomas, 1993; Waernes, 1996; Szebehely, 1995). Betänkligheter mot yrkes gruppers professionalisering inom äldreomsorgen uppges vara grundade på en rädsla för att nya maktgrupper skapas i samhället. Dessa maktgrupper, skulle kunna placera sig i en auktoritetsställning i förhållande till mottagarna av sam hällets omsorg. Professionalisering skulle därmed distanseras från en nära per-sonorienterad emotionell relation till klienterna (Bender, 1993; Eliasson 1992, 1996; Tornstam 1994; Waerness 1996). Den arbetsledande personalens och handläggarnas professionaliseringsprocess och utveckling av yrkeskunska per innehåller således såväl återhållande som stödjande krafter.
Dessa motstridiga uppfattningar konstituerar den institutionella kunskapsramen för äldreomsorgen, inom vilken biståndshandläggare arbetar och som manifeste ras i dagliga rutiner. Den fungerar som förståelsegrund för yrkesutövandet. De motstridiga förväntningarna skapar osäkerhet i yrkesidentiteten20, vilket påverkar klientmötena. Hur arbetsuppgifter genomförs och hur problem löses i det dagliga
18 I Borgman (1998), görs följande åtskillnad på begreppen profession (bana), professio
nalisering (social differentiering), professionalism (sakkunnighet) och professionell (yr kesskicklig). Professionalism kännetecknas av karaktäristika för det professionella (yrkesmässiga) utifrån attribut så som systematisk teorigrund, professionell auktoritet, samhällets sanktion, etiska regler, och egen kultur. Enligt Payne (1996), finns i b egrep pet professionalism utöver anspråk på expertis, också ett krav på en empatisk relation till klienten, som uttrycker intresse för klientens välfärd.
19 Med professionalisering avses en yrkesgrupps organiserade strävan att erhålla
professionell status (Gynnerstedt, 1993).
20 Med yrkesidentitet eller professionell identitet menas här, attributions and dispositions
with roles, i motsats till roll som beskrivs som: sets of social expectations (Roberts &
Sarangi, 1999, s. 228). Både roller och identiteter ses som förhandlade diskursivt. Ge nom att skilja på beskrivning av roller och förväntningar på roller kan ex. socialarbeta rens roller beskrivas antingen som frambringade under mötet (brought along) som överbryggande kategorier som positionerar aktöremas handlingar, eller som förväntade
Möten mellan olika världar och perspektiv
arbetet får biståndshandläggarna själva forma. Johansson (1995, s. 67), menar att detta gäller också utformandet av den kunskapsgmnd och den arbetskultur, som stämmer med samhällets ibland outtalade och mångideologiskt förankrade inten tioner. Behovsbedömning och beslutsfattande uppfattas därför här som en diskurs,21 en process som innehåller ställningsstaganden i förhållande till en mångtydig omvärld.
Det ovan redovisade området sammanfattas i följande punkter:
- förändringar av arbetsuppgifter och av yrket som helhet har skett under 1990-talet
- krav ställs på kunskapstillväxt inom det äldreinriktade sociala arbetet och på ett professionellt yrkesutövande
- gruppens yrkeskunniga agerande i olika arbetssituationer är problema tiskt på grund av motstridiga förväntningar och skapar osäkerhet i yrkes identiteten
- utvecklingen av äldreomsorgen har inneburit att textbaserade verk samheter såsom samtal, läsning och produktion av texter har kommit att bli centrala verktyg, med vilka arbetet genomförs.
- behovsbedömning är ett outforskat område och det finns behov av att studera aktörernas framställningar och perspektiv i den na institutionali serade praktik samt hur institutionella samtal i hemmiljö får konse kvenser för den äldre.
Mot bakgrunden ovan är syftet att beskriva och analysera institutionell praxis vid behovsbedömningssamtal.
Av detta följer följande frågeställningar: - Hur struktureras samtalen?
- Hur förenas det professionella samtalsinnehållet med - det institutionella?
- det traditionella? - det personliga?
- Hur löses kommunikativa problem?
21 Med diskurs mena s i analogi med Mäkita lo & Säljös (1999, s. 213) beskrivning, "ett språkligt system som beskriver företeelser på ett sätt som motsvarar en viss verksam hets traditioner och behov. I en disk urs innesluts och utesluts mening enligt specifika kriterier."