Handläggarens identitet i relationen till yrkesrollen kan urskiljas i interaktionen så väl som klientens identitet. Identitet är producerad i språket och i kontexten. Identitet är formad av den mening som är knuten till attribut, kapaciteter och beteende (Marshall, 1998, s. 293).
Resultatet visar att biståndshandläggarens identitet grundas på institutionens perspektiv snarare än på anpassning till professionell identitet grundad på kun skaper. Detta framträder särskilt vid ingripanden i för klienten problematiska förhållanden. Handläggaren hänvisar hellre till institutionella intentioner om frivillighet, klientens självbestämmande och integritet (SFS 2001: 453) än till lösningar grundade på kunskaper och metoder.
Situationsöverskridande aspekter i behovsbedömningssamtal
Detta förhållande illustreras av följande excerpt. Sammanhanget för samtalet är att klienten, en dam över åttio år, inte håller en acceptabel mathållning på grund av trötthet, initiativlöshet och begynnande glömska.
Samtal nr. 1, excerpt le. B: Biståndshandläggare K: Klienten Annastina
628 K: utan det är att jag har ingen lust och laga mat
629 B: nej - men tycker du inte att det är en bra idé att du får fårdiglagad då
630 K: jag vet inte =
631 B: =nej
632 K: jag tyckte det var inte gott
633 B: nej - men det kanske var en gång annastina för dom - vi tar ju mat från
634 ärtan på lineahemmet - och dom har ju - god mat egentligen om man
635 jämför med - andra ställen /.../
647 K: ja: - jag tycker - det bästa är - om jag får någon som går med och köper
-648 handlar
649 B: så att du lagar själv
650 K: så att jag lagar maten själv /.../
654 B : men så sa du ju för en liten stund sen att jag hoppar över det - ibland
655 K: ja: det gör jag
656 B: jo: och det var just med tanke på det jag undra om det inte skulle vara bra
657 om du fick hem det så att du äter regelbundet - att vi prövar det /.../
662 B: m:m - du vill inte pröva om du får en veckomatsedel - så kan du ju se vad
663 dom serverar - och så kan du pricka för om det är nånting som du tycker
664 är gott
665 K: så ska jag sen - meddela det
666 B: då ringer dom annastina och frågar om det var nåt som smakar idag
667 - och så kommer dom med det sen senare på eftermiddan - om du
668 tyckte det
669 K: nej men jag har ju så svårt för att ringa också
Det som framgår är, att klienten provat matdistribution vid något tillfälle men är mycket tveksam till detta, därför att maten inte smakat bra (rad 629, 630, 632). Hon vill hellre att någon (vårdbiträdet) går ut med henne, så att de kan göra mat inköpen tillsammans (rad 647, 648) och att hon själv sedan lagar maten (rad 650). Denna hjälpform har klienten redan, men den fungerar inte, då hon inte tillagar maten. Handläggaren försöker övertala klienten att acceptera insatser i form av matdistribution och förklarar hur den fungerar.
Det som händer är att handläggaren föreslår en insats, som kräver initiativ och egen aktivitet från klientens sida. Det gäller att läsa igenom veckomatsedel, (rad
662, 664) att välja, samt besluta om när hon vill ha maten hemsänd. Klienten argumenterar emot detta förslag med att hon har svårt att ringa (rad 669). Hand läggaren nöjer sig med det, med hänvisning till policyn om frivillighet och själv bestämmande, trots att den gamla damen inte får i sig tillräckligt med näring, då hon saknar förmåga att klara av mathållningen. Att klienten inte får i sig tillräck ligt med näring framgår av följande excerpt:
Samtal nr. 1, excerpt 1 d. B: Biståndshandläggare K: Klient
578 B: ja: - vad lagar du själv för något da: 579 K: ja: jag får lov och säga att jag slarvar 580 B: mm
581 K: och det är min man min son - han är så arg på mig
582 B: mm
583 K: och det första han gör så är det att han öppnar kylskåpet - och tittar
584 B: mm
585 K: och så ska du veta - har du ingen mat - säger han
587 B: mm - hur ser det ut om vi tittar på en dag - äter du frukost?
588 K: ja: jag äter - fil - och så vetediet
589 B: jaha::
590 K: det äter jag - jag det är det första - på morronen jag äter och sen äter jag
-591 middag om jag har lust och
591 B: mm -om du inte har lust 592 K: ja: då får det vara 593 B: då blir det ingenting da: 594 K: ne::j
595 B: inga smörgås eller mellanmål eller något? 596 K: ne::j-då går jag och lägger mig
597 B: ja:
598 K: sån är jag nu 599 B: mm
600 K: så lägger jag mig
Hänvisning till frivillighet och självbestämmande illustreras här: Samtal nr.l, excerpt le.
B: Biståndshandläggare K: Klient
324 K: så tackar jag nej
325 B: självklart
326 K: det gör väl ingenting
Situationsöverskridande aspekter i behovsbedömningssamtal
327 B: nej det är du som bestämmer 328 K: ja:
329 B: det det är inte vi som bestämmer vad du ska göra annastina det är ditt liv och 330 det
331 är du som bestämmer utan vi ska bara gå in och hjälpa dig just med dom 332 göromäl som - du har lite svårt för
Det ideologiska ställningstagandet om klientens självbestämmande och integritet styr här handläggarens bedömning om insatser. Att besluta om bistånd mot kli entens vilja skulle falla utanför den institutionella ordningen. För att lösa pro blemet utan att gå emot klienten, skulle det vårdbiträde, som ju redan tillsam mans med klienten gör matinköpen, också kunna tillaga den tillsammans med klienten. Men denna stödform är i besparande syfte borttagen från kommunens insatsrepertoar.
Självbestämmande och integritet är förklarande nyckelord för ha ndläggarens strategi. Goffman (1973b, s. 66) beskriver hur sådana institutionella nyckelord kan användas av institutionella representanter och ibland också av klienterna och som då utgör referensram för tolkningar. På exempelvis sjukhus kan en medicinsk referensram (exempelvis en diagnos) användas för såväl ett beslut om dosering av medicin, som att motivera tidpunkter för måltider och aktiviteter under dagen. Den medicinska referensramen utgör då ett perspektiv, som kan tas till bruk inför alla slags beslut. På motsvarande sätt använder handläggaren den institutionella ideologiska mål sättningen om äldres självbestämmande och integritet som en lösning på klientens problem med dålig mathållning. På så sätt förverkligas institutionens målsättning i arbetet om självbestämmande och integritet framför klientens behov av professio nellt stöd och hjälp till mathållning.
Den tolkning, som görs av denna samtalsinteraktion, är att aspekter i den professionella identiteten och handlandet grundas mer på ett ideologiskt än på ett kunskapsgrundat ställningstagande om klientens oförmåga, begränsningar, när ingsbrist och hälsorisker i samband med dålig mathållning. Handläggaren väljer att följa den politiska målsättningen, snarare än att hitta lösningar till problemet utanför den institutionella insatsrepertoaren matdistribution.