Finansmarknadens roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle

Finansmarknaden har en nyckelroll i det ekonomiska systemet och är nödvändig för en samhällsomställning eftersom den finansierar investeringar i den reala ekonomin. Finansmarknaden består av finansiella aktörer och deras interaktioner. I Sverige är både svenska och utländska aktörer verksamma och investeringar med svenskt kapital sker både i Sverige och utomlands.

Generellt kan finansmarknaden delas in i tre delar (Figur 31). Företag som vill investera söker finansiering som kan komma från emittering av aktier, genom banklån eller nyttjande av en obligation. Ett alternativ kan vara att kontakta en riskkapitalist som är villig att gå in med kapital i företaget. Banker, företag och andra aktörer kan sälja och köpa värdepapper (aktier, obligationer, mm) på en så kallad sekundärmarknad.

Figur 31. Finansmarknaden

De finansiella aktörerna är många och skiljer sig åt bland annat avseende riskaptit, långsiktighet, bredd i urvalet av investeringar samt hur aktiv ägaren är. Exempelvis är riskkapitalister beredda att ta en högre risk för att med aktivt ägande kunna göra stor vinst. Kapitalförvaltare strävar i allmänhet efter hög avkastning till låg risk. Bankernas kärnverksamhet är att ta emot inlåning och lämna krediter.

Finansinspektionen i Sverige övervakar aktörernas interaktioner för att säkerställa samhällsintressen som konsumentskydd och ekonomisk stabilitet.

VAD GÖRS FÖR ATT STYRA OM DET PRIVATA KAPITALET TILL FOSSILFRIA INVESTERINGAR?

Privata initiativ

Bland finansiella aktörer finns en ökande insikt och aktivitet för att styra om kapitalflödena mot fossilfria investeringar. Som ett urval av initiativ kan här nämnas PRI142_{, TCFD}143_{, IIGCC}144 _{och standardisering av gröna obligationer. Det} pågår en omfattande utveckling för bland annat ökad transparens, förbättrade mätmetoder, riskbedömningar och målsättningar samt tydligare definitioner och ökat ansvarsutkrävande. Det finns också ett ökande intresse hos finansmarknadens aktörer för att anpassa regelverk och marknadsförutsättningar så att dessa stöttar snarare än bromsar nya kapitalflöden. Det snabbt växande engagemanget från privata aktörer på finansmarknaden grundar sig i förbättrade kunskaper om att stora ekonomiska värden står på spel om en omställning inte sker samt att nya

investeringsmöjligheter uppstår till följd av omställningen. EU-initiativ

Inom ramen för EU-samarbetet pågår olika åtgärder för att hantera några av de problem som identifierats på marknaden. I mars 2018 presenterade Kommissionen en handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt. Handlingsplanen identifierade tio arbetsområden. På tre av dessa kom lagförslag i maj 2018; 1) En grön taxonomi där ekonomiska verksamheter ska klassificeras utifrån miljömässig hållbarhet; 2) Enhetliga krav på alla finansmarknadsaktörer att upplysa dels om förfaranden och villkor som tillämpas för att integrera hållbarhetsrisker i investeringsbeslut respektive rådgivningsbeslut, dels i vilken utsträckning dessa risker bedöms ha relevant inverkan på avkastningen för den produkt som tillhandahålls eller

rekommenderas. 3) Två nya klimatindex tas fram som ska visa koldioxidavtrycket i investeringar.

Dessa tre förslag hanterar viktiga informationsproblem som verkat hämmande för finansmarknadens roll i omställningen och Sverige bör fortsätta att följa och bidra till utvecklingen av dessa förslag.

142 _{Principles for Responsible Investment, https://www.unpri.org/.}

143 _{Task Force on Climate Related Financial Disclosures, https://www.fsb-tcfd.org/.} 144 _{Institutional Investors Group on Climate Change, http://www.iigcc.org/.}

VAD BEHÖVS YTTERLIGARE FRÅN STATENS SIDA FÖR ATT STYRA OM DET PRIVATA KAPITALET?

En kostnadseffektiv och verkningsfull energi- och klimatpolitik

Åtgärder på det finansiella området är ett viktigt komplement till de energi- och klimatpolitiska åtgärderna, men kan aldrig fungera som ersättning. Först och främst behövs en kraftfull energi- och klimatpolitik, allra helst globalt, som har en direkt effekt på relationen i pris och därmed lönsamheten mellan hållbara och icke- hållbara verksamheter. Först då kommer de finansiella aktörerna vilja bidra till klimatomställningen.

Långsiktighet i investeringsbeslut

Jämfört med idag behövs mer långsiktighet i investeringsbeslut. Idag söker investerare avkastning på kort sikt. Till detta bidrar önskan att maximera

avkastningen till samma riskvärde, och kraven på ekonomisk kvartalsrapportering i börsnoterade företag som styr mot snabba kapitalströmmar, liksom att

incitamentsystemet (ex bonusar) för investerarare ofta är uppbyggt på värdeutvecklingen under ett år. Investeringar för en samhällsomställning är långsiktiga och betalar sig under rådande omständigheter först på några decennier eller mer. Kapitalförvaltarnas fullt rationella beslut bidrar nu till investeringar som på lång sikt kan bli fel för samhället. Staten har flera skäl, bland annat

klimatmässiga, att främja en finansmarknad som fattar beslut med ett längre tidsperspektiv i beaktande.

Mer transparens och integrering av risker

Det behövs ökad transparens och bättre metoder för att integrera klimatrelaterade risker, vare sig det handlar om risk för fossila tillgångar som riskerar bli värdelösa eller risker kopplat till framtida klimatförändringar, i investeringsbeslut.

Klimatrisker har inte översatts till ett språk som varit meningsfullt för investerare, eller omvänt har investerare inte utvecklat analysmetoder för att värdera

klimatriskerna.

Stärkt ansvarsutkrävande för klimatskador

Det behövs en tydligare koppling mellan att bedriva och investera i

klimatpåverkande verksamhet och ett ansvarstagande för ekonomiska förluster i samhället som uppstår på grund av utsläppen. Med ett ökat ekonomiskt ansvar för klimatskador minskar aptiten för att ta klimatrisker i motsvarande grad.

Riskreducering

Avkastningen påverkas av de förutsättningar statliga styrmedel skapar. Riskerna kan reduceras med hjälp av statlig inblandning. Trovärdiga och långsiktiga styrmedel bidrar till att minska den långsiktiga risken och öka sannolikheten för tillräcklig avkastning vid en långsiktig investering. Om långsiktiga styrmedel inte reducerar risken tillräckligt kan staten behöva dela den privata aktörens risker.

Staten kan dela risker med privata aktörer på olika sätt, exempelvis lånegarantier, saminvestering, riskförsäkring

NÄSTA STEG

Sverige är beroende av att den internationella finansmarknaden bidrar i

omställningen. Därför bör Sverige ge stöd åt de internationella marknadsbaserade och politiska initiativen som bidrar till detta.

Sverige bör också utveckla egna initiativ för att snabbare styra kapitalflöden i grön riktning. Innan konkreta nationella policy- och styrmedelsförslag på området läggs fram behöver en problemanalys genomföras och förslagen konsekvensanalyseras. En bra samverkan mellan berörda myndigheter kan öka takten i analysarbetet. De fem punkterna som beskrivits ovan är exempel på strategiskt viktiga områden för vidare analys och politisk styrning. Därutöver bör punkterna analyseras vidare:

• Regeländringar på finansmarknaden som till exempel en differentiering av kapitaltäckningskrav för kreditgivare med utgångspunkt i

klimatriskexponering, styrmedel kopplade till EU:s upplysningskrav om klimatexponering och hållbarhetstaxonomi samt begränsning av

möjligheten att försäkra sig mot klimatskadestånd.

• Förtydligande av myndighetsuppdrag för att skynda på omallokeringen av kapital för gröna investeringar. Exempelvis kan Finansinspektionen inom sitt övervakningsuppdrag av den finansiella stabiliteten också få i uppdrag att ta hänsyn till finansmarknadens klimatpåverkan. Även

pensionsmyndigheten kan få i uppdrag att driva på klimatomställningen av kapitalet.

• Möjligheten och konsekvenser med att i lagstiftning, utöka och förtydliga fördelning av ansvar för skador och förluster som följer på utsläpp av växthusgaser. Om ansvariga för utsläpp också riskerar att bli ansvariga för kostnaderna som utsläppen medför i form av skador kan investerares riskbedömningar ändras.