10.6 Synergier och beroenden i en bred klimatpolitik
10.6.3 Luftvårdsarbete
Luftföroreningar och klimatförändringar är tätt sammanlänkade på många sätt och är ett komplext område då de har effekter på både regional och global skala. Ett framtida förändrat klimat kommer ha påverkan på halter, spridningsmönster samt nedfall och exponering av luftföroreningar. Hur stor denna påverkan blir och i vilken riktning beror bl.a. på hur klimatförändringen utvecklas. Parallellt med detta finns det flera luftföroreningar som har en klimatpåverkande effekt. Det som främst skiljer dem åt är deras livslängd i atmosfären vilket medför att våra traditionella kortlivade luftföroreningar är att betrakta som lokala och regionala medan växthusgaser med lång livslängd sprider sig på en global skala.
Synergier och målkonflikter
Då utsläppen ofta kommer från samma aktiviteter i samhället finns det starka motiv att samordna åtgärds- och styrmedelsstrategier på luft- och klimatområdet för att maximera miljönyttan. Ett ambitiöst klimatarbete, där åtgärderna huvudsakligen genomförs i Sverige, är av stor vikt för att ta tillvara synergier, undvika
målkonflikter och minska kostnaderna för samhället i stort. Luftvårdspolitiken behöver utvecklas integrerat med såväl klimatpolitiken som energipolitiken för att bli så effektiv som möjligt.
211 Flues, F. and K. van Dender (2017), "Permit allocation rules and investment incentives in emissions
Inom energieffektivisering lyfter man fram nyttan av att ha ett bredare fokus när man identifierar och kvantifierar effekter (”multible benefits approach”)212. Energieffektivisering och energibesparing inom flera olika samhällssektorer som t ex industri, transporter, uppvärmning av lokaler och bostäder och
produktprestanda, ger stora möjligheter till synergieffekter mellan luft och klimat. Sveriges energieffektiviseringsmål på 50 procent från 2005 till 2030 kan, om det uppnås på rätt sätt, ge positiva effekter på flera olika miljöområden.
Inom luftvårdsområdet är det viktigt var utsläppsminskningar sker till skillnad från klimatfrågan där alla utsläppsminskningar är lika viktiga. Detta påverkar upplägget för lagstiftning och politiken inom de olika områdena och därmed även metodiken för de underlag som tas fram. Det behövs en metodutveckling för utvärdering och analys av nyttor och kostnader där det är möjligt att ta hänsyn till olika skalor och miljöfrågor för att öka samhällsnyttan och genomförbarheten av framtida
styrmedelsförslag.213
Sverige har enligt takdirektivet (EU) 2016/2284214 åtagande om
utsläppsminskningar av vissa luftföroreningar, enligt den senaste bedömningen kommer Sverige behöva vidta ytterligare åtgärder för att minska utsläppen av ammoniak till 2020 och kväveoxider till 2030215. Gällande miljökvalitetsnormer för utomhusluft216 och EU:s gränsvärden för luftkvalitet217 behövs mer åtgärder för att få ned halter av kvävedioxid och partiklar (PM10) i belastade områden. För att på längre sikt även uppnå generationsmålet inom miljöpolitiken kommer det inom luftvårdsområdet krävas även andra åtgärder för en bättre luftkvalitet218 samt minska nedfall av försurande och övergödande ämnen för att skydda människors hälsa och miljön.
Det är angeläget att i de återkommande revideringarna av Sveriges luftvårdsprogram eftersträva synergier med klimatarbetet.
212 IEA (2015), Capturing the Multiple Benefits of Energy Efficiency
213 Naturvårdsverket (2019), Luftvårdsprogrammet – förslag till strategi för renare luft i Sverige, (NV-
06767-17)
214 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 av den 14 december 2016 om minskning av
nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, om ändring av direktiv 2003/35/EG och om upphävande av direktiv 2001/81/EG
215 Naturvårdsverket (2019), Luftvårdsprogrammet – förslag till strategi för renare luft i Sverige, (NV-
06767-17)
216 Luftkvalitetsförordningen (2010:477)
217 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG om luftkvalitet och renare luft i Europa. 218 Särskilt viktiga luftföroreningar här är partiklar, sot, marknära ozon och bens(a)pyren
Strategiskt viktiga områden
Koordinera transportsektorns klimat- och luftvårdsarbete
Utvecklingen inom transportsektorn kommer vara avgörande för möjligheterna att uppnå våra svenska utsläppsåtaganden för kväveoxider till 2030, men kommer även påverka utvecklingen för andra luftföroreningar. Hur stor andel av fordonsflottan som drivs av förbränningsmotorer fram till 2030, särskilt dieselmotorer, kommer ha stor betydelse för hur utsläppen av kväveoxider utvecklas. Åtgärder som är positiva för minskade utsläpp av både luftföroreningar och växthusgaser är ökad elektrifiering av fordonsflottan, minskat trafikarbete och energieffektivisering. Möjligheter och hinder kopplat till dessa tre åtgärdsområden beskrivs närmare i kap 11.2.1, ju större del av omställningen av transportsektorn som dessa delar står för ju lättare blir det att nå målen för luftföroreningar. Ur luftkvalitetssynpunkt och för att nå Sveriges utsläppsåtagande för kväveoxider behövs även styrmedel för att fasa ut äldre dieselfordon före 2030.219
Framtidens städer - planerade på rätt sätt
Förtätning av städer har lyfts fram som en strategi för att möta framtida befolkningsökning och brist på bostäder. En motivering är dels att miljö och klimatpåverkan minskar vid högre täthet, dels att det underlättar för att skapa en väl fungerande service och sociala funktioner. Detta kommer även ha stor betydelse för den lokala luftkvaliteten och när fler människor bor i större städer kommer det vara ännu viktigare med låga nivåer av lokala utsläpp i tätorterna220.
Även om Sverige har en förhållandevis bra luftkvalitet uppskattas att 7 600 personer varje år dör i förtid till följd av luftföroreningar. Enligt de senaste uppskattningar som finns av negativa hälsoeffekter av luftföroreningar i Sverige bedömer man att de samhällsekonomiska kostnaderna motsvarade cirka 56 miljarder svenska kronor år 2015. Enbart produktionsförlusterna (sjukfrånvaro) uppskattades motsvara cirka 0,4 procent av BNP i Sverige.221Trots minskade utsläpp har den totala befolkningens exponering för luftföroreningar ökat de senaste åren. En bidragande faktor till detta är förtätning av våra tätorter som medför att fler människor utsätts för medelhöga halter. Stadsplanering kommer att vara ett viktigt verktyg som behöver utvecklas för att ta hand om möjliga synergier och konflikter mellan olika miljöområden, inklusive luftföroreningar och minskade utsläpp av växthusgaser.
219 Naturvårdsverket (2019), Luftvårdsprogrammet – förslag till strategi för renare luft i Sverige, (NV-
06767-17)
220 IVL (2018), Hållbar stadsutveckling – god luftkvalitet i framtidens täta och gröna städer. Rapport
U5958
221 IVL (2018), Quantification of population exposure to NO2, PM2,5 and PM10 and estimated health
Ökad bioenergi utan försämrad luftkvalitet
Ökad användning av biomassa bidrar till minskade utsläpp av fossila växthusgaser men kan få stora negativa effekter på luftkvaliteten. Vid förbränning av biomassa kan utsläppen av luftföroreningar, bland annat partiklar, sot, bens(a)pyren och kväveoxider, öka om man inte kompenserar detta med rening av rökgaserna. Användning av biomassa i framtiden på rätt sätt kommer vara avgörande för flera miljöområden, inklusive luftområdet.
När det gäller användningen av biodrivmedel inom fordonsflottan har olika biodrivmedel olika stor betydelse för luftkvaliteten. Utsläppen från en biodiesel jämfört med fossil diesel är till exempel ungefär lika stora när man tittar på luftföroreningar, biogas är något bättre. Om klimatarbetet ensidigt skulle fokusera på att öka användningen av biodrivmedel för att nå klimatmålet i transportsektorn, utan att arbeta med att minska trafikarbetet eller öka elektrifieringen, kan detta till och med vara negativt för luftkvaliteten i svenska tätorter222.