Scenarier över utsläpp och upptag av växthusgaser som baseras på beslutade styrmedel till och med juni 2018 har tagits fram och dessa bygger på ett stort antal antaganden och beräkningsförutsättningar för olika sektorer97. Antaganden och beräkningsförutsättningar är förknippade med osäkerhet vilket man bör ta hänsyn till när resultatet används. Utöver ett referensscenario har därför även några alternativa scenariofall tagits fram genom att centrala antaganden varierats, där högsta respektive lägsta alternativet används för ett intervall i resultatet. För sektorerna energi och transporter har två fall beräknats med alternativa antaganden, ett med lägre ekonomisk tillväxt och ett med lägre fossilbränslepriser. För
transportsektorn har ytterligare två fall beräknats, ett med lägre trafikarbete och ett med fler laddbara fordon.98
8.1.1 Totala utsläpp och upptag av växthusgaser
De totala utsläppen av växthusgaser i Sverige var 52,7 miljoner ton
koldioxidekvivalenter år 201799, exklusive utsläpp och upptag av växthusgaser från sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF100), vilket är 26 procent lägre än 1990 års nivå. Scenarioresultatet pekar mot att de totala utsläppen av växthusgaser (exkl. LULUCF) kommer att fortsätta att minska till 2045. År 2045 beräknas de totala utsläppen vara 42-47 miljoner ton
koldioxidekvivalenter, vilket innebär 34-41 procent lägre jämfört med 1990101. Nettosänkan från LULUCF-sektorn var 44 miljoner ton år 2017 och sektorn bedöms bidra till en nettosänka på drygt 40 miljoner ton fram till 2045 trots att avverkningen antas öka något.
97 Antaganden och beräkningsförutsättningar beskrivs i de kommande rapporterna Scenarier över
utsläpp och upptag av växthusgaser (Naturvårdsverket, 2019) och Scenarier över Sveriges energisystem (Energimyndighetens 2019).
98 Enligt scenarioberäkningarna ger fallet med lägre fossilbränslepriser högst utsläpp och fallet med fler
laddbara fordon ger lägst utsläpp.
100 Land use, Land use change and Forestry.
Figur 24. Historiska utsläpp och upptag av växthusgaser till 2017 och referensscenario till 2050 per sektor
8.1.2 Utsläpp inom EU:s system för handel med utsläppsrätter
Utsläppen som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) har sedan starten 2005 minskat med 18 procent till 2017 (inklusive flyg). Enligt scenarierna minskar utsläppen endast med ytterligare tre procent till 2045. EU ETS omfattar 95–98 procent av utsläppen från industrin respektive el- och
fjärrvärmeproduktion samt utsläppen från flyg. Olika branscher omfattas dock olika mycket av handelssystemet.
Utsläppen från industrin inom handelssystemet omfattar framför allt utsläpp från järn– och stålindustrin, mineralindustrin och raffinaderier som tillsammans står för nästan 80 procent av industrins utsläpp i EU ETS. I scenarierna med beslutade styrmedel ligger utsläppen kvar på dagens nivå fram till 2045. I scenarierna antas industrins processutsläpp öka något till 2045 till följd av en antagen
produktionsökning. Energianvändningen i industrin antas öka men
förbränningsutsläppen bedöms minska till följd av en fortsatt övergång från fossila bränslen till el och biobränslen.
Utsläppen från el- och fjärrvärmeproduktion inom ETS minskar svagt till 2045 jämfört med 2017 trots att produktionen av el- och fjärrvärme ökar något. En ökad användning av avfall bidrar till ökade utsläpp men ökningen dämpas samtidigt av en ökad användning av biobränsle samt en minskad användning av kol och olja.
-60 -40 -20 0 20 40 60 80 19 90 20 00 20 10 20 20 20 30 20 40 20 50 Mton CO 2 -e kv .
Industri samt el och fjärrvärme inom EU ETS
Industri samt el och fjärrvärme utanför EU ETS
Avfall
Produktanvändning (inkl. lösningsmedel)
Egen uppvärmning av bostäder och lokaler
Arbetsmaskiner Jordbruk
Inrikes transporter (exkl. koldioxid inrikes flyg)
Markanv., förändrad markanv. och skogsbruk (LULUCF)
Totala utsläpp (exkl. nettoupptag inom LULUCF)
8.1.3 Utsläpp i den icke-handlande sektorn
År 2017 var de utsläpp som inte ingår i EU ETS, den icke-handlande sektorn, 32,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket är cirka 30 procent lägre jämfört med 1990 års nivå. Enligt scenarierna med beslutade styrmedel beräknas utsläppen fortsätta att minska till 25-27 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2030 eller med 43–45 procent jämfört med 1990. Till år 2040 beräknas utsläppen minska till 23-26 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket är 44-50 procent under 1990 års nivå. De största utsläppsminskningarna till 2030 jämfört med dagens utsläppsnivåer (2017) sker enligt referensscenariot från inrikes transporter, jordbrukssektorn, avfallsdeponier och bostäder och lokaler.
Figur 25. Historiska utsläpp i den icke-handlande sektorn uppdelat per sektor och scenario till 2030 och 2040, miljoner ton koldioxidekvivalenter
Det som sänker utsläppen i transportsektorn till år 2030 är främst antagandet att allt energieffektivare fordon fortsätter introduceras i bilparken. Utsläppen minskar också till följd av en ökad användning av förnybara drivmedel.
Den fortsatta minskningen av utsläpp från uppvärmningen av bostäder och lokaler beror på en fortsatt utfasning av användningen av fossila bränslen i enskilda värmekällor samtidigt som andra uppvärmningsalternativ som exempelvis värmepumpar fortsätter öka i scenariot. Minskningen mot 2030 är dock betydligt lägre jämfört med den tidigare utvecklingen i sektorn på grund av att potentialen för fortsatta utsläppsminskningar redan nu nästan är uttömd.
Utsläppen från avfallssektorn fortsätter att minska i referensscenariot. Den huvudsakliga utsläppskällan inom sektorn är metanläckage från avfallsdeponier. Utsläppsminskningen inom sektorn beror framför allt på de deponiförbud för brännbart avfall och organiskt avfall som infördes år 2002 respektive 2005.
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 M to n C O2 -e k v . 1990 2017 2030 2040
Utsläppen inom jordbrukssektorn beror till stor del på omfattningen av djurhållningen och gödselanvändningen i landet. I referensscenariot minskar utsläppen inom jordbruket till följd av ett minskat djurantal till följd av antaganden om ökad produktivitet och lägre priser.
De samlade utsläppen från arbetsmaskiner bedöms i stort sett ligga kvar på ungefär samma nivå under scenarioperioden. Utsläppen från industrins arbetsmaskiner, främst inom byggindustrin, ökar något medan utsläppen från jordbrukets arbetsmaskiner är något lägre jämfört med dagens nivå i referensscenariot. Utsläppen från lösningsmedel och annan produktanvändning kommer främst från fluorerade växthusgaser och användning av lösningsmedel. Utsläppen bedöms fortsätta att minska mot 2030 som en effekt av de förbud som successivt träder i kraft för ett flertal användningsområden för fluorerade växthusgaser till följd av nya regelverk inom EU.
Utsläppen från industri- samt el- och fjärrvärmeanläggningar utanför
handelssystemet bedöms sammantaget ligga kvar på ungefär samma nivå som dagens utsläppsnivå i scenarierna, på samma sätt som för hela industrin. Det har inte varit möjligt att göra någon bedömning om industrin utanför EU ETS skulle ha en annan utveckling än respektive bransch i sin helhet.102
Scenarioresultatet beror på vilka antaganden som gjorts och framför allt för transportsektorn som står för hälften av utsläppen i den icke-handlande sektorn. I Tabell 5 redovisas några antaganden som gjorts för transportsektorn i
referensscenariot.
Tabell 5. Några antaganden i referensscenariot
2030 Årlig BNP-utveckling 2019-2030 2,05 %
Oljepris 121 dollar/fat
Styrmedel Enligt beslut juni 2018
Trafikarbete (all vägtrafik) +16% (2016-2030)
Elanvändning för vägtrafik 1,2 TWh
Biodrivmedel för vägtrafik 20 TWh
Effektivisering lätta fordon Personbil: 95 g CO2/km år 2021 därefter 1%/år Lätt lastbil: 147 g CO2/km år 2021, därefter 1%/år
102 Styrning i form av prissättning och stöd för de utsläpp som sker utanför handelssystemet är