Insamling av data

Denna studie har huvudsakligen använt intervjuer samt dokumentationer och dessa anses som två av de vanligaste använda källorna för insamling av data inom kvalitativ forskning (Widerberg, 2002) och framförallt vid fallstudier (Bryman, 2007; Bryman & Bell, 2017; Merriam, 2008; Yin, 2014). Förmågan att hantera en stor variation av material är som tidigare påpekats en av fallstudiens unika styrkor och de fallstudier som använder multipla källor för insamling av data anses inneha en högre kvalitet än de som förlitar sig på endast en typ av källa (Yin, 2014). Forskningsfrågan tillsammans med den teoretiska referensramen fungerade guidande vid datainsamlingen.

Styrkan med att använda dokumentationer är att de inte påverkas av forskarens värderingar och uppfattningar (Bryman & Bell, 2017) samt att de ofta är specifika och deskriptiva (Merriam, 2008; Yin, 2014). Samtidigt ligger dess svagheter i att avgöra dess autenticitet (Merriam, 2008) och de kan vara svåra att hitta, svårt att veta vem som är författaren och kan vara partiskt selektiva om insamlingen är ofullständig (Yin, 2014). I denna studien användes dokumentation i form av fallföretagens syftesbeskrivningar på respektive hemsida för att styrka respondenternas uppfattning om att de medverkande företagen innehar ett syfte. Att inneha en förståelse för den bakomliggande anledningen till varför ett dokument har skrivits är viktigt då dessa ofta har ett specifikt syfte och är vinklade till en eller flera specifika mottagare, som dessutom kan vara andra än den aktuella studiens respondenter (Yin, 2014) vilket författarna försökte ta hänsyn till.

Intervjuerna som har genomförts var av en semistrukturerad karaktär och som ett led i detta formulerades en intervjuguide vilken användes under intervjuerna (se bilaga 1) för att veta vilka områden som skulle täckas samt vilka frågor som var viktiga att få besvarade, vilket var i enlighet med hur Bryman och Bell (2017), Dalen (2015) och Widerberg (2002) beskriver intervjuguiden. Vidare baserades intervjuguiden på vad som framkommit i den teoretiska referensramen gällande mekanismer som förekommer i teknokratisk styrning och socio- ideologisk styrning. För att testa intervjuguiden gjordes en testintervju (Dalen, 2015). Testintervjun gjordes på en person i en ledningsposition för att testa intervjufrågorna men har inte inkluderats i denna studies resultat. Samtliga intervjuer inleddes med att syftet med intervjun och studien beskrevs samt så tydliggjordes vad intervjun skulle handla om, detta för att möjliggöra så relevanta svar som möjligt.

De semistrukturerade intervjuerna medförde att frågorna inte behövde komma i en specifik ordning även om det fanns mer specifika frågor som skulle beröras vilket bidrog till att respondenten hade stor frihet vad gäller att utformandet av sina svar (Bryman, 2007; Bryman & Bell, 2017; Dalen 2015). Respondenternas anonymitet sågs också som något som kan bidra till att de kände frihet i hur de utformade sina svar, detta eftersom samtliga respondenter upplystes om att de skulle vara anonyma i studien innan intervjun genomfördes. I efterhand fick alla respondenter sedan ta ställning till om användningen av företagsnamn och titlar. Intervjuerna spelades in för att få ett mer precist återgivande och en transkribering gjordes av samtliga intervjuer för att behålla respondenternas ordval och sätt att uttrycka sig (Bryman &

36 Bell, 2017; Dalen, 2015). Detta för att minimera den nackdel som Bryman och Bell (2017) beskriver med intervjuer, att det lokalt använda språket ofta inte är välkänt hos intervjuaren vilket kan påverka sammanhanget.

Totalt genomfördes 14 intervjuer på fyra olika fallföretag, vilket är i enlighet med hur Bryman och Bell (2015) anser att flera intervjuer ger en mer nyanserad bild. Den största skillnaden mellan intervjuerna var att majoriteten genomfördes via Skype snarare än över ett personligt möte vilket berodde på den rådande smittorisken för Covid-19 som skedde under våren 2020. För att intervjuerna skulle bli så likartade som möjligt genomfördes de med Skype för att författarna och respondenten skulle ha möjlighet att se varandra under intervjun och för att på så sätt tillskansa intervjun fördelarna med ett personligt möte (Bryman & Bell, 2017). En intervju via Skype medförde vissa nackdelar då respondentens kroppsspråk och reaktion kan vara svårare att observera än när personerna ses fysiskt (Bryman & Bell, 2017). Vidare kan den personliga känslan minska samtidigt som vissa störningsmoment kan uppkomma i form av tekniska problem och om respondenten inte är ensam under intervjun som vidare påverkar intervjuns kvalitet (Bryman & Bell, 2017). Bryman och Bell (2017) menar dock att intervjuer via Skype kan medföra fördelar gentemot personliga intervjuer i form av att de är mer flexibla, det kan ge besparingar i form av tid samt pengar och att det kan anses mer bekvämt av de som blir intervjuade vilket vidare kan göra att färre avböjer en intervju.

Den nedanstående tabell 5 utgör en sammanställning av de medverkande respondenterna i respektive fallföretag, där även titel och hur de har refererats till i kommande avsnitt har inkluderats. Datum, intervjulängd, antal transkriberade ord och vilken typ av intervjuform som användes redovisas även i tabell 5. Typ av intervjuform innebär i detta fall hur intervjun genomfördes, om det skedde via ett personligt möte eller över Skype.

Tabell 5. Sammanställning av respondenter.

Företag Titel Benämning

i text Datum Typ av intervjuform Intervjulängd Transkriberade ord

RSM Stockholm AB Partner och auktoriserad revisor Partner 2020-03-27 Skype 39:27 4 914 RSM Stockholm AB Senior Manager och accounting consultant Senior Manager 2020-03-27 Skype 32:45 3 920 RSM Stockholm AB Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor 2020-03-27 Skype 24:35 2 812 RSM

Stockholm AB Revisor Revisor 2020-03-27 Skype 32:45 4 232

Svenska

Handelsbanken AB

Kontorschef Kontorschef 2020-03-26 Personlig 01:01:57 8 939

Svenska

Handelsbanken AB Rådgivare Rådgivare 2020-04-16 Personlig 29:20 4 011

Svenska Handelsbanken AB Företags- rådgivare Företags- rådgivare 2020-04-22 Skype 38:15 3523

37

Telia Company AB Development Lead

Development Lead

2020-04-06 Skype 50:11 4 847

Telia Company AB Store Leader Store Leader 2020-04-14 Skype 24:54 2 860

Telia Company AB CFO Common products and services

CFO 2020-04-16 Skype 26:45 2 719

Telia Company AB Manager Service Desk

Manager Service Desk

2020-04-28 Skype 28:17 3565

Norrgavel AB Grundare och

möbelskapare

Grundare 2020-04-03 Skype 43:58 5 599

Norrgavel AB Marknadschef Marknadschef 2020-04-08 Skype 33:49 4 401

Norrgavel AB Ansvarig för

IT och systemstöd

IT-ansvarig 2020-04-21 Skype 26:21 2885

3.4 Analysmetod

Analysen av insamlade data genomfördes i fem olika steg då det stegvisa tillvägagångssättet sågs underlätta vid ett eventuellt försök att återskapa studien. Detta för att således öka studiens externa reliabilitet och replikerbarhet (Bryman & Bell, 2017; Merriam, 2008; Yin, 2014). Det stegvisa genomförandet upprättade en systematik vilken underlättar replikerbarhet men är också ett transparent sätt att redovisa tillvägagångssättet. Nedan följer en beskrivning av den stegvisa analys som genomfördes.

3.4.1 Steg 1

Analysen av det insamlade materialet startade i en kodning av samtliga transkriberade intervjuer. Kodningsschemat som låg till grund för de senare sammanställda kodningstabellerna baserades på tabell 3 och den analytiska utgångspunkten vilken delades upp i två kodningscheman, en för begreppen kring vad en syftesdriven organisation innefattar och en för styrformerna. De kodningscheman som användes i studien etablerades utefter sammanställningen av teorin som gjordes i 2.3 och således är kodningskategorierna etablerade och använda efter samma princip som hur sammanställningen i tabell 3 har gjorts. Kodningen gjordes genom att markera de områden i texten som kunde härledas till någon av kodningskategorierna (se tabell 6 och 7) som vidare gjorde det möjligt att se mönster i respondenternas svar. Kodningen utgick från mekanismerna som återfanns i olika former av kontroll eftersom mekanismerna bedömdes mest relevanta för att undersöka styrningen. Samtidigt så innebar det att det är författarnas tolkning av vad som kunde anses vara respektive mekanism som utgjorde grunden för kodningen. Eftersom det fanns en medvetenhet kring detta har redovisningen av kodningen gjorts så tydlig som möjligt. Samtidigt som kodningen utgick från kodningskategorierna var målet att fånga delar i intervjuerna och som kunde associeras med den teoretiska referensramen vilket gjorde att i vissa fall kodades material som inte tillhörde någon av kodningskategorierna men som ansågs relevant för studien. Löpande diskuterades relevansen i kodningskategorierna samtidigt som nya tillkommande kategorier

38 övervägdes. Kodningen skedde i likhet med hur Bryman och Bell (2017) beskriver hur teman eftersöks i det insamlade materialet när en innehållsanalys genomförs. Kodningen av materialet genomfördes enskilt av båda författarna för att minska risken att de båda påverkade varandras uppfattningar. Det skedde som ett led i att minska risken för alltför subjektiva tolkningar men även för att minska risken för att kontexten för svaren förlorades i samband med bearbetningen vilket Bryman och Bell (2017) beskriver som en risk med kodning.

Tabell 6 och 7 utgör grunden för den kodning som har gjorts på respektive transkriberad intervju och utgår från 2.3 Analytisk utgångspunkt och tabell 3 som är en sammanfattning av den teoretiska referensramen. Av tabell 3 skapades två kodningsscheman, tabell 6 och 7, för att underlätta kodningen av de transkriberade intervjuerna och redovisa dessa på ett överskådligt sätt. Kategorierna i båda tabellerna representerar den kodningsvariabel som använts och Innehåll i kategori i tabell 6 beskriver innehållet i respektive kategori för att tydliggöra vad som innefattas i kategorin. Exempelvis baseras innehåll i kategori för Internalisera på hur Rey, Marimon och Mas-Machuca (2019) beskriver att det finns fem dimensioner som bör ses uppfyllda för att syftet ska vara internaliserat hos de anställda. Tabell 6. Kodningsschema för syftesdriven organisation.

Kategori: Innehåll i kategori:

Internalisera - Kunskap om syftet.

- Förståelse om vikten av syftet.

- Uppfattning om överensstämmelse mellan syfte och praktik.

- Tydligt engagemang från kollegor. - Reflektion om syftet.

Operationalisera - Syftet översätts från något teoretisk till en mer specifik handling.

Genomsyra - Syftet ska finnas på och inom samtliga interna nivåer i

organisationen.

Drivkraft - Organisationens handlingar är i linje med deras syfte.

- Organisationen lever efter sitt syfte och att syfte och praktik överensstämmer.

Långsiktig utveckling - Syftet ska utmana organisationens rädsla för en kortsiktig förlust och istället göra så att den strävar efter

resultatåtgärder som sträcker sig förbi vad som kan kontrolleras.

Tabell 7. Kodningsschema för styrning.

Tema: Teknokratisk styrning Socio-ideologisk styrning Möjliga samspel mellan teknokratisk styrning och socio- ideologisk styrning

Kategori: - Avancerad teknologi - Ansikte mot ansikte - Budget

- Expertis

- Förbindelser via kontrakt - Incitament- och belöningssystem - Anställdas gemensamma meningsskapande - Berättelser och språk - Dokument som rör organisationens tro - Dokument som rör organisationens mission Samspel

39 - Manus - Minimal personlig kontroll - Ohämmad av regler - Personlig kontroll - Planering - Policys - Prestationsmätning - Rationalitet - Regler - Rutiner - Strukturer - Dokument som rör organisationens syfte - En positiv atmosfär - Formandet av identitet - Förtroende - Gruppidentifikation - Idéer om vad som är viktigt

och bra - Ideologier - Kunskapsutbyte - Känslor - Manifest - Mission - Moralisk auktoritet - Myter - Normer - Praxis - Prestation - Ritualer - Samhällsanknytning - Självreglering - Social anknytning - Sociala regler - Socialiseringsprocess - Symboler - Tankar - Verbal kommunikation - Värderingar - Ömsesidigt engagemang - Överenskommelse

3.4.2 Steg 2

Fyra kodningstabeller skapades för varje fallföretag (se bilaga 2). Vidare analyserades huruvida mekanismerna kunde kopplas till organisationens syfte eller inte, vilket delades upp mellan teknokratisk styrning och socio-ideologisk styrning och om något samspel mellan dessa tre kunde identifieras. Inverkan av organisationens syfte baserades huvudsakligen på att respondenterna härlett mekanism och syfte till varandra på något sätt eller om inverkan kunde ses baserat på det teoretiska ramverket. Utöver det kodades även samspelet utifrån att det båda styrformerna kunde identifieras i samma sägning av respondenten. Ett kodningsschema (se tabell 6) för de ingående begreppen i syftesdefinitionen användes också för att konkretisera vad i transkriberingarna som kunde ses som uttryck kring att använda syftet likt syftesdrivna organisationer. Tabellerna i bilaga 2 är utformade för att redovisa vilka begrepp, uttryck och meningsenheter i transkriberingarna och den empiriska sammanställningen som har kopplats till olika mekanismer från det teoretiska ramverket samt om det framkom någon direkt inverkan av fallföretagets syfte. Meningsenheterna som har placerats i tabellerna valdes då de fångade och gav uttryck för det som var essentiellt i respondentens sägning eftersom det representerade anledningen till att meningsenheten kodades som en särskild mekanism. I samma meningsenhet har i vissa fall också flertalet mekanismer kunnat identifierats vilket då även redovisats i respektive kodningstabell. Även en separat tabell för begreppen i definitionen av syftesdriven organisation och en för samspel har upprättats för vardera fallföretag. Medan kodningstabellerna utformades fortskred även kodningen av transkriberingarna om det upptäckts att relevant information förbisetts vid tidigare kodning.

40

3.4.3 Steg 3

När kodningen slutförts påbörjades en sammanställning av vad som framkommit under intervjuerna vilket sammanställdes per fallföretag för att kunna skapa en helhetsbild av hur styrningen ser ut i fallföretaget baserat på respondenternas svar. Genom detta kunde likheter och skillnader mellan respondenternas uppfattning av styrningen upptäckas. I detta steg sorterades data som inte ansågs vara relevant för att besvara forskningsfrågan eller saknade koppling till den teoretiska referensramen bort. Under denna fas förekom till viss del vidare kodning av materialet då nya upptäckter gjordes kring vad som kunde vara relevant för studien. Olika sägningar från respondenterna som kunde anses vara relevanta för förståelsen om respektive fallföretags organisation och styrning har inkluderats i det empiriska avsnittet även om de inte direkt kunde kopplas till exempelvis en styrmekanism. När empirin sammanställts för respektive fallföretag genomlästes de kodade transkriberingarna ytterligare för att säkerställa att allt som kunde vara av vikt för att besvara forskningsfrågan inkluderats. Sammanställningen av materialet som gjorts under rubriken Empiri delades upp för respektive fallföretag under syftesbeskrivning, teknokratisk styrning, socio-ideologisk styrning samt samspelet mellan dessa. I detta steg erbjöds samtliga respondenter en genomläsning av det empiriska materialet för det fallföretag denne tillhör samt så bekräftades användningen av titlar och företagsnamn. Endast ett par mindre språkliga justeringar gjordes av tre av respondenterna och övriga avböjde justeringar av materialet. De justeringar som gjordes rörde inte innehållet och kontentan av respondenternas svar förblev därför densamma.

3.4.4 Steg 4

Den vidare analysen startade i att en tabell, vilken återfinns i bilaga 3 sammanställdes för att sammanfatta det empiriska materialet, mer explicit resultatet av samtliga kodningstabeller. Tabellen innehåller förekomsten av teknokratiska- och socio-ideologiska mekanismer samt de samspel som kunde identifieras mellan företagets formulerade syfte, teknokratiska- och socio- ideologiska mekanismer samt vilka mekanismer där en koppling till företagets syfte kunde ses. Utifrån tabellen i bilaga 3 gjordes en fallanalys för respektive fallföretag. Detta för att ta reda på hur respektive fallföretags styrning såg ut samt så tillämpades den tidigare upprättade definitionen för att undersöka om drag av en syftesdriven organisation kunde ses utifrån respondenternas svar och hur litteraturen beskriver dessa organisationer. Denna analys utgjorde sedan grunden för den fortsatta analysen.

3.4.5 Steg 5

Under avsnittet Analys jämfördes fallföretagen med varandra för att kunna skapa en generell bild och för att kunna identifiera mönster i hur styrningen i samtliga fallföretag ser ut. En triangulering av materialet gjordes vilket bidrar till att studiens validitet (Bryman & Bell, 2017) och reliabilitet (Merriam, 2008) stärks. Trianguleringen genomfördes även för att bestämma förenligheten av resultatet vilket i linje med vad Yin (2014) menar kan göras när data som samlats in från olika källor konvergeras. Genom analysen av materialet framstod teman utifrån de likheter och skillnader mellan fallföretagens styrning och deras användning av syftet som hade identifierats. Fallföretagens olikheter vad gäller bland annat ålder och struktur

41 diskuterades som eventuella faktorer som påverkat deras likheter och skillnader. En jämförelse gjordes även mot den teoretiska referensramen. Detta för att i slutändan kunna landa i en generalisering av de fyra fallföretagens styrning och syftets roll som vidare besvarade studiens forskningsfråga. Även om det empiriska innehållet i denna studie baserades på olika individers uppfattningar om syftes inverkan på organisationen genom styrningen i respektive fallföretag så gjorde förekomsten av flertalet respondenter och att dessa återfanns i olika delar av fallföretagen att en analys på företagsnivå möjliggjordes av dels respektive fallföretag men därmed också en jämförelse sinsemellan fallföretagen.

3.4.6 Sammanfattning analysmetod

I samtliga av de genomförda stegen har det funnits ett växelvis sätt att arbeta med insamlad data, i form av transkriberingarna, kodningstabeller, den empiriska sammanställningen och analysen. Det växelvisa tillvägagångssättet byggde på att ständigt gå tillbaka till transkriberingarna, stämma av kodning och den empiriska sammanställningen mot det teoretiska ramverket då insikter har uppstått under arbetets gång, insikter som lett till att visst material fick en annan innebörd eller har kunnat ses representera ytterligare eller andra mekanismer. Kodningen och sammanställningen av det empiriska materialet har därför gjorts på ett dynamiskt sätt för att säkerställa att material av vikt inte utelämnades. Detta skedde som ett led i att vara så noggranna som möjligt vilket Yin (2014) menar är av vikt vid fallstudier. Tillvägagångssättet som har illustrerats i analysmetoden, den växelvisa bearbetningen och att detta metodavsnitt ämnade ge en så tydlig bild som möjligt av de val som har gjorts i studien utgör tillsammans en grund för att göra studien så replikerbar som möjligt. Variation mellan fallföretagen valdes då det möjliggör en eventuell tillämpbarhet, genom att fler kan känna igen sig i de olika fallföretagens karaktäristika. Att det inte heller är fallföretag inom exempelvis samma bransch gör också att de resultat som studien framhåller kan generaliseras för organisationer med liknande drag som de medverkande fallföretagen. Studiens validitet har förstärkts genom att både tillämpa triangulering och låta respondenterna validera det empiriska avsnittet. Sammantaget ses detta stärka de slutsatser som senare eventuellt kan dras från denna studie.

42

4. Empiri

___________________________________________________________________________ Avsnittet avhandlar det resultat som sammanställts av 14 intervjuer på fyra olika fallföretag samt organisationernas syftesbeskrivningar. De olika empiriska delarna som utgår ifrån respektive fallföretag inleds med en kortare beskrivning av fallföretaget. Resultatet är kategoriserat utifrån varje fallföretag och därefter beskrivningar från respondenterna rörande de olika organisationernas syfte varpå teknokratisk styrning, socio-ideologisk styrning och samspelet mellan dessa följer. Empirin bygger på det respondenterna gett uttryck för och för att tydliggöra att en respondent benämns i texten är dess titel kursiverad framöver.

4.1 RSM Stockholm AB

RSM Stockholm AB arbetar inom revision och konsultbranschen, har fyra kontor i Sverige och beskriver att ett av deras främsta kännetecken är god kännedom om den lokala marknaden (RSM Stockholm AB, 2020a). Företaget har funnits sedan 1950-talet och under slutet av 90- talet påbörjades företagets resa in i det internationella byrånätverket RSM (RSM Stockholm AB, 2020b). Idag ingår de i ett globalt nätverk med kontor i över 120 länder med mer än 43 000 anställda (RSM Stockholm AB, 2020b). På RSM Stockholm AB, hädanefter RSM, arbetar idag ungefär 50 personer (Senior Manager, RSM) och de beskriver sig själva som en fullservicebyrå (RSM Stockholm AB, 2020b). Följande empiriska underlag är huvudsakligen baserat på intervjuer med respondenter som arbetar på RSM:s kontor i Stockholm.

4.1.1 Beskrivning av syfte

Respondenterna beskriver RSM:s syfte lite olikartat men ger uttryck för liknande tankar, exempelvis så beskriver Partner syftet som att det handlar om att ha roligt, att ha nöjda kunder, göra roliga saker tillsammans och att anställda utvecklas vilket ska ske på en bra arbetsplats där de kan trivas med varandra. Senior Manager beskriver syftet liknande; att leverera värde för deras kunder, ha roligt på jobbet och arbeta tillsammans samt utvecklas tillsammans men även som individer, varav en del av syftet är att alla är med och utformar företaget.

Auktoriserad Revisor upplever att syftet kan ta sig i uttryck på olika sätt för olika personer men

att det för hen handlar om att de anställda ska kunna ha balans i sina liv, att de ska vara nöjda och motiverade samt att det ska vara en arbetsplats där folk trivs. Revisor uttrycker att syftet enligt hen är att alla ska må bra på arbetsplatsen, ha roligt, vara öppna och hjälpsamma samt att syftet fyller en roll av att generera ett slags mindset. Syftet är något som finns som en positiv känsla på företaget och något som hela tiden finns med även när de inte aktivt arbetar med just syftet beskriver Partner. Syftet som respondenterna beskriver kan liknas med hur företaget uttrycker sitt syfte externt “Vi levererar The Power of Being Understood till våra kunder och medarbetare och är därmed det självklara valet för små och medelstora företag”, genom engagemang, förståelse samt idéer och insikt (RSM Stockholm AB, 2020c). Senior Manager beskriver att syftet gör att det finns “en annan glädje, det blir lite roligare och att det betyder