Sammanfattning

De tidigare tabellerna, 1 och 2, kan ses innefatta respektive styrform och för att sammanfatta den tidigare avhandlade teori har tabell 3 skapats. Den utgörs följaktligen av redan avhandlad teori men ämnar tydliggöra vilka delar som är av vikt för den fortsatta studien.

27 Tabell 3. Sammanfattning av teoretisk referensram.

Syftesdriven organisation Teknokratiska

styrningsmekanismer Socio-ideologiska styrningsmekanismer Exempel på samspel

Begrepp Förklaring

Internalisera - Kunskap om syftet. - Förståelse om vikten av

syftet. - Uppfattning om

överensstämmelse mellan syfte och praktik.

- Tydligt engagemang från kollegor. - Reflektion om syftet.

- Avancerad teknologi - Ansikte mot ansikte - Budget - Expertis - Förbindelser via kontrakt - Incitament- och belöningssystem - Manus - Minimal personlig kontroll - Ohämmad av regler - Personlig kontroll - Planering - Policys - Prestationsmätning - Rationalitet - Regler - Rutiner - Strukturer - Anställdas gemensamma meningsskapande - Berättelser och språk - Dokument som rör organisationens tro - Dokument som rör organisationens mission - Dokument som rör organisationens syfte - En positiv atmosfär - Formandet av identitet - Förtroende - Gruppidentifikation - Idéer om vad som är

viktigt och bra - Ideologier - Kunskapsutbyte - Känslor - Manifest - Mission - Moralisk auktoritet - Myter - Normer - Praxis - Prestation - Ritualer - Samhällsanknytning - Självreglering - Social anknytning - Sociala regler - Socialiseringsprocess - Symboler - Tankar - Verbal kommunikation - Värderingar - Ömsesidigt engagemang - Överenskommelse - Arbetstimmar och prestation produceras genom identiteter och kulturella normer som delas och frivilligt ageras på de anställda (Kärreman & Alvesson, 2004).

- Budget kan användas på ett flexibelt sätt samtidigt som olika socio-ideologiska kontrollformer ger guidning vilket kan leda till att de anställda ges större frihet (Cäker & Siverbo, 2014). - Teknokratiska

kontrollformer tillämpas som mall för självdefinition (Alvesson & Kärreman, 2004). - Teknokratisk styrning

kan användas på ett flexibelt sätt under inflytandet av organisationers kärnidéer (Cäker & Siverbo, 2014).

Operationalisera Syftet översätts från något teoretisk till en mer specifik handling.

Genomsyra Syftet ska finnas på och inom samtliga interna nivåer i organisationen.

Drivkraft - Organisationens handlingar är i linje med deras syfte. - Organisationen lever

efter sitt syfte och att syfte och praktik överensstämmer.

Långsiktig utveckling Syftet ska utmana organisationens rädsla för en kortsiktig förlust och istället göra så att den strävar efter resultatåtgärder som sträcker sig förbi vad som kan kontrolleras.

Definition för en vad en syftesdriven organisation kan vara utgör en grund för att kunna undersöka vilken roll som syftet har i de fallföretag som medverkar i denna studie. Innebörden i de begrepp som inkluderas i definitionen har även förklarats vilket vidare kommer att bidra till att identifiera likartade sägningar i det empiriska materialet. I tabell 3 redovisas respektive begrepp som återfinns i syftesdefinitionen samt de förklaringar som framkommit ur litteraturen för att ge en överskådlig bild om vilka kriterier som behöver uppfyllas för att det ska kunna anses att exempelvis syftet operationaliseras i verksamheten.

Utifrån litteraturgenomgången går det även att identifiera möjliga kopplingar till styrning vilka är insikter som kommer att användas för att förstå syftets inverkan i de olika styrmekanismerna som återfinns i de olika styrformerna. De två styrformerna, teknokratisk styrning och socio- ideologisk styrning, innehåller dels flertalet kontroller men även en uppsjö av mekanismer som tillhör olika kontroller vilka särskiljs utifrån vad de ämnar uppnå (Alvesson & Kärreman, 2004). Teknokratisk styrning ämnar styra de anställdas beteende medan socio-ideologisk

28 styrning ämnar styra de anställdas värderingar, känslor, ideal, tankar och övertygelser (Alvesson & Kärreman, 2004). Genomgången av vilka mekanismer som huvudsakligen förekommer i teknokratisk styrning och socio-ideologisk styrning utgör den huvudsakliga utgångspunkten för att kunna identifiera vilka mekanismer som används i de medverkande företagen för att vidare förstå fallföretagens styrning. Tabell 3 fungerar därför som en teoretisk utgångspunkt för att analysera det insamlade empiriska materialet och för att identifiera vilka mekanismer som går att identifiera i de medverkande företagen. Den teoretiska beskrivningen för hur ett samspel kan se ut mellan dessa styrformer används för att förstå hur de kan samexistera och inverka på varandra. I tabell 3 ges exempel på hur samspel kan ske, dels mellan styrformerna men även mellan de olika mekanismerna. Vad som är viktigt att observera är att de exempel som står i tabell 3 under Exempel på samspel är just exempel på hur dessa kan ske och används för att exemplifiera hur ett sampel kan se ut och är därmed inte ett exakt underlag för kodningen av det empiriska materialet vilket även gäller för de specifika exempel som ges under 2.2.3. Snarare fungerar de som illustrationer för hur samspel kan se ut och fungerar vidare som en guide vid kodandet av liknande samspel i fallföretagen.

Kober, Ng och Paul (2007) grupperar flera olika mekanismer under olika samlingsnamn för att göra mekanismerna mer överskådliga. Samma tillvägagångssätt har använts i denna studie då litteraturen i flera fall benämner likartade mekanismer olika. Exempelvis nämns delade normer, normer och sociala regler men deras innebörd kan möjligtvis anses vara densamma, det vill säga att normer finns i organisationen och delas av de anställda vilka även kan fungera som sociala regler. Av anledning att författarna av denna studie inte kan bedöma huruvida exempelvis en värdering kan ses som en kärnvärdering eller inte samt att studien inte ämnar undersöka endast användningen av värderingar eller kärnvärderingar gör det att det inte är relevant att behandla dessa som olika mekanismer och båda dessa inkluderas därför under den socio-ideologiska mekanismen värderingar eftersom innebörden i detta fall bedöms likvärdig. Likaså inkluderas delade normer och sociala regler i mekanismen normer. I den teknokratiska mekanismen prestationsmätning innefattas även mekanismerna mätbar prestation och beteende samt prestationsövervakning. I mekanismen incitament- och belöningssystem återfinns även formella incitament. När samlingsbegreppet prestationsrelaterade mekanismer används inkluderar det; budget, bestraffningar, incitament- och belöningssystem samt prestationsmätning. I strukturer ingår de teknokratiska mekanismerna hierarkiska kedjor, auktoritetsstrukturer samt hierarkier, således kan strukturer vara av både hierarkisk karaktär och strukturell karaktär. Den teknokratiska mekanismen planering inkluderar central planering av operationella detaljer och i den teknokratiska mekanismen rutiner ingår standardrutiner. När samlingsbegreppet identitetsrelaterade mekanismer nämns menas de socio-ideologiska mekanismerna formande av identitet, gruppidentifikation, socialiseringsprocess, social anknytning samt självreglering. Mekanismen informella interaktioner inkluderas i den socio- ideologiska mekanismen socialiseringsprocess. Flera mekanismer har samlats inom samma begreppsram för att förenkla användandet av den teoretiska referensramen och samlingsbegreppen används dels för att underlätta kodningen men även för att undvika missförstånd när det refereras till flera liknande mekanismer. Denna tillämpning är möjlig eftersom tillämpningen av mekanismer bedöms viktigare än vilken kontroll de tillhör för att undersöka styrningen i respektive fallföretag. Således kan kontrollformer i detta avseende

29 snarare ses som ett sätt att kategorisera olika mekanismer för att de tillsammans ska kunna utgöra en kontrollform. Det stöds också av att flertalet mekanismer återfinns i flera kontrollformer och hur de olika mekanismerna namnges, exempelvis mätbar prestation eller prestationsmätning. En genomgång av kontrollerna som ingår i teknokratisk styrning respektive socio-ideologisk styrning är därför ett tillvägagångssätt för att identifiera vilka mekanismer som ingår i respektive styrform. Tabell 3 är därför en sammanfattning av de mekanismer som ingår i styrformerna teknokratisk styrning och socio-ideologisk styrning (se tabell 1 och 2), och utgör underlag för kodningen av det insamlade empiriska materialet tillsammans med syftesdefinitionen och där exemplen på samspel skapar förståelse vid kodningen av det empiriska materialet.

30