Syftets inverkan

Föregående har den definition som använts för att komma fram till huruvida de drag som finns i syftesdrivna organisationer kan identifieras i de fyra fallföretagen, varpå diskussionen nu kommer att fokusera på den inverkan som syftet ses ha utifrån bilaga 3 och den analys av det empiriska materialet som gjorts. Syftets inverkan i dessa organisationer genom dess styrning kan kortfattat sägas i att syftet i dessa organisationer utgör en kontext och syftet uttrycks genom socio-ideologiska mekanismer. Syftet har en direkt inverkan på innehållet och tillämpningen av teknokratiska mekanismer samt en indirekt inverkan genom socio-ideologiska mekanismer på innehållet och tillämpningen av teknokratiska mekanismer.

Utgångspunkt har i denna studie tagits i vad som initialt var Alvesson och Kärremans (2004) fynd om att teknokratisk- och socio-ideologisk styrning kan samexistera och funktionera tillsammans samt att de bygger och föder varandra. En hållning som flertalet andra författare sedan också utgått från och undersökt (Carlsson-Wall et al., 2019; Cäker & Siverbo, 2014; D- Cruz & Noronha, 2006). Möjligheten att kombinera dessa två styrformer och att de kan förekomma samtidigt gjorde att fokus även riktats mot samspelet mellan dessa båda även i denna studie. Då denna studie har identifierat att teknokratisk- och socio-ideologisk styrning samspelar med varandra i fallföretagen kan studien således även stödja den rådande uppfattningen om att det finns ett samspel mellan dessa styrformer. Utifrån den analys som har gjorts har mönstret att socio-ideologiska mekanismer inverkar på innehållet och tillämpningen av teknokratiska mekanismer identifierats. Det är ett mönster som inte återfinns i alla mekanismer som fallföretagen tillämpar men samtidigt ett mönster som framträtt och identifierats huvudsakligen när det kommer till att värderingar inverkar på hur prestationsrelaterade mekanismer används. Det är i linje med Alvesson och Kärremans (2004)

99 mening om att beteende och/eller mätbara resultat stöds av värderingar, detta eftersom värderingarna i fallförtagen utgör grunden för exempelvis incitament- och belöningssystem eller olika prestationsmätningar. Vikten av värderingar i relation till prestationsrelaterade mekanismer skulle då möjligtvis kunna bero på att prestation inte endast ses som finansiella mått utan också i relation till syftet av anledning att det framkommit att de används för att förverkliga syftet i verksamheten. Ferner (2000) menar att viss teknokratisk styrning underbyggs av viss socio-ideologisk styrning vilket är något som skulle kunna stötta en tolkning där socio-ideologisk styrning styr innehållet och användningen av den teknokratiska styrningen. Detta eftersom den socio-ideologiska styrningen då kan ses som en utgångspunkt eller ett fundament i relation till den teknokratiska styrningen. Cäker och Siverbo (2014) samt D-Cruz och Noronha (2006) uttrycker sig likartat och samstämmigheten bland dessa författare gör att de mönster som visats i denna studie är i enlighet med vad teorin uttrycker som troligt. Studien kan således bidra med att illustrera och exemplifiera vilka mekanismer i den socio- ideologiska styrningen som utgör en grund för användningen av särskilda teknokratiska mekanismer, detta eftersom ovan författare (Alvesson & Kärreman, 2004; Cäker & Siverbo, 2014; D-Cruz & Noronha, 2006; Ferner, 2000) i detta hänseende diskuterar styrningen i termer av olika kontrollformer och styrformer.

Inverkan som värderingar har, vilka tillhör socio-ideologisk styrning, på teknokratiska mekanismer framkommer i samtliga fallföretag men den omvända inverkan, det vill säga när teknokratiska mekanismer avgör funktionen i socio-ideologiska mekanismer, framkommer inte tydligt i fallföretagen. Snarare tillämpas då teknokratiska mekanismer utan inverkan av socio- ideologiska mekanismer eller med en direkt inverkan av syftet. Detta står i kontrast till hur Cäker och Siverbo (2014) menar att styrformerna är ömsesidigt stödjande och att det är svårt att identifiera en ensidigt influerande styrningsform. Möjligtvis går det att hålla med om att identifikationen inte är helt enkel men upplevelsen i fallföretagen är att det emellan dessa två styrformer huvudsakligen är den socio-ideologiska styrningen som influerar den teknokratiska styrningen. Det skulle möjligtvis kunna ha att göra med att värderingar och syftet i dessa organisationer är nära sammanlänkat och att värderingarna snarast kan ses som ett sätt att uttrycka syftet. Således gör det att den socio-ideologiska styrningen kanske får en starkare ställning i organisationer som skulle kunna ses som syftesdrivna än i organisationer som inte ses som det.

Socio-ideologiska mekanismer ses som ett uttryck av organisationens syfte, ett mönster som huvudsakligen kretsar kring tillämpningen av värderingar i samtliga fallföretag och att de även etablerat olika aktiviteter för att förstärka dessa hos de anställda, exempelvis mekanismer i form av socialiseringsprocess, gruppidentifikation och självreglering. Värderingarna ses som ett sätt att uttrycka syftet för att kunna förmedla det och etablera en strävan efter syftet hos de anställda i fallföretagen, vilket överensstämmer med hur Ready och Truelove (2011) beskriver att värderingar fungerar som guideposter i den syftesdrivna organisationen eftersom fallföretagens värderingar är i linje med deras syfte. Värderingarna är således viktiga både för dess inverkan på användningen av mekanismer tillhörande den teknokratiska styrningen men också eftersom de kan ses som en förlängning av syftet ut i organisationen. Detta kontrasterar Alvesson och Kärremans (2004) tanke om samspelet mellan socio-ideologisk- och teknokratisk

100 styrning eftersom det i fallföretagens tillvägagångssätt att tillämpa mekanismer även går att se en inverkan av företagets formulerade syfte. I fallföretagens samspel är det således inte endast socio-ideologisk- och teknokratisk styrning som samverkar utan även företagets formulerade syfte. Att detta inte uppmärksammas av Alvesson och Kärreman (2004) kan möjligtvis bero av att deras studie inte grundar sig att undersöka styrning i relation till företagets formulerade syfte och syftet har haft inverkan på styrningen. Således kan mönstren som identifierats i denna studie inte ses i motsats till deras fynd utan snarare komplimenterande då studien stödjer deras syn på att teknokratisk- och socio-ideologisk styrning samspelar men utifrån denna studie ses företagets formulerade syfte inverka på hur övriga mekanismer i teknokratisk- och socio- ideologisk styrning tillämpas. Möjligtvis kan de mönster som identifierats i hur fallföretagen tillämpar teknokratisk- och socio-ideologisk styrning ses som ett sätt att konkretisera och illustrera hur samspelet dessa styrformer sinsemellan kan se ut.

Utöver att företagets formulerade syfte har en inverkan på hur teknokratiska mekanismer och socio-ideologiska mekanismer tillämpas, kunde det även identifieras en syn på att företagets formulerade syfte kan ses som en kontextskapare vilket kunde göras genom respondenternas uttryck kring den roll som företagets formulerade syfte anses ha. Syftet som kontext identifierades genom att syftet kunde ses i att respondenterna i respektive fallföretag uttrycket sig likartat om den roll som företagets formulerade syfte har och då respondenterna tillhör olika delar i respektive organisation är det möjligt att deras syn kan vara en utbredd syn inom fallföretaget men eftersom det endast är ett fåtal respondenter från varje fallföretag går det inte att fastställa att så är fallet. Synen på företagets formulerade syfte i organisationen kan ses överensstämma med hur Thakor och Quinn (2013) beskriver att syftet i syftesdrivna organisationer sträcker sig utöver vad som kan ses som en planeringshorisont. Då fallföretagens syften inte ses som en kortsiktig plan så kan det snarare ses som något som istället utgör en kontext eller ett sammanhang för dessa fallföretag. Företagets formulerade syfte är således mer än något som kan planeras, för att uppnås, som exempelvis ett mål, vilket gör att det snarare blir mer av en kontext som kan ses som grundläggande för organisationens existens. Företagets formulerade syfte bidrar då med vetskap om varför de existerar i respektive fallföretag (Ready & Truelove, 2011) och företagets formulerade syfte tillsammans med dess inverkan på tillämpningen av teknokratiska- och socio-ideologiska mekanismer kan då möjligtvis översättas till att företagets formulerade syfte ses utgöra organisationens kontext.

Synen på företagets formulerade syfte som att det utgör en kontext ses på likartade sätt inom fallföretagen men i fallföretagen har olika teknokratiska- och socio-ideologiska mekanismer identifierats. Även om fallföretagen till stor del ses tillämpa samma mekanismer så går det inte i identifikationen av mekanismer att säga att de tillämpar exakt samma mekanismer. Det beror troligen på fallföretagens olikheter vad gäller bland annat deras storlek, struktur, ålder och bransch snarare än deras likheter. Det finns en medvetenhet kring att det är fyra fallföretag som är väldigt olika både sett till storlek och omsättning men också till den verksamhet de bedriver. Det har både fördelar och nackdelar när det kommer till de implikationer denna studie har eftersom möjligheten att identifiera mönster mellan fundamentalt olika företag gör att det möjligtvis går att säga något om hur företagets formulerade syfte kan inverka på samtidigt som en undersökning som istället hade gjorts på fyra fallföretag inom samma bransch eller av annan

101 likartad karaktär skulle möjliggöra en kartläggning av hur företagets formulerade syfte inverkar på styrningen i just den typen av företag. Ytterligare en aspekt som är värd att beakta i hänseende till fallföretagens olikheter är att två av fallföretagen är börsnoterade bolag, Telia och SHB, vilket således har implikationer för vilka externa krav som ställs på dem. Krav som eventuellt ställs på RSM och Norrgavel är kan såklart vara av likartad karaktär men eftersom de inte är publika bolag är vetskapen mindre om detta. Förekomsten av att det är två bolag som är börsnoterade och två som inte är det kan ses som en fördel eftersom den inverkan som företagets formulerade syfte har på organisationen och dess styrning ser likartad ut i samtliga fallföretag vilket bidrar till tillämpbarhet av studiens resultat. Utöver krav är externa förväntningar också något som kan skilja sig mellan bolagen varav respondenterna i Telia och i Norrgavel gett uttryck för just detta, i Norrgavel av att de har en förväntning från deras kunder att de ska vara hållbara och ligga i framkant med det och i Telia i form av att de ska ta samhällsansvar och vara en samhällsaktör. Samhällsansvaret är troligen något som har med att Telia tidigare var helt statligt men också i att svenska staten idag är majoritetsägare. Det kan möjligtvis göra att Telias värderingar och dess formulerade syfte präglas av att det finns en extern förväntan av att Telia i detta fall ska agera på ett sådant sätt som gynnar Sverige och i detta avseende så är det tänkbart att även det inverkar på styrningen och organisationens sätt att vara.

De olikartade fallföretagen har en gemensam utgångspunkt i att det går att finna en överensstämmelse med den upprättade definitionen och för att förstå hur styrningen ser ut har tillämpningen av mekanismer och dess koppling till företagets formulerade syfte undersökts. Mekanismerna i detta avseende utgör snarare exempel på tillämpningen och för att identifiera hur företagets formulerade syfte inverkar på styrningen. Mekanismerna som de olika fallföretagen använder i sin styrning kan således ses som exempel och det är hur syftet samspelar med mekanismerna i socio-ideologisk styrning och teknokratisk styrning samt hur de inverkar på varandra som säger något om styrningen i en organisation som låter företagets formulerade syfte vara en drivkraft för organisationen. Att de identifierade mekanismerna skiljer sig mellan de olika fallföretagen gör att det är inte är troligt att det går att säga att det finns en exakt uppsättning av mekanismer som tillämpas i styrningen i en organisation som innehar ett formulerat syfte där det går att identifiera drag av en syftesdriven organisation utifrån socio-ideologisk- och teknokratisk styrning och därför handlar det överlag mer om vilken inverkan företagets formulerade syfte, som kontextskapare, har på styrningen. Denna ståndpunkt motiveras av förekomsten av situationell teori inom styrningsforskningen, vilken även kan ses som tongivande och menar att eftersom organisationer möter olika omständigheter (Otley, 1980; Speklé, 2001) ger detta upphov till olika karaktäristiska sätt att styra på (Simpson, 1985). Denna teori kan då tänkbart förklara skillnaderna mellan fallföretagens uppsättning av mekanismer då fallföretagens val av mekanismer troligtvis beror på deras teknik och miljö (Simpson, 1985) vilket ger ytterligare en anledning till att det är tillämpningen av mekanismerna som är av intresse och det har identifierats vissa teman kring vilken typ av mekanismer som förekommer i samtliga fallföretag och exempel på dessa är värderingar, prestationsrelaterade mekanismer och mekanismen socialiseringsprocess som främjar socialisering på grupp och individnivå. De författare som beskriver de ingående kontrollformerna i socio-ideologisk- och teknokratisk styrning uttrycker inte att en tillämpning

102 av samtliga mekanismer som innefattas i de olika kontrollformerna är nödvändig vilket stöder att fallföretagen inte använder exakt samma mekanismer. Det beror på att eftersom mekanismerna i vardera kontroll inte endast bygger på att alla mekanismerna måste förekomma samt då det i vardera styrform ingår flera olika typer av kontrollformer där det också går att återfinna samma mekanismer i flera olika kontroller.

I denna studie har det identifierats att företagets formulerade syfte kan ses utgöra organisationens kontext varpå de socio-ideologiska mekanismerna kan ses som sätt att uttrycka företagets formulerade syfte. Vidare ses det att företagets formulerade syfte har en indirekt inverkan på teknokratiska mekanismer genom tillämpningen av socio-ideologiska mekanismer men företagets formulerade syfte har också en direkt inverkan på teknokratiska mekanismer. Detta uttryck av mönster för tillämpning av mekanismer i relation till företagets formulerade syfte är beaktansvärt när det kommer till teknokratisk- och socio-ideologisk styrning. Det är således svårt att avgöra hur dessa fynd står sig i paritet till andra styrformer eftersom studien utgår från teknokratisk- och socio-ideologisk styrning. Styrning kan ses i olika former (Flamholtz, Das & Tsui, 1985) där teknokratisk och socio-ideologisk kan ses som två kategorier som innefattar flertalet olika former av kontroll, att de just innehåller flertalet olika kontrollformer gör också att det möjligtvis går att återfinna liknande element i andra styrformer, och om så kan resultatet av denna studie möjligen vara tillämpbart i andra sammanhang än endast i avseendet teknokratisk- och socio-ideologisk styrning. Samtidigt som det teoretiska ramverket i denna studie utgår från teknokratisk styrning och socio-ideologisk styrning är dessa ett teoretiskt perspektiv för att identifiera och förklara den styrning som finns i fallföretagen samt identifiera möjliga mönster kring den inverkan som fallföretagens formulerade syfte möjligtvis kan ha och såldes innebär det inte att samtliga element behöver uppfyllas i praktiken. Socio-ideologisk- och teknokratisk styrning kan då ses som ett sätt att identifiera dessa mönster oavsett om de ingående kontrollformerna används delvis, helt eller inte alls. Organisationer har olika karaktäristiska sätt att bete sig på eftersom de möter olika miljöer och problem (Simpson, 1985) vilket dels förklarar att det ser olika ut i de olika fallföretagen men också att styrningen ser olika ut i alla organisationer.

Sammanfattningsvis ses likheterna i fallföretagens tillämpning av olika mekanismer ligga till grund för att identifiera mönster i hur fallföretagens formulerade syften kan ses inverka på styrningen och organisationen i stort. Denna studie kan således beskriva hur företagets formulerade syfte kan inverka på organisationen och från ett teknokratiskt- och socio- ideologiskt perspektiv samt hur företagets formulerade syfte inverkar på organisationen genom styrningen.

103