Sammanfattning Telias styrning

Det finns en överrensstämmelse mellan den syftesdefinition som baseras på den tidigare litteraturen om syftesdrivna organisationer och hur respondenterna i Telia ser på syftets närvaro i organisationen och i deras dagliga arbete. De teknokratiska mekanismer som identifierats som mest förekommande i Telias styrning är strukturer, personlig kontroll samt prestationsrelaterade mekanismer. I tillämpningen av de teknokratiska mekanismerna går det att se en inverkan av företagets syfte. Samtidigt anses det av vikt hur de anställda har agerat snarare än exakt vad de har uppnått vilket även är vad som är centralt när det kommer till prestationen. Det går överlag att identifiera fler mekanismer tillhörande den socio-ideologiska styrningen och de mest frekventa i Telias styrning är normer, ömsesidigt engagemang, socialiseringsprocess, meningsskapande och värderingar vilka även går att sammankoppla med företagets syfte. Det gör att Telias syfte troligtvis inverkar på de socio-ideologiska mekanismernas innehåll samt hur de används. I användningen av de socio-ideologiska mekanismerna är det tänkbart att se värderingar, personligt syfte och förtroende fungerar som acceleratorer av Telias formulerade syfte. Det kan även ses som att de socio-ideologiska mekanismerna fungerar som en grund för att uppnå en gemensam väg och olika tillvägagångssätt för att uppnå den prestation som Telia eftersträvar.

5.4 Norrgavel AB

5.4.1 Syfte

På Norrgavel ses syftet som företagets DNA och det är något som finns med i allt de gör att det finns en syn på syftet som något grundläggande i företaget. Vetskapen om syftet och värdegrunden samt att dessa inte är kompromissbara är något som alla på Norrgavel förhåller sig till skulle kunna vara tecken på både internalisering (Rey, Marimon & Mas-Machuca, 2019) och operationalisering (Chevreux, Lopez & Mesnard, 2017) då alla vet och använder sig av dessa som rättesnöre och hjälp. Att värdegrunden kan ses som företagets syfte är också ett exempel på operationalisering av syftet då det genom värdegrunden konkretiseras. Att Norrgavels syfte ses som ett DNA i företaget och att det finns med i allt de gör, är inbyggt samt

76 kan ses som en bas är även det tecken på att syftet internaliserats och att det operationaliseras genom dess existens i allt de genomför. Respondenternas uttryck kring syftet och att det alltid finns med i bakgrunden, i allt de gör, att det styr företaget och att syftet kopplar samman allting, tyder på att syftet genomsyrar hela företaget (Schultz, 2014; White et al., 2017). Två av respondenterna uttrycker även att företagets värdegrund genomsyrar företaget och uttrycker varför de gör vad de gör och hur de är mot varandra (Grundare, Norrgavel; Marknadschef, Norrgavel). Det finns en tydlig uppfattning om att syftet fungerar som en drivkraft i organisationen (Harvard Business Review Analytics Services, 2015; Ready & Truelove, 2011) vilket både Marknadschef och IT-ansvarig uttrycker. Ambitionen om att agera långsiktigt (Thakor & Quinn, 2013; White et al., 2017) är en realitet då Grundare menar att Norrgavel väljer bort saker som kortsiktigt skulle kunna öka lönsamheten eftersom de inte överensstämmer med deras syfte och deras långsiktiga tänk. Även tanken om att inte sälja så mycket som möjligt är tecken på att de agerar utefter deras syfte snarare än efter kortsiktig lönsamhet. Utifrån respondenternas berättelser om hur syftet används i Norrgavel är det möjligt att se en överensstämmelse med den definition som baseras på tidigare litteratur om syftesdrivna företag.

5.4.2 Teknokratisk styrning

Regler, policys och prestationsrelaterade mekanismer är de mekanismer som har identifierats flertalet gånger. Det finns också en avsaknad av strukturer i form av exempelvis hierarkier vilket skulle kunna bero på att Norrgavel har en platt och icke hierarkisk organisationsstruktur enligt Marknadschef. Prestationsrelaterade mekanismer ses i hur Norrgavel exempelvis använder sig av budget och nyckeltal. Utöver detta använder sig Norrgavel också av mål på olika nivåer samt uppföljning av dessa mål som även kan ses som prestationsrelaterade mekanismer. Det betonas att dessa används för att tjäna Norrgavels syfte och det långsiktiga tänket samt att budgetbeslut kan kopplas till syftet eftersom syftet avgör vilka val som görs. Detta visar att användningen av prestationsrelaterade mekanismer ter sig vara beroende av företagets syfte och strävan.

Den humanistiska delen i värdegrunden och hur den delvis fungerar som ett uttryck för “frågor om arbetsmiljö och avtal, löner, anställningsavtal” (Grundare, Norrgavel) gör att det är möjligt att denna del skulle kunna ses som ett regelverk. Företagets syfte och värdegrund kan ytterligare ses som en form av regler eftersom företaget förhåller sig till detta på ett definitivt sätt eftersom de avslutar samarbeten som inte lever upp till dessa eller väljer bort alternativ som inte överensstämmer med deras syfte. Grundare beskriver att ”alla som anställs på Norrgavel har klart för sig att den kompromissar vi inte med och den har vi som ett rättesnöre och en hjälp” rörande värdegrundens roll i organisationen vilket gör att den kan ses som ett regelverk, som ett manus eller som en policy. I övrigt använder sig Norrgavel av andra policys som uttrycker olika förhållningssätt som är i linje med företaget syfte. Dokument som rör sortiment, material och hållbarhet kan ses som en policy men också som ett uttryck för en av central planering av operationella detaljer (Simpson, 1985). Det ter sig således som att regler och policys är framträdande samtidigt som de används för som ett led i att eftersträva syftet.

77 Användningen av regler, policys och prestationsrelaterade mekanismer kan möjligtvis ses som ett led i att styra anställdas beteende, detta eftersom det i Norrgavel finns ett tydligt rättesnöre hur de ska förhålla sig när det kommer till exempelvis ekologi eller humanism. Det överensstämmer med hur Carlsson-Wall et al. (2019) menar att regler och policys kan användas för att styra de anställdas beteende men att teknokratisk styrning även kan influera engagemanget och motivera anställda då dessa mekanismer ger upphov till en god förståelse för organisationens plan (Carlsson-Wall et al., 2019). Detta verkar vara fallet i Norrgavel då de anställda uttrycker att det finns en medvetenhet kring företagets värdegrund och syfte. I samtliga av de identifierade mekanismerna i Norrgavel var det dessutom möjligt att se en koppling till företagets syfte vilket tyder på att användningen av teknokratiska mekanismer påverkas av syftet.

5.4.3 Socio-ideologisk styrning

Det finns en spridning bland de mekanismer som har identifierats men värderingar, normer och idéer om vad som är viktigt och bra är utmärkande vanligast bland de identifierade mekanismerna. Självklarheten i miljövänliga materialval samt uteslutandet av influencermarketing är två exempel på val som görs utifrån Norrgavels syfte. Marknadschef uttrycker att i idéer som framkommer har mycket redan sållats bort eftersom de inte överensstämmer med företagets tanke om vad som är bra och viktigt och att det finns en förståelse kring detta. Detta exemplifierar mekanismen idéer om vad som är viktigt och bra men det skulle också kunna identifieras som värderingar eller normer just eftersom det finns en inbyggd förståelse för vad som är passande alternativ. Tillvägagångssättet att ta beslut på är i likhet med hur Schultz (2014) uttrycker att syftet underlättar prioriteringar i beslutsfattandet för att uppnå långsiktiga mål förutsatt att syftet genomsyrar organisationen. De vanligaste mekanismerna, värderingar, normer och idéer om vad som är viktigt och bra är mekanismer som är nära länkade och är viktiga för att dels skapa gruppidentifikation och socialiseringsprocess som också är förekommande mekanismer i Norrgavel.

Överlag i Norrgavel anses det handla mer om ett mindset vilket är något som är signifikant för den socio-ideologiska styrningen (Alvesson & Kärreman, 2004). Upplevelsen att värdegrunden representerar vad som är viktigt i livet gör att det är möjligt att tolka detta som ett uttryck för mekanismen idéer om vad som är viktigt och bra. Detta eftersom Grundare menar att det är nödvändigt att det finns en samsyn inom företaget, att man känner förtroende för värderingarna och är någon helt avogt inställd eller avståndstagande till värderingarna så är inte Norrgavel rätt företag. Samsynen som vilar på syftet och värdegrunden visar dels på gruppidentifikation men också att syftet och värdegrunden kan ses som värderingar. Samsynen gör att det möjligen också uppstår någon form av gruppidentifikation inom företaget då alla kan identifiera sig med vad företaget står för. Syftets närvaro i diskussioner, möten och samtal är möjligtvis också något som ger upphov till att etablera en samsyn inom gruppen och att även finna sätt för gruppen att identifiera sig med syftet. Även Marknadschefs uttryck kring att syftet ”känns i hela gruppen” och att ”kontoret är lite som en familj” visar på gruppidentifikation i Norrgavel. Att alla på företaget har liknande inställning till vad Norrgavel står för gör att det även tänkbart att se detta som normer (Carlsson-Wall et al., 2019). Det är möjligt att den liknande

78 inställningen gör att ett förtroende för syftet och värdegrunden finns vilket också uttrycks av

Grundare som viktigt att de anställda har. Det är troligt att ett förtroende för syftet och

värdegrunden finns eftersom respondenterna uttrycker att det finns ett överensstämmande mellan företagets värderingar och de egna värderingarna samt att det ses som grundläggande för att ha Norrgavel som arbetsplats. Det skulle möjligtvis kunna liknas vid identitetsskapande då det innebär att värderingarna är självdefinierande hos individerna (Alvesson & Kärreman, 2007).

I användningen av mekanismerna som tillhör den socio-ideologiska styrningen går det att identifiera en koppling till eller ett uttryck kring företagets syfte och ofta också till deras värdegrund. Det gör att det är möjligt att tro att företagets formulerade syfte har en inverkan på hur mekanismerna används i Norrgavel samtidigt som värdegrunden konkretiserar och uttrycker syftet.

5.4.4 Samspel mellan styrformerna

Det finns en större variation i användningen av olika mekanismer i den socio-ideologiska styrningen än i den teknokratiska styrningen i Norrgavel. Det kan tyda på att företaget i större grad tillämpar socio-ideologisk styrning. Vidare är det också tydligt att Norrgavels syfte är närvarande i mycket som organisationen gör och i hur de väljer att tillämpa olika styrmedel. Detta är något som exempelvis är synligt i hur Grundare ser lönsamhet som en möjlighet att uppnå och göra det de verkligen vill, vilket gör att det är tänkbart att se prestation som ett sätt att uppnå syftet eller eftersträva företagets värderingar. Det synliggör en inverkan av företagets formulerade syfte på prestation då prestationen och synen beror av företagets formulerade syfte. Det gäller också för värderingars koppling till prestation vilket visar en socio-ideologisk mekanism som inverkar på en teknokratisk mekanism. En liknande tolkning går att göra i hur

Grundare uttrycker att de navigerar utifrån deras värderingar och traditionella verktyg från

näringslivet är just verktyg och används inte på ett sätt som gör våld på värderingarna. Samtidigt är det möjligt att i detta synsätt se det formulerade syftet som den avgörande faktorn eftersom denna styr värderingarna som i sin tur avgör användningen av exempelvis budget och nyckeltal. Navigeringen utifrån syftet och värderingarna samt att huvudfokus inte är på de teknokratiska mekanismerna kan vara ett exempel på Cäker och Siverbos (2014) uttryck kring hur teknokratisk styrning används på ett flexibelt sätt under inflytande av organisationens kärnidéer som tillhör den socio-ideologiska styrningen. På så sätt är det tänkbart att syftet utgör en grund som avgör hur de socio-ideologiska mekanismerna används och vilka, i detta fall värderingarna, som sedan påverkar vilka teknokratiska mekanismerna som tillämpas och hur de används. Även hur Marknadschef uttrycker att vara ett lönsamt företag ses som ett sätt att verkligen ha möjlighet att eftersträva syftet kan ses som att teknokratiska mekanismer påverkas av syftet. Utgångspunkten i syftet och värdegrunden som på senare tid har kompletteras av mål och utvärderingar visar på ett samspel mellan socio-ideologisk styrning och teknokratisk styrning.

Normer, värderingar och idéer om vad som är viktigt och bra är de mekanismer i den socio- ideologiska styrningen som är mest framträdande i Norrgavels styrning, tre mekanismer som

79 även är i nära relation till företagets syfte. Dessa tre mekanismers guidande funktion är i linje med vad Cäker och Siverbo (2014) menar att socio-ideologisk styrning överlag ämnar göra, samtidigt som det förekommer en större användning av socio-ideologisk styrning i Norrgavel. Det är därför tänkbart att företaget huvudsakligen fokuserar på att styra mindset snarare än beteende (Alvesson & Kärreman, 2004) och att användningen av den teknokratiska styrningen snarare influeras av den socio-ideologiska styrningen samt företagets syfte.

Det går att identifiera en överensstämmelse med syftesdefinitionen samt att styrningen och tillämpningen av mekanismer i Norrgavel beror på företagets syfte och vad som är i linje med det. Således är det också naturligt att det finns en avsaknad av vissa mekanismer exempelvis strukturer då företaget agerar efter deras syfte som således styr vilka val som görs (Schultz, 2014), skapar guideposter (Ready & Truelove, 2011) och koordinerar uppdrag (Lleo, Rey & Chinchilla, 2019).