Syftet i organisationen

Fallföretagens formulerade syften som uttrycks på deras hemsidor går att återfinna i hur respondenterna i respektive företag uttrycker sig kring vad deras respektive företag har för syfte. Fallföretagens formulerade syften i sig är olikartade men de ter sig ändå uppfylla liknande roller i respektive företag baserat på hur respondenterna uttrycker sig kring syftet. Definitionerna för vilken roll syftet har i organisationen skiljer sig något åt i litteraturen med ord och uttryck om syftet som guidande (Collin & Porras, 1991), att det ska uttrycka ambitionen att skapa samhällsbidrag (Abela, 2001; Hollensbe et al., 2014; Rey, Bastons & Sotok, 2019), att det ska skapa mening (Henderson & Van den Steen, 2015), att det ska genomsyra och leda organisationen (White et al., 2017), att det utgör en grund (Campbell & Marcus, 1997) är grundläggande eller är en drivkraft eller en mittpunkt i kompassen (Ready & Truelove, 2011). Dessa uttryck går att exemplifiera i respondenternas uttryck om syftet i deras respektive organisation, exempelvis i Norrgavel då det alltid finns med i bakgrunden, finns i allt de gör, att det styr företaget (Marknadschef, Norrgavel; IT-ansvarig, Norrgavel) och att syftet kopplar samman allting (Marknadschef, Norrgavel). I SHB uttrycker samtliga respondenter att syftet påverkar deras dagliga arbete vilket kan exemplifiera hur syftet genomsyrar verksamheten. I Telia uttrycker Manager Service Desk att företaget strävar efter att vara en samhällsaktör vilket kan anspela på en ambition att skapa samhällsbidrag som exempelvis Abela (2001) ger uttryck för. Det är svårt att bedöma om detta är en reell ambition för hela företaget men att en anställd på företaget ger uttryck för det tyder ändå på en viss spridning och att det finns ett engagemang hos anställda att sträva efter det. I uttrycken hos respondenterna på RSM går det att finna liknande överensstämmelse med litteraturen då exempelvis både Partner och Senior Manager menar att syftet fungerar som en drivkraft i organisationen och Partner tycker att “vi har ju liksom en mening med varför vi jobbar här och varför vi kanske har sökt oss till RSM från början”. Detta visar att syftet fungerar meningsskapande för de anställda likt hur Henderson och Van den Steen (2015) menar att syftet ska fungera, samtidigt visar det på att företagets syfte inte endast påverkar styrningen utan på något sätt är grundläggande för varför människor väljer att söka sig till RSM. De olika uttryck som går att finna om vilken roll ett syfte spelar i en organisation i litteraturen gör att det är svårt att identifiera vilken roll som syftet faktiskt

81 spelar, både i form av meningsskapande hos anställda men också för att ge organisationen en riktning och ambition att eftersträva. De nyckelord som återfinns i litteraturen går att återfinna i respondenternas svar kring vilken roll som syftet har i organisationen och vad syftet tillför och är i deras företag. Således finns det en överensstämmelse med litteraturen om än olika exempel i de olika fallföretagen. Det är därför försvårande att det inte finns en etablerad ståndpunkt om exakt vad det formulerade syfte kan ses tillföra eller vilken roll det har enligt litteraturen samtidigt är det kanske just nyckeln till att inneha ett syfte, att det betyder olika för respektive organisation och innehar olika roller i respektive organisation. Således kan det också vara därför det inte heller finns en helt enstämmig definition för det organisatoriska syftets innebörd i litteraturen.

Henderson och Van den Steen (2015) har upprättat en mer generell definition rörande syftets roll i organisationen som lyder: “ett konkret mål eller avsikt för organisationen som sträcker sig utöver vinstmaximering”, vilket skulle kunna ses i att Telia har en ambition att vara en samhällsaktör och således bidra till samhället, eller i att SHB strävar efter att vara en lokal aktör, i att RSM strävar efter att vara en bra arbetsplats och i att Norrgavel ämnar producera möbler på ett hållbart sätt. Dessa beskrivningar av företagens avsikter är hämtade ur respondenternas svar och är i vissa fall svårare att härleda direkt till företagens formulerade syften som de publicerat på deras hemsidor. Baserat på hur respondenterna beskriver företagens syfte skapas således en djupare förståelse för vad dessa syften innebär mer i praktiken och hur respondenterna reflekterar kring företagets formulerade syfte. Alla dessa uttryck från respondenterna formulerar en strävan som är utöver vinstmaximering, det är dock svårt att avgöra baserat på företagens formulerade syften på hemsidan om det är dessa ambitioner som avses med respektive formulerade syfte. Möjligtvis kan det vara som Development Lead uttrycker att meningen med Telias syfte är att det ska få innebära olika saker inom organisationen men samtidigt gör det att det inte finns en överensstämmelse med Henderson och Van den Steens (2015) definition om att det ska vara ett konkret mål eftersom om det ska kunna betyda olika inom organisationen så torde det inte kunna ses som konkret. Samtidigt kan det ses som en avsikt som kanske kan ta form i olika skepnader inom organisationen. Det går således att identifiera olika grad av konkretisering av företagens formulerade syftet baserat på hur respondenterna uttrycker sig kring vad som är företagets syfte. Det är dock så att det går att identifiera en kunskap om vad respektive fallföretags syfte är i respondenternas svar om vad fallföretagets syfte är.

Det organisatoriska syftet kan ses vara relaterat till värderingar särskilt utan att utveckla de olika begreppens ingående betydelse. Det är något som kan ses i hur respondenterna ofta refererar till syfte och värderingar och således kan det uppstå en svårighet att särskilja dess olika betydelse för fallföretaget. Samtidigt refererar respondenterna till ord som organisationen ser som sina värderingar, exempelvis i Telia i Dare, Care och Simplify eller Norrgavel i Ekologi, Humanism och Existentialism vilket är ord som medför en innebörd i konkret form, baserat på hur de beskrivs på deras respektive hemsida, medan syfte är mindre konkret i jämförelse med värderingarna, exempelvis Telias “Bringing the world closer” eller Norrgavels “Det är inte primärt möbler vi säljer, utan ett förhållningssätt till inredning, egentligen till livet i stort”. Det är kanske just där värderingar och syfte skiljer sig åt i fallföretagen då syftet

82 konkretiseras av värderingarna och värderingarna fungerar som ett sätt att förstärka syftet för att det formulerar hur företaget ska eftersträva syftet.

I samtliga fallföretag går det att identifiera en överensstämmelse mellan den definition som baseras på tidigare litteratur om syftesdrivna organisationer och hur respondenterna i respektive fallföretag framställer syftet i sin organisation. Med hjälp av definitionen går det att säga att utifrån respondenternas beskrivningar att organisationerna tillämpar och använder sina syften på ett sådant sätt som är förenbart med syftesdrivna organisationer, syftet är internaliserat bland anställda (Rey, Marimon & Mas-Machuca, 2019), det operationaliseras i verksamheten (Chevreux, Lopez & Mesnard, 2017) så att det genomsyrar hela organisationen (Schultz, 2014; White et al., 2017) och där syftet fungerar som en drivkraft (Harvard Business Review Analytic Services, 2015; Ready & Truelove, 2011; Rey, Almandoz & Montaner, 2019; Rey, Marimon & Mas-Machuca, 2019) för långsiktig utveckling (Rey et al., 2019; Thakor & Quinn, 2013; White et al., 2017). Denna förenlighet med definitionen av en syftesdriven organisation och att det går att identifiera samtliga delar i definitionen i respektive fallföretag gör att det är tänkbart att se syftet som fundamentalt i verksamheten vilket stöds i att Ready och Truelove (2011) uttrycker att syftet i den syftesdrivna organisationen ses som något grundläggande. Samtidigt baseras denna överensstämmelse med den upprättade definitionen på ett fåtal respondenternas utsagor, vilket särskilt i Telias och SHB:s fall på grund av dess storlek gör att denna överensstämmelse snarast kan ses som en fingervisning och att det möjligtvis kan vara så att dessa företag kan ses som syftesdrivna organisationer.

Fallföretagens överensstämmelse med definitionen av en syftesdriven organisation är likartad i samtliga utefter den kodning som gjorts och därav riktas fokus på syftets inverkan istället för hur fallföretagen skiljer sig åt gällande definitionen. Vad som dock är värt att uppmärksamma är att tolkningen av definitionen kan vara mångsidig då dels de författare som gett upphov till definitionens olika delar har en tolkning om vad de anser är viktigt och samtidigt har vad som är viktigt i respondenternas uttryck tolkats i relation till definitionen. Därför är det tänkbart att det är av vikt att se definitionen som något som ger upphov till en andemening eller något grundläggande i dessa fallföretag snarare än något som är exakt och explicit. Således kan det ses nödvändigt att se på syftet i fallföretagen i enlighet med hur Ready och Truelove (2011) menar att syftet bör ses i dessa organisationer och eftersom det finns en överensstämmelse med även deras uttryck kommer resterande del av analysen att fokusera på vilken inverkan som syftet möjligtvis kan ha på organisationens övriga styrning.