Samspel mellan syfte, teknokratisk och socio-ideologisk styrning

Denna del är disponerad i två delar för att se hur samspelet mellan dessa tre områden ser ut och för att slutligen kunna se vad företagets formulerade syfte har för inverkan på styrningen, utifrån styrningsformerna teknokratisk- och socio-ideologisk styrning.

6.5.1 Socio-ideologisk styrnings inverkan på teknokratisk styrning

Syftets närvaro i organisationen motsätter inte en ambition att vara en lönsam organisation vilket troligen är en avgörande del i att flertalet prestationsrelaterade mekanismer har identifierats i fallföretagen. I tillämpningen av dessa prestationsrelaterade mekanismer är det dock möjligt att se att det finns en inverkan av socio-ideologiska mekanismer. De socio- ideologiska mekanismerna som identifierats kan ses som ett led i att uttrycka syftet i organisationen och om det då finns en inverkan av socio-ideologiska mekanismer på tillämpningen av teknokratiska mekanismer skulle det kunna resultera i en indirekt inverkan av företagets formulerade syfte på teknokratiska mekanismer. Detta kan exempelvis ses i Telias och SHB:s incitament- och belöningssystem där värderingar och/eller ömsesidigt engagemang styr innehållet och användningen av dessa. Det gör att användningen av teknokratiska mekanismer blir beroende av vilka socio-ideologiska mekanismer som används och hur de är utformade. Vidare kan detta också ses i hur exempelvis Norrgavel använder sin värdegrund, den kan ses i form av de socio-ideologiska mekanismerna värderingar och normer eftersom alla på Norrgavel agerar och är i enlighet med värdegrunden samtidigt som den fungerar som ett regelverk, då i form av den teknokratiska mekanismen regler, på grund av att den ses som ett rättesnöre i verksamheten som styr hur beslut och val görs. Värdegrunden är en konkretisering av syftet och kan därmed ses länkad till mekanismerna; värderingar, normer och idéer om vad som är viktigt och bra men kan ses förstärkas i verksamheten när den tar form i regler och policys. Således kan detta ses som ett exempel på hur teknokratisk styrning inte existerar i en kontext som är fri från kultur (Alvesson & Kärreman, 2004) och att teknokratiska kontrollformer styrs av kulturella och personliga kontrollmekanismer (Ferner, 2000) då det i

90 dessa uttryck kan ses att den socio-ideologiska styrningen blir den avgörande styrformen för hur den teknokratiska styrningen uttrycks.

Generellt är det möjligt att identifiera fler mekanismer tillhörande de socio-ideologiska formerna av kontroll och även om det är tydligt att både teknokratiska kontrollformer och socio-ideologiska kontrollformer förekommer ter sig de socio-ideologiska kontrollformerna vara mer framträdande i samtliga av de medverkande fallföretagen. I Telia skulle detta kunna bero på att företaget mestadels snarare fokuserar på “hur du ska göra det, hur du ska växa, möjligheter och liksom knyta an till ditt hur, ditt syfte och dina värderingar” (Development Lead, Telia) i hur de anställda genomför och uppnår mål snarare än exakt vad de gör. Detta är något som möjligtvis skulle kunna förklaras av hur Alvesson och Kärreman (2004) menar att den teknokratiska styrningen fokuserar på att styra beteende och mäta prestation medan den socio-ideologiska styrningen handlar om att styra anställdas värderingar, känslor, ideal, tankar och övertygelser. Detta eftersom Telias sätt att arbeta med värderingarna, utöver företagets syfte, gör att anställdas prestation och genomförande av arbetsuppgifter är i linje med det Telia önskar då anställda internaliserat värderingar och idéer om vad som är viktigt och bra i organisationen. Även i Norrgavel går det att identifiera ett liknande sätt i hur Grundare uttrycker att de traditionella verktygen som finns i näringslivet “är användbara men det gäller att använda dem med utan att göra våld på grundvärderingarna, utan grundvärderingar måste finnas där och de är de vi navigerar utifrån och aldrig de gör vi aldrig avkall på dem”. Det är möjligt att i detta synsätt se att värderingarna avgör användningen av exempelvis budget och nyckeltal vilket kan exemplifiera hur Cäker och Siverbo (2014) anser att teknokratiska kontrollformer kan användas på ett flexibelt sätt under inflytande av organisationens kärnidéer som tillhör den socio-ideologiska styrningen. I dessa två exempel ter sig fokus på anställdas mindset i enlighet med socio-ideologisk styrning (Alvesson & Kärreman, 2004) vara av yttersta vikt vilket sedan speglar hur teknokratiska styrningsmekanismer används.

Beroendet av socio-ideologisk styrning i användningen av teknokratiska mekanismer kan exemplifieras i hur coachsystemet som RSM har upprättat kan ses som både en struktur och ett sätt att mäta prestation men som i sin tur kopplar prestationen till att individen ska utvecklas. Även RSM:s Culture Audit kan ses som ett exempel på den socio-ideologiska mekanismen som återfinns i trossystem; dokument som rör organisationens tro, mission och syfte (Simons, 1995), vilket sedan kan användas utefter de teknokratiska kontrollformerna som en policy eller som en central planering av operationella detaljer (Simpson, 1985; Styhre, 2008). Liknande exempel på hur socio-ideologisk styrning förverkligas genom teknokratiska mekanismer går att återfinna i SHB:s program för nyanställda då det kan ses som ett sätt att forma anställdas identitet samtidigt som det bidrar till att värderingar skapas och hjälper individen att identifiera sig med gruppen. Programmet i sig kan sedan sammankopplas med mekanismer tillhörande den teknokratiska styrningen som strukturer, rutiner och formella incitament. Denna tillämpning överensstämmer med hur Alvesson och Kärreman (2004) menar att teknokratisk styrning inte uppnår mycket i sin enskildhet utan att socio-ideologisk styrning tillgängliggör mottagandet hos de anställda för den teknokratiska styrningen. I linje med detta kan det ses i SHB att vinstandelsstiftelsen fungerar som ett incitamentssystem samtidigt som det kanske inte

91 skulle fungera fullt ut utan de socio-ideologiska formerna av kontroll som skapar engagerade medarbetare och en slags anda inom SHB.

Kontorsstyrelsen i SHB kan också ses utgå från socio-ideologisk styrning då den ska förse kontoret med insikter från marknaden, baserat på hur Kontorschef beskriver den “de [kontorsstyrelsen] har ju en viktig roll i att känna av hur vi uppfattas på marknaden, så hör de något som är bra eller dåligt så hör de nästan alltid av sig. Och tycker de att vi är för passiva eller inte visar oss vid rätt tillfällen eller om vi inte hjälper till med ideell organisation och sånt där”. Det går att se en överensstämmelse med samhällsanknytning i socio-ideologisk styrning (Alvesson, 1993) medan det är ett arbete som konkretiseras i form av en auktoritetsstruktur i teknokratisk styrning (Abernethy & Stoelwinder, 1995). I Telia återfinns också exempel på socio-ideologisk inverkan på teknokratiska mekanismer då ledare och medarbetare bedöms utifrån hur denne agerar och att det är viktigt att belöna de som är bra medmänniskor, bra arbetskamrater och är ambassadörer för Telia. Eftersom detta inkluderas i bedömningen för bonusmodellen blir det också tydligt för huruvida medarbetarna lever upp till Telias värderingar eller inte. Således kan det ses att det teknokratiska bonussystemet baseras på de socio-ideologiska värderingarna vilket överensstämmer med hur D’Cruz och Noronha (2006) menar att de socio-ideologiska kontrollformerna kan ses som möjliggörare för användningen av teknokratisk styrning. Överlag är det möjligt att i de ovan nämnda exemplen se att tillämpningen av socio-ideologiska mekanismer också sker som ett led i att motverka de negativa effekter som teknokratisk styrning i sin ensamhet kan medföra (Cäker & Siverbo, 2014). Således går det att se att socio-ideologiska mekanismer inverkar på användningen av olika teknokratiska mekanismer, en syn som exemplifieras och får stöd i hur tidigare forskning uttrycker att det går att se på dessa styrformer.

Det syns tydliga samspel mellan de olika styrformerna, framförallt i hur den socio-ideologiska styrningen inverkar på den teknokratiska styrningen. Det är en tolkning som stöds av hur Cäker och Siverbo (2014) menar att den socio-ideologiska styrningen stöttar en specifik tolkning av den teknokratiska styrningen och hur D-Cruz och Noronha (2006) anser att den socio- ideologiska styrningen bidrar till accepterandet av de mer strikta teknokratiska kontrollformerna. Således stöds den tolkning som har gjorts utifrån empirin om att de socio- ideologiska kontrollformerna styr och avgör hur mekanismer tillhörande de teknokratiska kontrollformerna används i de olika fallföretagen. Huvudsakligen har denna inverkan setts i att värderingar inverkar på innehållet i teknokratiska mekanismer och eftersom bland annat värderingar kan ses som ett sätt att uttrycka företagets formulerade syfte i organisationen så leder det till att företagets formulerade syfte således ses har en indirekt inverkan på tillämpningen och innehållet i teknokratiska mekanismer. Inverkan av socio-ideologiska mekanismer ter sig vara fallet för de teknokratiska mekanismer som har identifierats men ytterligare en möjlighet har också synliggjorts i det empiriska materialet, att de identifierade mekanismerna tillhörande teknokratisk styrning kan inneha en direkt inverkan av företagets formulerade syfte. Det möjliggör att det finns en direkt inverkan av syftet på användningen av de teknokratiska mekanismerna och inte bara på den socio-ideologiska styrningen.

92

6.5.2 Syftes indirekta och direkta inverkan på teknokratisk styrning

I vissa av de teknokratiska mekanismerna som identifierats kan det ses i hur respondenterna har uttryckt sig att det finns en direkt inverkan av syftet utan att andra socio-ideologiska mekanismer har identifierats som närvarande. Enligt Lleo, Rey och Chinchilla (2019) ska prestationsutvärdering, incitamentssystem och budgethantering vara fokuserade på att utveckla och framhäva det delade syftet i organisationen. Både på RSM och Norrgavel benämns budget som en mekanism som går att koppla direkt till företagets syfte. I RSM balanserar budgeten lönsamhet och de anställdas välmående (Senior Manager, RSM), och i Norrgavel är det syftet som styr budgetbeslut (Marknadschef, Norrgavel). Även om respondenterna anser att denna teknokratiska mekanism är direkt relaterad till syftet finns en möjlighet att de ändå är kopplade till syftet via de socio-ideologiska mekanismerna. På Norrgavel spelar värdegrunden en stor roll i många delar av styrningen och att alla på Norrgavel är medvetna om denna samt att deras arbete baseras på den, är saker som kan göra att gränsen mellan syftet och värdegrunden inte är särskilt tydlig. Vidare fungerar Norrgavels värdegrund som ett rättesnöre i verksamheten vilket ger ytterligare belägg för att den troligtvis har en roll i budgetprocessen. Detta kan bidra till att de anställda anser att olika teknokratiska mekanismer är direkt kopplade till syftet, men att de snarare baseras på värdegrunden, som kan ses som värderingar, vilket är en socio- ideologisk mekanism. Det kan möjligtvis få stöd i hur Lleo, Rey och Chinchilla (2019) menar att värderingar kan fungera som acceleratorer av det delade syftet i organisationen, vilket visar att socio-ideologiska mekanismer framhäver syftet i organisationen som gör att det kan vara svårt att särskilja dem från varandra.

Normer är en socio-ideologisk mekanism vars koppling till Norrgavels budget inte benämns av respondenterna, men av anledning att mycket sållas bort som inte överensstämmer med Norrgavels tanke om vad som är bra och viktigt kan det vara så att normerna, som påverkas av syftet, sätter begränsningar och på så sätt influerar det budgetprocessen. I RSM kopplas budgeten till syftet och likt Norrgavel är värderingar av stor vikt för de anställda på RSM vilket gör att det är tänkbart att även värderingarna är närvarande vid budgetprocessen. Det framgår också av Senior Manager på RSM att hur många timmar de anställda på RSM arbetar styrs av budgeten, varpå Kärreman och Alvesson (2004) menar att arbetstimmar, som drivs av byråkratiska former av kontroll, vidare produceras genom identiteter och normer som är socio- ideologiska mekanismer. Trots att det framgår att de anställdas välmående, som vidare kan anses som en del av syftet, är central i budgeten kan det tyckas att budget ändå är lik andra identifierade teknokratiska mekanismer som vidare influeras av socio-ideologiska mekanismer i RSM. I dessa ses värderingar och normer vara närvarande och att de socio-ideologiska mekanismerna inte är närvarande när det gäller just i budgeten kan ses som tveksamt.

Bonussystemet på Telia anses av respondenterna vara kopplat till syftet (CFO, Telia) men då systemet till 50% baseras på hur de anställda agerar kan det likt RSM och Norrgavel också ses som att systemet kopplas till organisationens värderingar som behandlar detta eftersom de styr hur de agerar. Vidare ses mål sammankopplade med värderingar och då bonussystemet bland annat baseras på mål skulle detta kunna ses som belägg för att socio-ideologiska mekanismer

93 har en inverkan på bonussystemet och därigenom får syftet en indirekt inverkan genom värderingarna.

På SHB kretsar mycket arbete kring kundnöjdheten som vidare kan ses som en teknokratisk mekanism eftersom den i sig används som ett mått. Då kundnöjdheten är viktig för att följa upp SHB:s syfte enligt Kontorschef anses detta prestationsmått ha en nära relation till syftet och inga socio-ideologiska mekanismer har identifierats i respondenternas uttryck kring kundnöjdheten. Rådgivare på SHB nämner att hen blir berörd när en kund byter bank vilket tänkbart kan illustrera ett slags ömsesidigt engagemang, som är en socio-ideologisk mekanism, hos de anställda gentemot kunden. Vidare kanske det är detta ömsesidiga engagemang att behålla kunderna som bidrar till att det skapas intresse för kundnöjdhetsmåttet inom organisationen vilket i sådana fall skulle visa på att det finns en socio-ideologisk mekanism som är närvarande i prestationsmåttet. Således beror synen på närvaron av socio-ideologiska mekanismer i detta fall på hur respondenternas utsago tolkas i relation till sammanhanget och det kan därför sägas att förekomsten av socio-ideologiska mekanismer i detta fall förekommer för att efterleva företagets formulerade syfte och därför kan det ses att företagets formulerade syfte har antingen en direkt eller indirekt inverkan på de teknokratiska styrmekanismerna.

I empirin har det identifierats några teknokratiska mekanismer som utifrån respondenternas svar kan ses ha direkt inverkan av företagets formulerade syfte och att inga socio-ideologiska mekanismer har nämnts som närvarande. Detta betyder dock inte att det finns en frånvaro av socio-ideologiska mekanismer vad gäller de teknokratiska mekanismerna som ses ha en direkt relation till företagets formulerade syfte eftersom ingen respondent har påpekat någon form av frånvaro utan snarare kanske utelämnat information om en potentiell socio-ideologisk koppling till den aktuella teknokratiska mekanismen. Det kan också ses som en del av den socio- ideologiska styrningens natur då den ämnar påverka anställdas värderingar, normer och idéer om vad som är viktigt och bra i enlighet med organisationen (Alvesson & Kärreman, 2004) vilket gör att respondenterna kanske inte heller ser en direkt påverkan av olika socio- ideologiska mekanismer då de kan ses som mer inbäddade i de anställdas och organisationens sätt att vara. De socio-ideologiska mekanismernas inverkan på de teknokratiska mekanismerna är tydlig i samtliga fallföretag däremot är det svårare att avgöra huruvida företagets formulerade syfte har en direkt eller indirekt, då via socio-ideologiska mekanismer, inverkan på användningen av teknokratiska mekanismer. Det är däremot tydligt att det överlag går att se en inverkan av företagets formulerade syfte i denna tillämpning. Således ses insikten om att socio-ideologiska mekanismer, huvudsakligen värderingar, inverkar på användningen av teknokratiska mekanismer samt att företagets formulerade syfte kan ses ha både en direkt inverkan och även en indirekt inverkan som då sker genom socio-ideologiska mekanismer.