Den syftesdrivna organisationen

Litteraturen om syftesdrivna organisationer särskiljer dessa från organisationer som endast innehar ett syfte eftersom ett syfte i en organisatorisk kontext snarast kan liknas vid en målbild. För de syftesdrivna organisationerna är syftet något mer än en målbild eftersom det har större konsekvenser för organisationen på flera plan. De syftesdrivna organisationerna beskrivs på olika men snarlika sätt och av den anledningen inleddes denna studie med att etablera en definition kring hur syftesdrivna organisationer kan definieras; En organisation där syftet är

internaliserat bland anställda, det operationaliseras i verksamheten så att det genomsyrar hela organisationen och där syftet fungerar som en drivkraft för långsiktig utveckling. Definitionen

tillämpades sedan vid analysen av respondenternas svar rörande vilken inverkan av företagets formulerade syfte kunde ses ha för organisationen genom dess styrning. Det var då möjligt att identifiera en överensstämmelse mellan definitionen och hur respondenterna uttryckte sig om den roll som företagets formulerade syfte har i organisationen. Även om det finns en överensstämmelse mellan respondenternas svar kring tillämpningen i de fyra fallföretagen är det inte nödvändigtvis så att denna definition är tillämpbar för att definiera andra syftesdrivna organisationer eftersom den endast använts på fyra fallföretag och 14 respondenters svar vilket inte visar på mer än överensstämmelse. Överensstämmelsen ger således en antydan om att fallföretagen kan ses som syftesdrivna men för att kunna fastställa det behövs ett större underlag.

De olika delarna i definitionen utgörs av vad litteraturen om syftesdrivna organisationer lyfter som viktiga delar men en viktig aspekt är att författarna som beskriver den syftesdrivna organisationen inte själva har sammansatt olika definitioner och inte alltid beskriver deras olika uttryck kring vad en syftesdriven organisation är i relation till vad övriga författare menar att en syftesdriven organisation är. Av den anledningen är de ingående orden av en mer generell bemärkelse för att på så sätt fånga de teman som de olika författarna beskriver. Det är därför möjligt att exempelvis det Ready och Truelove (2011) menar som en mittpunkt i kompassen kan ses som något annat än en drivkraft eller kanske inte menar att det kan ha att göra med till vilken grad anställda internaliserat syftet vilket Rey, Marimon och Mas-Machuca (2019) menar är av vikt för att vara en syftesdriven organisation. Det finns också en svårighet i att översätta uttryck kring vad den syftesdrivna organisationen är vilket kan ses i hur White et al. (2017, s. 102) uttrycker att “syftet är inte ett tillägg. Det är inte ett initiativ. Det är en kulturförändring och den slutar aldrig” då detta är en sägning som kan ses ha flertalet innebörder, exempelvis i att syftet kan ses som något konstant då det inte är ett tillägg men också en kulturförändring

97 som ständigt sker. Det gör att det finns en svårighet att använda dessa författares mening om vad en syftesdriven organisation är för att beskriva denna typ av organisation i mer generella ordalag. Samtidigt är det också de mer generella orden som finns i definitionen som ökar möjligheten att tillämpa definitionen, då den sammanfattar och knyter samman de olika författarnas åsikter om vad en syftesdriven organisation är. Således flyttar den perspektivet från en mer detaljerad bild av de syftesdrivna organisationerna till en mer generell i dess ambition att sammanfatta olika ståndpunkter av vad en syftesdriven organisation är. Hur definitionen grundas på författare som anammar olika perspektiv kring vad det innebär att vara en syftesdriven organisation bidrar även till att fler synsätt vävs in i definitionen vilket istället kan styrka den då förekomsten av flera ingående begrepp synliggör komplexiteten i syftesdrivna organisationer än om färre ingående begrepp hade tillämpats. Detta skulle dock också kunna bidra till att färre organisationer överensstämmer med definitionen eftersom den innehåller fler kriterier att uppfylla.

I samtliga fallföretag gick det att exemplifiera samtliga av de begrepp som utgör grunden för definitionen; internalisera, operationalisera, genomsyra, drivkraft och långsiktig utveckling och även de ingående förklaringarna av respektive begrepp. Det gör att det inte är möjligt att säga något om tillämpbarheten i denna definition om endast ett fåtal av dessa begrepp går att identifiera i andra organisationer som använder sina syften på liknande sätt som fallföretagen gör. Det är därför möjligt att exempelvis ordet grundläggande är användbart för att definiera en syftesdriven organisation då Ready och Truelove (2011) menar att syftet är grundläggande i en syftesdriven organisation. Således är det tänkbart att den definition som baseras på tidigare litteratur om syftesdrivna organisationer snarare kan symbolisera någon form av andemening eller grundinställning när den sätts i relation till olika organisationer och att det av den anledningen kanske inte är nödvändigt att förlita sig på de exakta orden som definitionen innehåller utan snarare de förklaringar som ges till orden. Samtidigt visar definitionen ett sätt att se på syftesdrivna organisationer som skapar en möjlighet att identifiera dessa organisationer överlag vilket kan vara av intresse just eftersom uppmärksamhet har riktats mot vad syftesdrivna organisationer är och hur de fungerar.

Serafeim (2017; 2018) menar att syftesdrivna organisationer inte är alltför vanliga trots att dessa organisationer normalt presterar bättre än deras gelikar. I denna studie finns en överensstämmelse med den upprättade definitionen och hur respondenterna uttrycker sig om syftes roll, om än på olika sätt då det framgått olika exempel på hur fallföretagen överensstämmer med definitionen, då det går att identifiera samtliga delar i den skapade definitionen. Serafeim (2017; 2018) uttrycker inte hur ovanliga eller inte vanliga dessa organisationer är vilket gör att det är svårt att värdera om det är så att definitionen är för generell och därmed möjliggör en identifikation av organisationer som kanske inte är syftesdrivna utan bara tillämpar sitt syfte, målbild, på ett sådant sätt så att det stämmer in på definitionen. Samtidigt är de medverkande fallföretagen valda då de kommunicerar deras formulerade syfte externt och eftersom syftet ses som en viktig del i organisationen då det tillför något mer än att företagen bara innehar syftet, vilket också är något som Schultz (2014) uttrycker att alla organisationer har. En annan viktig aspekt är att definitionen inte behandlar den syftesdrivna organisationens ambition om att vara lönsamt, detta eftersom syfte överlag i organisationer inte

98 innebär ett avkall på lönsamhet (Henderson & Van den Steen, 2015; Hollensbe et al., 2014; Kempster, Jackson & Conroy, 201; Thakor & Quinn, 2013) utan snarare är något som kompletterar och ses som en målbild eller avsikt (Henderson & Van den Steen, 2015). Samtidigt kan syftet i sig också ses som en styrmekanism i likhet med andra socio-ideologiska mekanismer och det är något som återfinns i alla fallföretag eftersom de har ett formulerat syfte som de också kommunicerar externt. När det kommer till syftesdrivna organisationer överlag visar litteraturen på att detta syfte tar en större plats och möjligtvis har mer inflytande på andra mekanismer, det ter sig också vara fallet i fallföretagen då syftet bland annat upplevs som en drivkraft, guidande, styrande. Det är därför möjligt att det kan vara som så att utöver att inneha ett syfte så får syftet utrymme att inverka på andra styrmekanismer och således är det kanske det som är signifikant för de syftesdrivna organisationerna.

Sammanfattningsvis går det att säga att förekomsten av teoretiskt stöd för de inneboende delarna i definitionen och dess mer generella karaktär gör att tillämpbarheten av definitionen ökar samtidigt som studien visat att det är möjligt att tillämpa den för att identifiera de delar som gör att organisationen möjligtvis kan ses som en syftesdriven organisation, således gör det att definitionen möjligtvis kan ses som ett bidrag till litteraturen om syftesdrivna organisationer.