Studiens design

En kvalitativ forskningsstrategi valdes då studien ämnade undersöka hur fallföretagens syfte inverkar på dess styrning, något som kan anses vara ett socialt fenomen, vilket Bryman och Bell (2017) anser att en kvalitativ ansats kan fånga i individers uppfattning om sociala fenomen. Studier av kvalitativ karaktär har kritiserats rörande dess förmåga att kunna brista i transparens vilket genereras av att det finns otydligheter i hur studien har genomförts (Bryman & Bell, 2017). Med denna kritik i åtanke skrevs detta metodavsnitt med en ansats att på ett så tydligt sätt som möjligt framföra exakt hur studien har genomförts. Merriam (2008) och Yin (2014) förklarar att valet av metod vilar på formuleringen av forskningsfrågan, och då denna studie ämnade att undersöka hur syftet inverkar på organisationen genom styrningen betraktades fallstudie som rätt metod att använda. Merriam (2008) syn överensstämmer med hur Yin (2014) definierar en fallstudie som “en empirisk undersökning vilken undersöker nutida fenomen på djupet i dess verkliga miljö, speciellt när begränsningen mellan fenomenet och kontexten inte är fullt uppenbar” och i linje med detta ansågs fallstudie som rätt metod då denna studie ämnade djupdyka i det sociala fenomenet syfte genom organisationer med ett formulerat och externt kommunicerat syfte och hur styrningen ser ut i dess verkliga miljö, den dagliga verksamheten.

I denna studie har data samlats in i form av dels flertalet intervjuer på respektive fallföretag och dokumentationer i form av fallföretagens syftesbeskrivningar på respektive hemsida vilket gav anledning att välja en metod som kan hantera flera olika källor av data. En fördel med att valet av en fallstudie är just dess förmåga att hantera situationer där det kommer att finnas många variabler som är av intresse och där resultatet förlitas på multipla källor av data (Merriam, 2008; Yin, 2014). En utmaning med fallstudier är att dessa behöver en stor noggrannhet då det har en stor betydelse för genomförandet (Yin, 2014) vilket har tagits i åtanke under studiens utförande. Det finns tvivel kring fallstudier vad gäller generaliseringen, den externa validiteten, av det funna resultatet (Bryman & Bell, 2017; Merriam, 2008; Yin, 2014) vilket Yin (2014) bemöter genom att tala för att fallstudier är generaliserbara rörande

31 teoretiska påståenden snarare än kring populationer av anledningen att en fallstudie inte representerar ett statistiskt säkerställt urval. Studiens mål var att kunna expandera och skapa en analytisk generaliserbarhet snarare än att extrapolera sannolikheter vilket överensstämmer med hur Yin (2014) beskriver fallstudiers mål.

Förekomsten av flertalet fall gjorde att designen sågs som en multipel fallstudiedesign (Merriam, 2008). Resultaten från dessa studier är ofta mer övertygande och den övergripande studien betraktas därför som mer robust jämfört med en enkel fallstudiedesign (Yin, 2014). En nackdel med att välja en multipel fallstudiedesign är att dessa är mer tidskrävande och överväldigande (Yin, 2014) men då studien genomfördes under flertalet månader bedömdes detta som möjligt att genomföra. Fallen som har inkluderats i fallstudien valdes noggrant eftersom Yin (2014) menar att forskaren antingen kan välja att kopiera de olika fallen, eller att välja kontraster. De valda fallen i studien baserades på att organisationen externt kommunicerar ett definierat syfte utöver dess ambition att vara lönsamma, vilket gjorde att urvalet kunde anses vara kopior. Fallföretagen kan även ses som kontraster till varandra då de skiljer sig åt vad gäller bland annat struktur, storlek och ålder. Flera enheter i varje fall analyserades inte i denna studie utan de sågs som en helhet och av den anledningen sågs studien som holistisk (Merriam, 2008; Yin, 2014). Vidare kunde denna studiedesign inte tillskrivas en sluten karaktär utan den sågs som föränderlig under studiens gång vilket gav den en adaptiv design (Yin, 2014). En litteraturgenomgång har gjorts för att dels visa på ämnets betydelse i form av tidigare forskning (Bryman & Bell, 2017), men även för att göra en sammanställning av olika redan existerande beskrivningar av vad en syftesdriven organisation kan vara, vilka sedan användes som stöd vid analysen av fallföretagen. Genom en litteraturgenomgång stärktes även studiens trovärdighet i form av att författarna visar på förkunskaper inom området (Bryman & Bell, 2017). Syftet med litteraturgenomgången var att se vilka begrepp som ansågs relevanta inom ämnet men även för att se vilka frågor som inte redan besvarats. Förberedelserna inför och utformandet av litteraturgenomgången gjordes i linje med Bryman och Bells (2017) beskrivning om hur processen borde gå till rörande exempelvis användandet av nyckelord vid sökningen och noggrannhet vid antecknandet.

Intervjuer som datainsamlingsmetod har fördelen att de tenderar att direkt fokusera på det studerade ämnet och är insiktsfulla (Yin, 2014). Dock finns det en medveten risk att resultatet påverkas negativt om intervjufrågorna brister i formuleringen eller om respondenten anpassar sina svar utifrån vad de tror att de som intervjuar vill höra (Yin, 2014). Semistrukturerade intervjuer medför en högre risk jämfört med ostrukturerade intervjuer då de som intervjuar närmar sig respondenternas synsätt med redan bestämda förväntningar vilket gör att det kan bli svårare att få en bild av hur respondenterna upplever praktiken (Bryman & Bell, 2017), vilket var något som författarna försökte motverka i och med medvetenhet kring detta samt i formuleringen av intervjuguiden. Fallstudier med ett flertal fall kräver även en viss struktur vilket vidare kan nås genom semistrukturerade intervjuer som sedan underlättar en jämförelse mellan de olika fallen (Bryman & Bell, 2017), något som gjorde att denna typ av intervjuer ansågs lämpade för denna studie. Ytterligare en anledning till att semistrukturerade intervjuer

32 valdes var att dessa möjliggör att inleda med ett förhållandevis tydligt fokus vilket gjorde att författarna lättare kunde angripa sin frågeställning (Bryman & Bell, 2017).

Ambitionen att tydligt framföra hur denna studie genomfördes kan ses ha en påverkan på studiens kvalitet i positiv bemärkelse vad gäller den externa reliabiliteten. Detta eftersom dokumentation av studien anses vara en väsentlig faktor för att andra ska kunna replikera den (Bryman & Bell, 2017; Merriam, 2008; Yin, 2014). För att ytterligare stärka studiens kvalitet erbjöds respondenterna möjligheten att läsa det empiriska avsnittet innan det färdigställdes för att bidra till tillförlitligheten, i detta fall respondentvalidering, i form av att respondenterna då bekräftar att författarna uppfattade dem rätt (Bryman & Bell, 2017). De medverkande företagen fick även ta ställning till huruvida de ville vara anonyma eller inte varav alla godkände medverkan med företagsnamn och titlar, vilket ytterligare styrker möjligheten att replikera studien (Bryman & Bell, 2017). Även triangulering bidrog till att studiens tillförlitlighet ökar (Bryman & Bell, 2017). Genom valet av respondenter som befinner sig på olika hierarkiska nivåer i organisationerna så bidrog det till att stärka studiens autenticitet (Bryman & Bell, 2017).