Kommuner och landsting

Kommunala mål och handlingsplaner om de mänskliga rättigheterna

Åtgärd 106: Regeringen uppmuntrar kommuner och landsting att använda regeringens långsiktiga mål – full respekt för de mänskliga rättigheterna – som mål för sitt eget arbete och att ta fram lokala handlingsplaner för de mänskliga rättigheterna.

Kommunerna och landstingen har en viktig roll och ett stort ansvar för att Sverige fullföljer sina åtaganden om mänskliga rättigheter. Dessa åtaganden utgör en del av ramverket även för kommunernas och landstingens verksamhet. Kommunerna och landstingen svarar i dag för en stor del av de samhällsuppgifter som direkt berör de enskilda medborgarna, och en rad av dessa uppgifter har stor betydelse för förverkligandet av de mänskliga rättigheterna. Det rör sig t.ex. om rätten till utbildning, rätten till bostad, rätten till bästa uppnåeliga hälsa, rättigheter för människor med funktionshinder och de nationella minoriteternas rättigheter. Kommunernas och landstingens verksamhets-områden berör alltså ofta den enskildes ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, där principen om likabehandling är central. Skydd mot diskriminering och övriga bemötande- och attitydfrågor är därför också av yttersta vikt i kommunernas och landstingens verksamhet.

Endast ett begränsat antal kommuner och landsting arbetar i dag medvetet eller uttryckligt med att säkerställa respekten för de mänskliga rättigheterna i verksamheten. Många kommuner och landsting arbetar dock med frågor som har beröring med de mänskliga rättigheterna, bland annat jämställdhet, icke-diskriminering och mångfald, rättigheter för människor med funktionshinder och barnets rättigheter.

Full respekt för de mänskliga rättigheterna kan medföra en positiv utveckling för kommunerna i flera avseenden. Respekt för den enskildes mänskliga rättigheter innebär mindre risk för marginalisering och

Skr. 2005/06:95

108 avståndstagande i förhållande till det politiska livet och till samhället.

Invånarnas potential kan utvecklas och tas till vara och kommunerna kan bli mer attraktiva för bosättning och som arbetsgivare.

Regeringen uppmuntrar därför kommuner och landsting att använda regeringens långsiktiga mål – full respekt för de mänskliga rättigheterna – som mål för sitt eget arbete för de mänskliga rättigheterna. Regeringen uppmuntrar också kommuner och landsting att ta fram lokala handlingsplaner för de mänskliga rättigheterna för användning inom den egna verksamheten. På så sätt kan arbetet med att främja de mänskliga rättigheterna bedrivas mer samlat och systematiskt. Såsom nämnts tidigare (se avsnitt 2.3) anser regeringen att utarbetandet av en nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna är en värdefull process.

Genom arbetet med kartläggningar och handlingsplaner ses situationen för de mänskliga rättigheterna regelbundet över och nya åtgärder vidtas för att främja rättigheterna. Om en handlingsplan för de mänskliga rättigheterna tas fram i konsultation med representanter för olika delar av samhället kan intresset för och medvetenheten om de mänskliga rättigheterna öka. Vidare kan problem som rör frågor om de mänskliga rättigheterna diskuteras direkt med allmänheten i samband med att en handlingsplan utarbetas. Det är således regeringens uppfattning att det skulle vara värdefullt att utarbeta lokala handlingsplaner för de mänskliga rättigheterna genom sådana konsultationsprocesser.

De kommuner och landsting som är intresserade av detta kommer att erbjudas verksamhetsanpassat stöd och kompetensutveckling avseende frågor om mänskliga rättigheter i kommunal verksamhet av den delegation för mänskliga rättigheter som regeringen avser inrätta i mars 2006 (se närmare avsnitt 5.2, åtgärd 103).

Dialog med kommuner och landsting om deras ansvar för de mänskliga rättigheterna

Åtgärd 107: Regeringen avser att under perioden 2006–2009 med handlingsplanen som utgångspunkt fortsätta och intensifiera dialogen med kommunerna och landstingen om deras ansvar för de mänskliga rättigheterna.

Regeringen har samrått med kommuner och landsting under utarbetandet av denna handlingsplan. Skälen till detta är dels att verksamhets-utövningen inom kommuner och landsting i vissa avseenden är avgörande för om Sverige kan leva upp till sina förpliktelser om de mänskliga rättigheterna, dels att det är angeläget att kommuner och landsting är medvetna om sitt ansvar för rättigheterna, känner sig delaktiga och kan använda handlingsplanen i sin egen verksamhet för att säkerställa att de mänskliga rättigheterna respekteras full ut.

Regeringen avser därför att med handlingsplanen som utgångspunkt under perioden 2006–2009 fortsätta och intensifiera dialogen med kommuner och landsting om de mänskliga rättigheterna.

Skr. 2005/06:95

109 Handbok om mänskliga rättigheter i kommunal verksamhet

Åtgärd 108: Regeringen har i december 2005 givit Centrum för studiet av mänskliga rättigheter vid Göteborgs universitet i uppdrag att utarbeta en handbok om mänskliga rättigheter i kommunal verksamhet.

Uppdraget skall redovisas senast i december 2006.

Regeringen har sedan den första nationella handlingsplanen för de mänskliga rättigheterna lades fram 2002 genomfört olika åtgärder i avsikt att stimulera till ökad diskussion och kunskap om mänskliga rättigheter i kommunal verksamhet. Som exempel kan nämnas att regionala konferenser om mänskliga rättigheter och nationella minoriteter i kommunal verksamhet genomfördes under 2003 och 2004. Dessa konferenser visade bland annat att det finns ett stort intresse på kommunal nivå för att inhämta kunskap och utbyta erfarenheter på dessa områden. Konferenserna visade också att det finns behov av att konkretisera och problematisera de mänskliga rättigheternas betydelse på den kommunala nivån. Detta gäller bland annat frågor om de nationella minoriteternas rättigheter och de ekonomiska och sociala rättigheterna.

För att underlätta och uppmuntra en sådan process anser regeringen att det finns ett behov av en handbok, där konkreta problemställningar och metoder beskrivs.

Regeringen har därför uppdragit åt Centrum för studiet av mänskliga rättigheter vid Göteborgs universitet att framställa en handbok om mänskliga rättigheter i kommunal verksamhet. Enligt uppdraget skall handboken utformas så att den kan användas som ett praktiskt verktyg av förtroendevalda och tjänstemän på kommunal nivå och konkretisera hur de mänskliga rättigheterna kan främjas i den kommunala verksamheten.

Den skall innehålla konkreta problemställningar och praktiska metoder för att främja de mänskliga rättigheterna inom olika områden i den kommunala verksamheten. Fokus skall ligga på rätten till skydd mot diskriminering, rätten till utbildning, rätten till bostad, funktionshindrades rättigheter och de nationella minoriteternas rättigheter. Uppdraget skall redovisas senast den 1 december 2006.

Mänskliga rättigheter i den kommunala revisionen

Åtgärd 109: Regeringen avser att under 2006 och 2007 diskutera med Sveriges Kommuner och Landsting hur de mänskliga rättigheterna kan beaktas i den kommunala revisionen.

Den verksamhet som bedrivs inom kommuner och landsting bör kännetecknas av demokratisk legitimitet, rättssäkerhet och effektivitet.

En förutsättning för detta är bland annat att medborgarna har möjligheter till inflytande, insyn och ansvarsutkrävande. Här har den förtroendevalda revisionen i kommuner och landsting en viktig roll. Den kommunala revisionen har som demokratiskt kontrollinstrument som främsta syfte att granska och pröva verksamheten och därigenom värna demokrati, rättssäkerhet och effektivitet.

Det är också centralt att allmänheten kan känna förtroende för den offentliga verksamheten. För att detta förtroende skall kunna

Skr. 2005/06:95

110 upprätthållas krävs bland annat att såväl de förtroendevaldas beslut som

verkställigheten granskas och bedöms. En väl fungerande revision och ett tydligt ansvarsutkrävande är därför viktiga delar i den lokala demokratin och kommunala självstyrelsen. Revisionen är fullmäktiges verktyg för granskning och ansvarsbedömning. Granskningen sker utifrån flera perspektiv – demokrati, effektivitet och styrning, säkerhet och ekonomi.

Då respekt för de mänskliga rättigheterna utgör en grundförutsättning för att den kommunala verksamheten skall kunna utövas med bibehållen demokratisk legitimitet och rättsäkerhet anser regeringen att det vore värdefullt att erbjuda kommunala revisorer den kunskap om mänskliga rättigheter som kan vara av relevans vid utövandet av kommunal revision.

Regeringen avser därför att med Sveriges Kommuner och Landsting ta upp frågan om och hur målsättningar om och perspektiv på mänskliga rättigheter kan integreras i den kommunala revisionens arbete, t.ex. i skriften God revisionssed i kommunal verksamhet, samt vid sammankomster och utbildningar för revisorer.