Del I – En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna
5.3 Myndighetsstyrning
Myndighetsstyrning i frågor om mänskliga rättigheter
Åtgärd 104: Regeringen avser att under 2006–2009 i sin myndighetsstyrning se över hur ansvaret för att respektera de mänskliga rättigheterna kan tydliggöras för myndigheter vars verksamhet är av särskild betydelse för att rättigheterna skall säkerställas för den enskilde.
Åtgärderna skall samordnas med myndigheternas pågående och planerade arbete för att förebygga och motverka diskriminering, liksom annat pågående och planerat arbete som har beröring med frågor om de mänskliga rättigheterna.
Regeringens långsiktiga mål är full respekt för de mänskliga rättig-heterna. Detta innebär att de mänskliga rättigheterna inte skall kränkas.
Det är statens ansvar att genom lagstiftning, myndighetsstyrning, kunskapsspridning, information och andra medel motverka kränkningar av de mänskliga rättigheterna (se även avsnitt 1.4). Arbetet med att uppmärksamma myndigheterna på deras ansvar för att de mänskliga
Skr. 2005/06:95
105 rättigheterna inte kränks, liksom arbetet med att öka kunskapen om vad
de internationella åtagandena innebär, intensifierades i samband med genomförandet av den första nationella handlingsplanen för de mänskliga rättigheterna 2002. Detta har lett till att en rad myndigheter fått i uppdrag att arbeta med frågor om mänskliga rättigheter, bland annat genom kompetensutveckling. Ett flertal myndigheter har fått uppdrag om mänskliga rättigheter i regleringsbreven för 2006. Regeringen avser att fortsätta detta arbete under handlingsplanens giltighetsperiod.
Mot bakgrund av vad som framkommit i kartläggningen av situationen för de mänskliga rättigheterna i Sverige 2005 (del II, avsnitt 4.3) är det angeläget att myndighetsstyrningen i dessa frågor framöver tydligare än vad som tidigare varit fallet anpassas till verksamheten inom respektive myndighet. Respekten för och medvetenheten om de mänskliga rättigheterna måste ses som ett förhållningssätt i den ordinarie verksamheten, inte som ett eget område vid sidan av. De insatser som genomförs skall syfta till att öka såväl kunskapen och medvetenheten om, som respekten för, de mänskliga rättigheterna som bindande åtaganden för Sverige. Utgångspunkterna i internationella konventioner om mänskliga rättigheter inom respektive myndighets verksamhets-område bör tydliggöras.
Det bör poängteras att de åtgärder som skall genomföras för att främja respekten för de mänskliga rättigheterna inte ersätter utan skall ses som ett komplement till styrningen av myndigheterna vad avser pågående eller planerat arbete i frågor som har beröring med de mänskliga rättigheterna, såsom jämställdhet, icke-diskriminering, funktions-hindrades rättigheter, barnets rättigheter och de nationella minoriteternas rättigheter.
En bedömning kommer att göras i varje enskilt fall av vilken typ av åtgärder som behövs i de relevanta delarna av verksamheten och vilka aspekter av de mänskliga rättigheterna som särskilt skall uppmärksammas av respektive myndighet. Som exempel kan nämnas att diskriminering är en central fråga, varför ett flertal myndigheter har haft eller inom kort kommer att få i uppdrag att utveckla antidiskrimine-ringsstrategier, såsom närmare beskrivs i avsnitt 4.1.2. Andra exempel på rättighetsfrågor som aktualiseras inom myndigheters verksamhet är olika aspekter av rätten till utbildning för Statens skolverk och frågor om rättigheter i samband med vård utan samtycke eller frihetsberövande för Statens institutionsstyrelse. De frågor som behöver uppmärksammas kan också skifta över tid.
Kompetensutveckling i de frågor om mänskliga rättigheter som aktualiseras i myndighetens verksamhet kommer att vara en viktig åtgärd. En central målgrupp för kompetensutvecklande insatser är personer i ledande ställning inom myndigheterna. När så bedöms lämpligt kommer vissa myndigheter även att ges uppgiften att identifiera uppföljningsbara mål och indikatorer för att bättre kunna utvärdera arbetet med att främja respekten för de mänskliga rättigheterna. Vid utformandet av sådana insatser skall det beaktas om myndigheten redan har arbetat eller arbetar på detta sätt i förhållande till någon fråga som har anknytning till de mänskliga rättigheterna, så att dubbelarbete undviks och så att insatsen kan koncentreras till de viktigaste aspekterna av olika rättighetsfrågor.
Skr. 2005/06:95
106 Regeringen avser att koncentrera arbetet med myndighetsstyrning om
mänskliga rättigheter till de myndigheter vars verksamhet är av särskild betydelse för att rättigheterna skall förverkligas för den enskilde. De myndigheter som i första hand är aktuella är Arbetsmarknadsverket, Boverket, Domstolsverket, Ekobrottsmyndigheten, Forum för levande historia, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kustbevakningen, Migrationsverket, Rikspolisstyrelsen, Säkerhetspolisen, Statens skolverk, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Tullverket, Ungdoms-styrelsen och Åklagarmyndigheten. Även andra myndigheter kan dock komma i fråga. Regeringen överväger vidare hur insatserna vid de sju länsstyrelser (länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Skåne, Hallands, Värmlands, Västernorrlands och Norrbottens län) som sedan 2004 arbetat med frågor om mänskliga rättigheter skall följas upp och om övriga länsstyrelser bör arbeta på ett liknande sätt.
Den delegation som kommer att inrättas (se avsnitt 5.2, åtgärd 103) ges uppdraget att stödja myndigheterna vid genomförandet av åtgärder som vidtas för att främja de mänskliga rättigheterna så att de relevanta frågorna ringas in och kompetensutveckling och andra insatser tydligt anpassas efter myndighetens verksamhetsområde. Åtgärderna skall också samordnas med pågående eller planerat arbete i enlighet med vad som beskrivits ovan.
Statens roll som arbetsgivare
Åtgärd 105: Staten skall vara ett föredöme i sin roll som arbetsgivare.
Frågor om mänskliga rättigheter är en viktig del i regeringens förvaltningspolitik.
Frågor om mänskliga rättigheter är en viktig del i regeringens förvaltningspolitik och det är av största vikt att staten är ett föredöme i sin roll som arbetsgivare. Ett flertal av de mänskliga rättigheterna skyddas i svensk grundlag, i likhet med flera andra grundläggande krav som ställs på den statliga förvaltningen. Det finns också andra författningar som rör vilka rättigheter som allmänheten eller vissa grupper har i förhållande till det allmänna och som på så sätt reglerar statlig verksamhet.
Regeringen har delegerat stora delar av arbetsgivarpolitiken till myndigheternas chefer. Myndighetscheferna skall se till att de anställda är väl förtrogna med målen för verksamheten samt skapa goda arbetsförhållanden och ta till vara och utveckla de anställdas kompetens och erfarenhet. Myndigheternas arbetsgivaransvar är ett strategiskt instrument som underlättar för myndigheterna att organisera utvecklingsarbetet så att anställda på alla nivåer kan delta i utvecklingen av myndighetens verksamhet och arbetsprocesser.
Regeringens mål för de statliga arbetsgivarfrågorna är en samordnad statlig arbetsgivarpolitik som säkerställer att relevant kompetens finns för att åstadkomma efterfrågat resultat. Myndigheterna skall bedriva sin arbetsgivarpolitik så att de har den kompetens som krävs för att nå de verksamhetsmål som statsmakterna anger. Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen och Domstolsverket är exempel på myndigheter som
Skr. 2005/06:95
107 genomfört kompetensutvecklingsinsatser i frågor som rör de mänskliga
rättigheterna (se avsnitt 4.5.2 samt åtgärd 104).
Frågor om mänskliga rättigheter är en viktig del i regeringens förvaltningspolitik. Det är angeläget att det statliga uppdraget och den värdegrund som statlig förvaltning vilar på, bland annat de mänskliga rättigheterna, uppmärksammas av alla som verkar inom förvaltningen.
Det är också viktigt att till de nyanställda i staten förmedla fakta och förståelse för den svenska förvaltningen och rollen som statstjänsteman.
I syfte att stödja statsförvaltningens kompetensförsörjning med inriktning mot förvaltningskunskap och förvaltningsetik har Statens kvalitets- och kompetensråd (KKR) genomfört kvalificerade introduktionsprogram för nya handläggare i staten samt olika program riktade till chefer. I utbildningarna har bland annat öppenhets-, insyns- och etikfrågor ingått. KKR upphörde som myndighet vid utgången av 2005 och verksamheten har övergått till en ny myndighet med förvaltningspolitisk inriktning, Verket för förvaltningsutveckling (Verva).