Rätten till bästa uppnåeliga hälsa

Rätten till bästa uppnåeliga hälsa garanteras genom flera konventioner om mänskliga rättigheter. Enligt FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter har var och en rätt till bästa uppnåeliga fysiska och mentala hälsa. Rätten till hälsa skyddas också av den europeiska sociala stadgan. Rättigheten skall tillförsäkras envar utan diskriminerande åtskillnad.

I april 2003 antog riksdagen propositionen Mål för folkhälsan (prop.

2002/03:35). Det övergripande folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Såsom närmare beskrivs i kartläggningen av de mänskliga rättigheterna i Sverige 2005 (del II, avsnitt 3.4.3) finns dock skillnader avseende hälsa mellan olika delar av befolkningen. En annan aspekt av rätten till bästa uppnåeliga hälsa som referensgrupperna har tagit upp är frågor om psykisk hälsa.

Skr. 2005/06:95

66 Uppdrag om diskriminering och hälsa

Åtgärd 54: Regeringen har givit Statens folkhälsoinstitut (FHI) flera uppdrag med avseende på förhållandet mellan diskriminering och hälsa.

Mot bakgrund av den kunskap som samlas in genom uppdragen avser regeringen att överväga vilka åtgärder som kan vidtas för att öka förutsättningarna för en god hälsa bland personer som utsätts för diskriminering.

Enligt regeringsbeslut i december 2004 skall FHI bidra till att nå regeringens särskilda mål om att hälsan hos personer med utländsk bakgrund skall förbättras. I samband med årsredovisningen för 2005 redovisar FHI dels vilka åtgärder som myndigheten har vidtagit, dels en övergripande bedömning av i vilken utsträckning åtgärderna bidragit till att målet nås.

FHI har vidare fått i uppdrag att undersöka och analysera hälsosituationen för homo- och bisexuella samt transpersoner (HBT-personer), särskilt bland unga. I uppdraget ingick även att lämna förslag till åtgärder som kan förbättra hälsosituationen för dessa personer.

Uppdraget aviserades i propositionen Mål för folkhälsan (prop.

2002/03:35) som en åtgärd för att öka kunskapen om hälsosituationen bland HBT-personer. Bakgrunden till uppdraget var oroande signaler om sämre hälsotillstånd bland homosexuella jämfört med övriga befolkningen. Signalerna tydde på att homosexuella använder mer alkohol och droger, att det är vanligare med självmordstankar och självmordsförsök i denna grupp samt att många homo- och bisexuella känner sig trakasserade. Redovisningen av uppdraget i december 2005 visade tydliga skillnader vad gäller HBT-personers hälsa jämfört med den övriga befolkningen, särskilt avseende den psykiska ohälsan. I rapporten presenterar FHI ett antal åtgärdsförslag, bland annat att myndigheter skall bedriva ett aktivt arbete mot diskriminering av HBT-personer i sin externa verksamhet gentemot kunder och brukare, att landsting och regioner skall utbilda personal inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten i ett icke-heteronormativt bemötande samt att kommuner skall uppmärksamma behovet av att integrera ett HBT-perspektiv i skolmiljön och i skolundervisningen.

I sammanhanget kan även nämnas att FHI i samarbete med Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Handikapp-ombudsmannen (HO) och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) bedriver projektet Diskriminering och hälsa. Projektet omfattar framtagande av kunskapsunderlag inom området diskriminering och hälsa samt analys och kompletterande studier. Projektet avslutas med en slutkonferens och rapport hösten 2006.

Mot bakgrund av den kunskap som samlas in avser regeringen att överväga vilka åtgärder som kan vidtas för att öka förutsättningarna för en god hälsa bland personer som utsätts för diskriminering.

Skr. 2005/06:95

67 Likabehandling i sjukvården

Åtgärd 55: Regeringen avser att under perioden 2006–2009 vidta åtgärder för att motverka skillnader på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder när det gäller kvalitet och tillgång till hälso- och sjukvård.

Ett aktivt arbete mot diskriminering är en förutsättning för att uppnå hälso- och sjukvårdslagens (1982:763) övergripande mål om att hela befolkningen skall ha tillgång till en god hälso- och sjukvård på lika villkor. De övergripande målsättningarna för arbetet mot diskriminering inom hälso- och sjukvårdens område innebär bland annat att det inom ramen för kompetensutvecklingen av hälso- och sjukvårdspersonal löpande skall förmedlas kunskap kring mäns och kvinnors olika förutsättningar inom sektorn samt att jämställdhetsperspektivet skall integreras i övergripande målformuleringar och policys för att därmed bli en naturlig del av sektorns gemensamma värdegrund. Detta innebär att kvinnor och män skall ha samma möjlighet till inflytande över den vård de får samt vara jämnt representerade i beslutsfattande positioner, verkställande positioner och som vårdtagare.

Utöver ett aktivt jämställdhetsarbete finns det också ett stort behov av en hög medvetenhet kring andra diskrimineringsgrunder. Detta är avgörande vid exempelvis tillsyn och uppföljning av verksamheten.

Socialstyrelsen skall därför enligt regleringsbrevet för 2006 tillse att myndighetens personal har kunskaper i frågor om de mänskliga rättigheterna, särskilt rätten till bästa uppnåeliga fysiska och mentala hälsa och skyddet mot diskriminering. Därigenom ökar möjligheterna för myndigheten att i sin tillsyn och uppföljning identifiera och påtala brister på detta område i sjukvårdshuvudmännens verksamhet.

Såsom nämns i kartläggningen av situationen för de mänskliga rättigheterna i Sverige 2005 (del II, avsnitt 3.4.3) gav regeringen i juni 2002 ett uppdrag till Socialstyrelsen, vilket slutredovisades i mars 2004 genom rapporten Jämställd vård? – Könsperspektiv på hälso- och sjukvården. Rapporten visar att det fortfarande finns vissa brister avseende kunskap om jämställdhetsrelaterade problem och även behandlingspraxis när det gäller mäns och kvinnors olika behov.

Socialstyrelsens rapport, som för närvarande behandlas inom Socialdepartementet, utgör ett värdefullt kunskapsunderlag som skapar förutsättningar för berörda aktörer på såväl nationell som lokal nivå att vidta åtgärder för att stärka jämställdhetsarbetet. Bland de åtgärder som kommer att vidtas framöver kan nämnas att Socialstyrelsen avser att tydligare integrera könsspecifika aspekter vid utveckling av riktlinjer och föreskrifter samt vid utvärderingar och analyser av vårdens resultat och kvalitet. En redovisning av hittillsvarande åtgärder lämnas i årsredovisningen för 2005.

Vidare fick Läkemedelsverket i uppdrag i regleringsbrevet för 2005 att undersöka behovet av att förbättra informationsinsatserna om eventuella könsrelaterade skillnader i läkemedlens verkningsgrad eller bieffekter.

Läkemedelsverkets redovisning av uppdraget i december 2005 visade att de misstänkta könsskillnaderna på detta område var nästintill obefintliga.

Skr. 2005/06:95

68 Det finns dock ett stort behov av att sprida information om hur

utprovning och klinisk prövning av läkemedel går till för att förebygga omotiverad oro kring detta område. Läkemedelsverket avser därför att stärka informationsinsatserna gentemot både läkare och medborgare framöver.

För att förbättra kunskapsunderlaget kring eventuella könsskillnader inom vård och omsorg har en översyn gjorts av regleringsbreven för samtliga myndigheter inom hälso- och sjukvårdens politikområde.

Genom att skrivningarna om jämställdhetsintegrering och vikten av exempelvis könsuppdelad statistik nu har skärpts, bedömer regeringen att beslutsunderlaget kan förbättras under kommande år. Därigenom skapas nya förutsättningar för regeringen att identifiera och hantera problem kring kvinnors och mäns lika tillgång till hälso- och sjukvård.

Det kan även nämnas att Sverige inom EU drivit frågan om ett europeiskt jämställdhetsinstitut som avses inrättas 2007.

Jämställdhetsinstitutets huvudsakliga uppdrag blir att sammanställa och sprida existerande kunskap på jämställdhetsområdet till medlemsstaterna och kommissionen. En rad av EU:s medlemsstater delar Sveriges uppfattning att det finns kunskapsluckor som i dag hindrar effektiva insatser mot bristande jämställdhet inom hälso- och sjukvården.

Regeringen avser därför att undersöka förutsättningarna för att inom EU-samarbetet vidta lämpliga åtgärder för att gemensamt stärka kunskapsunderlaget kring jämställdhetsproblematiken inom hälso- och sjukvården.

Nationell psykiatrisamordnare

Åtgärd 56: Regeringen beslutade 2003 att en nationell psykiatrisamordnare skulle tillkallas med uppgift att se över frågor som rör vård, omsorg m.m. för personer med allvarlig psykisk sjukdom och/eller psykiska funktionshinder. Uppdraget löper till den 1 november 2006. Under våren 2006 kommer psykiatrisamordnaren att lämna ytterligare förslag av betydelse för målgruppen.

En nationell psykiatrisamordnare har tillkallats med uppgift att se över frågor som rör arbetsformer, samverkan, samordning, resurser, personal och kompetens inom vård, social omsorg och rehabilitering av personer med allvarlig psykisk sjukdom och/eller psykiska funktionshinder (dir.

2003:133). I uppdraget ingår att gemensamt med samtliga berörda aktörer verka för att förbättringar skall komma till stånd avseende vården och omsorgen för denna målgrupp. Samordnaren skall fortlöpande lämna förslag avseende olika frågeställningar som presenterats i direktiven men också om sådana som uppkommer under arbetets gång. Uppdraget löper till den 1 november 2006.

Mot bakgrund av psykiatrisamordnarens förslag har regeringen under åren 2005 och 2006 avsatt totalt 700 miljoner kronor för satsningar på vård m.m. för personer med psykisk sjukdom. Under våren 2006 kommer psykiatrisamordnaren att lämna ytterligare förslag av betydelse för målgruppen.

Skr. 2005/06:95

69 4.4.5 Rätten till utbildning

Inledning

Rätten till utbildning skyddas av flera centrala dokument om mänskliga rättigheter, såsom FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, FN:s konvention om barnets rättigheter samt Europakonventionen.

I kartläggningen av situationen för de mänskliga rättigheterna i Sverige 2005 (del II, avsnitt 3.4.4) beskrivs de synpunkter som framförts av internationella organ och av referensgrupperna angående genomförandet av rätten till utbildning i Sverige. Dessa synpunkter omfattar bland annat frågor om diskriminering och kränkningar i studiemiljön, jämställdhet, modersmålsundervisning och om de nationella minoriteterna, särskilt romska barns rätt till utbildning.

Informationsinsatser om den nya lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever

Åtgärd 57: Statens skolverk skall, i samverkan med Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Handikappombudsmannen (HO) och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO), genomföra informationsinsatser om den nya lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.

Riksdagen har i februari 2006 antagit regeringens proposition Trygghet, respekt och ansvar – om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (prop. 2005/06:38).

Propositionen innehåller förslag om en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.

Lagen (2006:67) träder i kraft den 1 april 2006.

Lagen har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter i de verksamheter som omfattas av skollagen samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Därutöver avses lagen förhindra och förebygga annan kränkande behandling som inte direkt kan hänföras till dessa diskrimineringsgrunder. Den som ansvarar för verksamheten – staten, en kommun, ett landsting eller en enskild – skall bedriva ett målinriktat arbete för att främja lagens ändamål.

JämO, DO, HO och HomO samt Statens skolverk skall utöva tillsyn över lagen. En ny funktion, barn- och elevombudet för likabehandling, inrättas inom Skolverket. En viktig uppgift för barn- och elevombudet blir att informera om och genomföra insatser för att implementera den nya lagen.

Regeringen gör bedömningen att införandet av den nya lagen kommer att kräva kompetenshöjande insatser för huvudmännen för verksamheterna, lärare och rektorer. Regeringen har givit Skolverket i uppdrag att genomföra fyra rikskonferenser under våren 2006 för att sprida kunskap om den nya lagen. Konferenserna skall genomföras i

Skr. 2005/06:95

70 samverkan med JämO, DO, HO och HomO samt elevorganisationerna.

Den föreslagna lagens samband med de mänskliga rättigheterna och de internationella konventioner som finns på området skall uppmärksammas.

Översyn av läroböcker

Åtgärd 58: Regeringen har 2005 givit Statens skolverk i uppdrag att se över ett urval av läroböcker och då särskilt uppmärksamma eventuella uttryck för diskriminering eller andra former av kränkningar. Uppdraget skall redovisas senast den 31 december 2006. Regeringen avser att överväga behovet av åtgärder med anledning av de resultat som presenteras i rapporten.

I maj 2005 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att se över ett urval av läroböcker i grund- och gymnasieskolans undervisning. Läroböckerna skall analyseras med avseende på i vilken omfattning och på vilket sätt de avviker från läroplanens värdegrund. Eventuella uttryck för diskriminering eller andra former av kränkningar skall särskilt uppmärksammas. Uppdraget skall redovisas senast den 1 december 2006.

Gömda barns rätt till utbildning

Åtgärd 59: Regeringen avser att under 2006 tillsätta en utredning som skall granska förutsättningarna för att reglera rätt till utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för gömda barn och ungdomar.

Såsom beskrivs i kartläggningen av situationen för de mänskliga rättigheterna i Sverige 2005 (del II, avsnitt 3.4.4) har ett flertal internationella granskningsorgan kritiserat Sverige för att s.k. gömda barn inte har rätt till utbildning. Frågan har även tagits upp av flera företrädare för referensgrupperna. Gömda barn är barn som utan tillstånd uppehåller sig i Sverige och som skulle ha lämnat landet i enlighet med ett lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning.

Enligt gällande regler får kommunerna erbjuda gömda barn skolgång.

Det finns dock inte någon skyldighet för kommunerna att göra detta.

Regeringen avser att under 2006 tillsätta en utredning som skall granska förutsättningarna för att reglera rätt till utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för gömda barn och ungdomar. För 2006 har kommunerna tillförts 50 miljoner kronor för gömda barns skolgång.

Jämställdhet i förskolan

Åtgärd 60: Regeringen har beslutat om en delegation för jämställdhet i förskolan. Uppdraget skall slutredovisas senast den 30 juni 2006.

Regeringen avser att därefter överväga åtgärder med anledning av utredningens förslag.

Skr. 2005/06:95

71 FN:s kommitté mot diskriminering av kvinnor har i sin kommentar 2001

över Sveriges fjärde och femte periodiska rapport kritiserat den fortsatta könssegregeringen på alla nivåer inom utbildningssystemet. Kommittén uttryckte oro över att pojkar och flickor fortfarande gör traditionella yrkesval knutna till förväntade könsroller samt över attityder hos lärare som befäster och förstärker sådana könsstereotyper.

I december 2003 tillsattes delegationen om jämställdhet i förskolan.

Delegationens huvudsakliga mål är att lyfta fram, förstärka och utveckla jämställdhetsarbetet i förskolan. Utformningen av förskolans pedagogiska verksamhet är av stor betydelse i det långsiktiga arbetet med att bryta de stereotypa könsroller och könsmönster som missgynnar båda könen och som bland annat visar sig genom könsuppdelningen inom utbildningssystemet vad avser val av utbildningar, utbildningarnas längd och prestationer.

Som ett led i uppdraget skall delegationen utveckla verktyg så att förskolepersonal skall kunna granska och analysera pedagogiska hjälpmedel, lekmaterial och barnböcker ur ett könsperspektiv.

Delegationen skall också sammanställa den kunskap om jämställdhet och genus som finns i dag och se till att den når ut i förskolan samt identifiera det kunskapsbehov som finns när det gäller förskolans arbete med jämställdhet. Delegationen skall dessutom granska och lyfta fram olika åtgärder för att stimulera fler män att söka sig till utbildningar med inriktning mot barn.

Delegationen skall slutredovisa sitt uppdrag senast den 30 juni 2006.

Regeringen avser att därefter överväga åtgärder med anledning av utredningens förslag.

Utbildning för barn och ungdomar med funktionshinder

Åtgärd 61: Regeringen avser att under perioden 2006–2009 följa upp utbildningssituationen för barn och ungdomar med funktionshinder och överväga om ytterligare åtgärder bör vidtas.

Två utredningar som är vägledande för regeringens politik inom området för utbildning för barn och ungdomar med funktionshinder har lämnat respektive kommer att lämna sina slutbetänkanden till regeringen. För det första har Carlbeck-kommittén lämnat sitt slutbetänkande För oss tillsammans – Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) om elever med funktionshinder. För det andra kommer utredningen om teckenspråkets ställning (dir. 2003:169) att under våren 2006 lämna sitt slutbetänkande (se även avsnitt 6.6). Regeringen avser att återkomma under perioden 2006–2009 med åtgärder utifrån dessa betänkanden.

Såsom beskrivits ovan (se åtgärd 57) har riksdagen i februari 2006 antagit regeringens proposition Trygghet, respekt och ansvar – om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (prop. 2005/06:38) med förslag om en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.

Lagen, som kommer att träda i kraft den 1 april 2006, har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter i de verksamheter som omfattas

Skr. 2005/06:95

72 av skollagen samt att motverka diskriminering, bland annat på grund av

funktionshinder.

Breddad rekrytering till högskolan

Åtgärd 62: Regeringen fortsätter att prioritera arbetet med breddad rekrytering till högskolan och har därför i januari 2006 utvidgat uppgifterna för Myndigheten för Sveriges nätuniversitet, som samtidigt bytt namn till Myndigheten för nätverk och samarbete inom högskolan.

Kunskapssamhället skall stå öppet för alla, oavsett personliga omständligheter såsom social bakgrund, könstillhörighet, etnisk tillhörighet, funktionshinder, bostadsort eller sexuell läggning.

Regeringen strävar efter att göra högskolan tillgänglig för nya grupper av studenter och uppnå en jämnare rekrytering. Ökad mångfald är angelägen av rättviseskäl och förväntas medföra högre kvalitet.

Under perioden 2002–2004 satsade regeringen 120 miljoner kronor på Rekryteringsdelegationen i syfte att minska snedrekryteringen till högskolan. Regeringen fortsätter att prioritera arbetet med breddad rekrytering och har därför givit Myndigheten för Sveriges nätuniversitet vidgade uppgifter från och med den 15 januari 2006 så att dessa bland annat omfattar stöd till breddad rekrytering. Samtidigt bytte myndigheten namn till Myndigheten för nätverk och samarbete inom högskolan.

För utländska akademiker är bedömning och erkännande av tidigare utbildning avgörande för tillträdet till den svenska arbetsmarknaden.

Regeringen har givit flera lärosäten i uppdrag att erbjuda kompletterande utbildningar för personer med utländsk utbildning. Under 2006 och 2007 avsätts 3 miljoner till Valideringsdelegationen för att i samråd med Högskoleverket och Verket för högskoleservice se över effektiviteten och kvaliteten i nuvarande ansvarsfördelning vad gäller bedömning av utländska högskoleutbildningar i syfte att underlätta validering av utländsk utbildning och yrkeserfarenhet.

Förskolebarn med annat modersmål än svenska

Åtgärd 63: Regeringen avser att under perioden 2006–2009 följa upp vilka insatser som har vidtagits av skolmyndigheterna efter det att ett tydligare mål skrevs in förskolans läroplan med avseende på barn med annat modersmål än svenska samt att utvärdera hur situationen har förändrats för dessa barn.

Regeringen har nyligen ändrat förskolans läroplan (Lpfö 98) med anledning av riksdagens beslut om propositionen Kvalitet i förskolan (prop. 2004/05:11). Ett tydligare mål har skrivits in i läroplanen med avseende på barn med annat modersmål än svenska. Förskolan skall sträva efter att dessa barn utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.

Regeringen avser att följa upp vilka insatser som har vidtagits av skolmyndigheterna efter förändringen av läroplanen och att utvärdera hur situationen har förändrats för barn med annat modersmål än svenska.

Skr. 2005/06:95

73

4.5 Mäns våld mot kvinnor, m.m.

4.5.1 Inledning

Frågor om våld behandlas inte uttryckligen i FN:s konvention för avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. FN:s kommitté mot diskriminering av kvinnor har dock förklarat att det allmänna förbudet mot könsdiskriminering även skall anses omfatta könsbaserat våld.

Förbudet omfattar våldshandlingar både av privatpersoner och personer i offentlig tjänst. I december 1993 antog FN:s generalförsamling en särskild deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor. I deklarationen förklaras att våld mot kvinnor är ett hinder för jämställdhet, utveckling och fred och utgör en kränkning av kvinnors mänskliga rättigheter.

Staten har ett generellt och långtgående ansvar för att motverka, förhindra och beivra sådant våld som en privatperson utsätter en annan för samt för att stödja och skydda offren. Mot bakgrund av omfattningen av problemet mäns våld mot kvinnor och samhällets tillkortakommanden när det gäller att komma tillrätta med detta våld gör regeringen bedömningen att mäns våld mot kvinnor skall ses som ett hinder för kvinnors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Regeringen gör också bedömningen att frågor om såväl s.k. hedersrelaterat våld som människohandel skall ses och behandlas i sammanhanget mäns våld mot kvinnor.

Såsom närmare beskrivs i kartläggningen av situationen för de mänskliga rättigheterna i Sverige 2005 (del II, avsnitt 3.5) har internationella organ vid ett flertal tillfällen uttryckt oro över frågor om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och människohandel i Sverige. Flera företrädare för referensgrupperna har också lyft fram dessa frågor i samband med kartläggningsarbetet.

4.5.2 Åtgärder inom området mäns våld mot kvinnor Medel till kommunernas arbete mot mäns våld mot kvinnor

Åtgärd 64: Regeringen avsätter under perioden 2006–2008 extra medel som en särskild satsning på området mäns våld mot kvinnor.

Åtgärd 64: Regeringen avsätter under perioden 2006–2008 extra medel som en särskild satsning på området mäns våld mot kvinnor.