• No results found

Språk- och informationsfrågor

Del I – En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna

6.6 Språk- och informationsfrågor

Inledning

I utvärderingen av den första nationella handlingsplanen för de mänskliga rättigheterna framfördes att nästa handlingsplan borde innehålla en bredare strategi om språk och mänskliga rättigheter där även punktskrift och teckenspråk inkluderas. Utvärderaren betonade betydelsen av språket som ett redskap för att den enskilde skall kunna hävda sina rättigheter och delta i det offentliga samtalet. Frågor om information om mänskliga rättigheter samt regeringens webbplats om mänskliga rättigheter, www.manskligarattigheter.se, behandlades också i utvärderingen. En rad företrädare för referensgrupperna har också lyft fram frågor om språk och information om mänskliga rättigheter (se närmare del II, avsnitt 5.6).

I detta avsnitt behandlas flera åtgärder med anknytning till språk och information om mänskliga rättigheter. Frågor om modersmåls-undervisning på de nationella minoritetsspråken och om utvidgning av det samiska respektive det finska förvaltningsområdet behandlas dock i avsnitt 4.3.1 om nationella minoriteter. Frågor om förskolebarn med annat modersmål än svenska tas upp i avsnitt 4.4.5 om rätten till utbildning.

Skr. 2005/06:95

125 Ny språkvårdsorganisation

Åtgärd 127: Den nuvarande centrala statligt finansierade språkvården kommer att från och med den 1 juli 2006 förstärkas, samordnas och inordnas i myndigheten Språk- och folkminnesinstitutet för att inrymma utökade insatser för svenska språket, nationella minoritetsspråk, det svenska teckenspråket m.m. Ansvaret för det samiska språkarbetet kommer dock även fortsättningsvis ligga på Sametinget.

Språksituationen i Sverige har förändrats på flera olika sätt. Fem språk, samiskan, finskan, meänkieli, romani chib och jiddisch, har fått ställning som nationella minoritetsspråk. I Sverige finns långt över en miljon personer med utländsk bakgrund och för många av dem är svenskan ett andraspråk. Det svenska teckenspråket är en viktig del av dövas kultur och är modersmål för ca 10 000 personer som är döva från födseln. Det används också av lika många hörselskadade. Dessutom ökar engelskans användning inom allt fler områden. Regeringen anser att det behövs en samlad svensk språkpolitik för att främja det svenska språket för att alla i Sverige skall ges möjlighet att tillägna sig det och för att teckenspråkiga och Sveriges erkända nationella minoriteter skall få möjlighet att använda och utveckla sina språk.

I propositionen Bästa språket – en samlad svensk språkpolitik (prop.

2005/06:2), som antagits av riksdagen i december 2005, lämnas förslag på nationella språkpolitiska mål. Av dessa framgår att alla har rätt till språk, bland annat att utveckla och bruka det egna modersmålet. För att nå målen med språkpolitiken finns det ett behov av att samordna och stärka språkvården i Sverige. Den nuvarande centrala statligt finansierade språkvården kommer därför att förstärkas, samordnas och inordnas i myndigheten Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI) för att inrymma utökade insatser för svenska språket, nationella minoritetsspråk, det svenska teckenspråket m.m. SOFI har i december 2005 fått regeringens uppdrag att inordna språkvården i sin verksamhet från och med den 1 juli 2006. Sametinget skall dock även fortsättningsvis leda det samiska språkarbetet.

Det svenska teckenspråkets ställning

Åtgärd 128: Utredningen om teckenspråkets ställning skall redovisa sitt uppdrag senast i april 2006. Regeringen avser att därefter överväga vilka åtgärder som skall vidtas med anledning av utredningens förslag.

Det svenska teckenspråket är en viktig del av dövas kultur och är modersmål för cirka 10 000 personer i Sverige som är döva från födseln eller den tidiga barndomen. Därutöver finns det ungefär en lika stor grupp hörselskadade barn och vuxna som använder teckenspråk. För dessa personer är möjligheten att göra sig förstådd på teckenspråk en grundläggande förutsättning för delaktighet. Även bland personer som är hörande finns de som på grund av funktionshinder inte kan tillgodogöra sig det talade eller skrivna språket och därför är beroende av dövas teckenspråk för sin kommunikation.

Skr. 2005/06:95

126 En utredare ser för närvarande över teckenspråkets ställning (dir.

2003:169). I uppdraget ingår att göra en översyn av rätten och möjligheterna att använda teckenspråket i olika situationer, t.ex. i arbetslivet och vid samhällsstöd. Utredningen skall även kartlägga förutsättningarna till likvärdig utbildning på teckenspråk, liksom möjligheten att tillgodose döva invandrares behov av utbildning i det svenska teckenspråket. Vidare ingår det i uppdraget att undersöka hur möjligheterna har förbättrats för förtroendevalda personer som är beroende av teckenspråk för sin kommunikation att kunna delta i handläggningen av ärenden på samma sätt som andra förtroendevalda.

Uppdraget skall redovisas senast i april 2006. Regeringen avser att därefter överväga vilka åtgärder som skall vidtas med anledning av utredningens förslag. Även i denna handlingsplan för de mänskliga rättigheterna läggs flera förslag, t.ex. på diskrimineringsområdet, som omfattar personer med funktionshinder och därmed även döva och andra personer som är beroende av dövas teckenspråk för sin kommunikation.

Information och kunskap om mänskliga rättigheter till allmänheten

Åtgärd 129: Regeringen avser att ge den delegation för mänskliga rättigheter som kommer att tillsättas i uppdrag att under perioden 2006–

2009 sprida information och kunskap om mänskliga rättigheter till grupper bland allmänheten som i dag nås av sådan information och kunskap i otillräcklig grad.

Arbetet med att genomföra den första nationella handlingsplanen för de mänskliga rättigheterna har visat att det finns behov av att grundligt se över frågor om hur information om mänskliga rättigheter kan nå olika grupper av allmänheten. Det krävs att den enskilde är medveten om och har viss grundläggande kunskap om sina mänskliga rättigheter för att ha möjlighet att bevaka och tillvarata dem. Erfarenheter som vunnits av Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) visar också att det finns grupper i det svenska samhället som känner stor misstro mot den offentliga förvaltningen och som därför sällan tar kontakt med myndigheter i frågor som rör deras rättigheter. För att kunna nå ut med information om de mänskliga rättigheterna till grupper vars rättigheter kränkts eller riskerar att kränkas kan det därför vara nödvändigt att använda s.k. integrerad kommunikation, dvs. en aktiv och riktad verksamhet.

Den delegation för mänskliga rättigheter som kommer att inrättas (se närmare avsnitt 5.2, åtgärd 103) ges därför uppdraget att göra en kartläggning av hur olika typer av information och kunskap om mänskliga rättigheter sprids i dag. På grundval av kartläggningen skall delegationen analysera vilka grupper bland allmänheten som i otillräcklig grad nås av sådan information och kunskap. Delegationen kommer även att ges uppdraget att sprida information och kunskap om de mänskliga rättigheterna i enlighet med den analys som gjorts. Delegationen skall särskilt beakta vikten av att information om de mänskliga rättigheterna finns på olika språk, däribland de nationella minoritetsspråken och det

Skr. 2005/06:95

127 svenska teckenspråket, och är tillgänglig för personer med

funktionshinder.

Åtgärder för att utveckla regeringens webbplats om mänskliga rättigheter Åtgärd 130: Regeringen avser att under 2006 och 2007 ytterligare anpassa regeringens webbplats om mänskliga rättigheter för personer med funktionshinder samt låta översätta delar av webbplatsen till olika språk, däribland de nationella minoritetsspråken. Regeringen avser också att utveckla särskilda sidor för olika användargrupper, t.ex. myndigheter.

Som ett led i genomförandet av den första nationella handlingsplanen för de mänskliga rättigheterna inrättades regeringens webbplats om mänskliga rättigheter, www.manskligarattigheter.se. Utvärderaren av den första handlingsplanen har rekommenderat fortsatta satsningar på denna webbplats. I utvärderingen betonades också betydelsen av språket, i vid bemärkelse, för den enskildes möjlighet att känna och kräva sina rättigheter. Såsom framgår av kartläggningen av situationen för de mänskliga rättigheterna i Sverige (del II) har likaså företrädare för referensgrupperna understrukit språkets betydelse i dessa sammanhang.

Regeringen delar bedömningen att det är angeläget att information om mänskliga rättigheter, bland annat den som sprids via regeringens egen webbplats, i högre grad än i dag anpassas för personer med funktionshinder och görs tillgänglig på olika språk, inklusive teckenspråk och de nationella minoritetsspråken. Vidare avser regeringen att ytterligare anpassa delar av webbplatsen för särskilda grupper av användare, t.ex. myndigheter, kommuner och landsting i avsikt att göra webbplatsen till ett praktiskt verktyg i deras arbete med att främja de mänskliga rättigheterna inom ramen för den egna verksamheten.

Översättning och spridning av internationella dokument om mänskliga rättigheter

Åtgärd 131: Regeringen avser att under 2006–2009 intensifiera sitt arbete med att sprida dokument som rör Sveriges efterlevnad av internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter samt att även fortsättningsvis låta översätta vissa sådana dokument till svenska.

I enlighet med den första handlingsplanen har regeringen under perioden 2002–2004 låtit översätta sammanfattande slutsatser om Sveriges efterlevnad av konventioner om mänskliga rättigheter från FN:s och vissa av Europarådets övervakningskommittéer till svenska. Dessa dokument har lagts ut på regeringens webbplats om mänskliga rättigheter, www.manskligarattigheter.se. På denna webbplats finns även sammanfattningar av lagakraftvunna domar mot Sverige från Europadomstolen. Promemorior med domarna bilagda skickas till de myndigheter som berörs. Vidare har vissa andra dokument om mänskliga rättigheter som varit av särskilt intresse för olika myndigheter översatts.

Under de referensgruppsmöten som hållits under arbetet med handlingsplanen har emellertid, såsom beskrivs i kartläggningen av

Skr. 2005/06:95

128 situationen för de mänskliga rättigheterna i Sverige 2005 (del II),

framförts att dokument från internationella organ angående Sveriges efterlevnad av internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter fortfarande får för liten spridning.

Regeringen avser att under 2006–2009 intensifiera sitt arbete med att sprida kännedom om dokument från internationella organ avseende Sveriges efterlevnad av internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter. Sådana dokument kommer att även fortsättningsvis att översättas till svenska.

Regeringen kommer också att, när sådant behov finns, låta översätta till svenska sådana andra dokument om mänskliga rättigheter som kan vara av särskilt intresse för myndigheterna.

I sammanhanget bör även nämnas att det inom Europarådet antagits rekommendationer avseende, bland annat, publicering och spridning av Europakonventionens text och Europadomstolens praxis i medlemsstaterna, såsom närmare beskrivs i avsnitt 3.2.

7 Uppföljning och utvärdering

Uppföljning av handlingsplanen

Åtgärd 132: Regeringen avser att ge den interdepartementala arbetsgruppen för mänskliga rättigheter i uppdrag att följa upp genomförandet av denna handlingsplan och att redovisa uppföljningen senast i mars 2010.

Denna handlingsplan för de mänskliga rättigheterna avser fyrårsperioden 2006–2009 och innehåller en rad åtgärder. Det är av största vikt att arbetet med att genomföra handlingsplanen regelbundet följs upp. Den interdepartementala arbetsgruppen för mänskliga rättigheter ges, som nämnts i avsnitt 5.6 (åtgärd 113), uppdraget att under handlingsplanens giltighetsperiod kontinuerligt följa genomförandet av de olika åtgärderna.

Det är därför naturligt att arbetsgruppen också ges uppdraget att följa upp genomförandet av handlingsplanen inom de olika departementens ansvarsområden och att redovisa denna uppföljning i samband med att handlingsplanens giltighetsperiod löper ut 2009. Redovisningen bör lämnas senast i mars 2010. Skulle någon åtgärd som aviserats i handlingsplanen inte ha genomförts då kommer skälen för detta i möjligaste mån att redovisas i promemorian.

Halvtidsseminarium om genomförandet av handlingsplanen

Åtgärd 133: Regeringen avser att bjuda in referensgrupperna till ett halvtidsseminarium under våren 2008 för avstämning av och diskussion om genomförandet av denna handlingsplan.

Denna handlingsplan har arbetats fram genom en omfattande konsultationsprocess med olika delar av samhället. De referensgrupper som deltagit i arbetet med att utarbeta kartläggningen och

Skr. 2005/06:95

129 handlingsplanen har fört fram en rad synpunkter och förslag som haft

stort inflytande på skrivelsens innehåll. Det är angeläget att kontinuerligt följa upp genomförandet av de åtgärder som aviseras i handlingsplanen och att vidmakthålla dialogen med de referensgrupper som deltagit i arbetet. Vidare kan det tänkas att ändrade samhällsförhållanden skapar behov av att skifta fokus i genomförandearbetet eller problem som inte behandlats i handlingsplanen och därför behöver diskuteras med referensgrupperna.

Av dessa skäl kommer regeringen att under våren 2008 bjuda in referensgrupperna till ett halvtidsseminarium där läget avseende genomförandet av handlingsplanen kommer att redovisas och diskuteras.

Utvärdering av handlingsplanen

Åtgärd 134: Regeringen avser att senast under våren 2010 låta utvärdera genomförandet av denna handlingsplan.

Den första nationella handlingsplanen för de mänskliga rättigheterna utvärderades av dåvarande generalsekreteraren för Olof Palmes Internationella Centrum, Thomas Hammarberg, som i april 2006 tillträder som Europarådets kommissionär för de mänskliga rättigheterna.

Utvärderarens rapport publicerades på regeringens webbplats om mänskliga rättigheter, www.manskligarattigheter.se, och skickades även till alla referensgrupper, liksom till övriga intresserade. Uppdraget omfattade att göra en utvärdering av handlingsplanens genomförande och resultat samt att presentera slutsatser och rekommendationer inför nästa handlingsplan.

Resultaten från utvärderingen utgjorde ett mycket värdefullt material vid utarbetandet av denna skrivelse. Regeringen bedömer också att en utvärdering bidrar till öppenheten kring och förtroendet för regeringens arbete med frågor om mänskliga rättigheter. Därför avser regeringen att även låta utvärdera genomförandet av denna handlingsplan. Även det arbete som genomförs av den delegation för mänskliga rättigheter som kommer att inrättas (se avsnitt 5.2, åtgärd 103) bör utvärderas.

Nästa nationella handlingsplan för de mänskliga rättigheterna

Åtgärd 135: Regeringen avser att påbörja arbetet med den tredje nationella handlingsplanen för de mänskliga rättigheterna senast under våren 2010.

Arbetet för regeringens långsiktiga mål, att uppnå full respekt för de mänskliga rättigheterna, måste pågå ständigt. Utvecklingen av det internationella regelsystemet om de mänskliga rättigheterna, liksom förändrade samhällsförhållanden på nationell nivå, gör att också nya frågor och problem uppstår och nya åtgärder behöver vidtas för att Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter skall respekteras fullt ut.

Regeringens bedömning är att nationella handlingsplaner för de mänskliga rättigheterna är en ändamålsenlig metod att arbeta med dessa

Skr. 2005/06:95

130 frågor. Metoden innebär att situationen för de mänskliga rättigheterna

regelbundet ses över och genom varje ny handlingsplan tas ett samlat grepp om frågor om mänskliga rättigheter på nationell nivå. Vidare innebär arbetet med varje handlingsplan en konsultationsprocess med stora delar av samhället, vilket bidrar till ökad medvetenhet, kunskap, öppenhet och diskussion kring frågor om de mänskliga rättigheterna.

Av dessa skäl avser regeringen att påbörja arbetet med ytterligare en handlingsplan senast under våren 2010, parallellt med att utvärderingen av föreliggande handlingsplan genomförs. Under den tid den nya handlingsplanen utarbetas kommer regeringen att fortsätta arbetet för de mänskliga rättigheterna med denna handlingsplan som grund.

Skr. 2005/06:95

131

Del II – Situationen för de mänskliga rättigheterna i