Rätten till domstolsprövning och rätten till

En moderniserad rättsprövning

Åtgärd 86: Regeringen har i december 2005 lämnat en proposition med förslag om en moderniserad rättsprövning. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2006.

Sverige har vid ett antal tillfällen under de senaste 25 åren fällts av Europadomstolen för brott mot Europakonventionens krav på domstolsprövning och en rättvis rättegång. Enligt artikel 6 i konventionen måste medlemsstaterna ge var och en möjlighet till domstolsprövning av bland annat ”civila rättigheter och skyldigheter”.

Några av Europadomstolens domar angående Sveriges efterlevnad av rätten till domstolsprövning och en rättvis rättegång beskrivs närmare i kartläggningsdelen av skrivelsen (del II, avsnitt 3.6.3).

För att rätten till domstolsprövning skulle uppfyllas infördes lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut. Enligt denna lag kan vissa beslut av regeringen rättsprövas av Regeringsrätten och vissa beslut av förvaltningsmyndigheter av kammarrätt i första instans.

Rättsprövning innebär att domstolen kan upphäva, men inte ändra, ett felaktigt beslut.

Skr. 2005/06:95

89 Efter rättsprövningslagens tillkomst har vissa saker förändrats. Bland

annat har Europadomstolens tolkning av begreppet ”civila rättigheter och skyldigheter” utvidgats. Kravet på domstolsprövning omfattar därför fler ärenden i dag än när rättsprövningen kom till.

Dessutom har Sverige under våren 2005 ratificerat en FN-konvention som bland annat behandlar tillgång till överprövning i miljöfrågor (konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor, Århuskonventionen). Enligt denna konvention måste miljöorganisationer ges rätt till domstolsprövning av vissa tillståndsbeslut som fattas av regeringen. Någon sådan möjlighet finns inte i dag.

Regeringen har i december 2005 lämnat en proposition med förslag om en moderniserad rättsprövning. Åtgärderna, som föreslås träda i kraft den 1 juli 2006, innebär sammanfattningsvis att:

− regeringsbeslut som innefattar en prövning av enskildas civila rättigheter eller skyldigheter skall kunna rättsprövas och beslut av förvaltningsmyndigheter som innefattar en sådan prövning skall kunna överklagas hos länsrätten i vanlig ordning och att

− miljöorganisationer ges rätt att ansöka om rättsprövning av sådana tillståndsbeslut av regeringen som omfattas av Århuskonventionen.

Utvärdering av rättshjälpslagen

Åtgärd 87: Regeringen avser att på nytt låta utvärdera rättshjälpslagen i syfte att undersöka vilka effekter lagen har haft för enskilda och för att säkerställa att de som bäst behöver rättshjälp får den. Utvärderingen kommer att innefatta frågan om att småföretagare i vissa fall skall ha rätt till rättshjälp under samma förutsättningar som fysiska personer.

Utvärderingen skall påbörjas inom kort.

Företrädare för referensgrupperna har i anslutning till frågan om rätten till domstolsprövning framfört synpunkter om möjligheterna till rättshjälp och rekommenderat att systemet ses över (se närmare kartläggningen av situationen för de mänskliga rättigheterna i Sverige 2005, del II, avsnitt 3.6.3).

I samband med införandet av den nya rättshjälpslagen utlovade regeringen en uppföljning och utvärdering när lagen varit i kraft ett par år. Domstolsverket fick våren 2000 regeringens uppdrag att göra en utvärdering av rättshjälpslagen och föreslå de författningsändringar eller andra åtgärder som borde vidtas. Uppdraget redovisades i september 2001 i rapporten Utvärdering av rättshjälpslagen (DV-rapport 2001:6).

Utvärderingen visade att den nya rättshjälpsreformen i allt väsentligt fallit väl ut. Inga ändringar i rättshjälpslagen föreslogs.

Regeringen har i propositionen 2004/05:41 Förbättrad kontroll av rättsliga biträdens ersättningsanspråk, m.m., gjort bedömningen att det bör göras en ny utvärdering av rättshjälpslagen i syfte att skapa ett fylligare underlag för att ge svar på vilka effekter rättshjälpslagen har haft för enskilda och för att säkerställa att de som bäst behöver rättshjälp får den, samt att en sådan utvärdering bör påbörjas inom några år.

Skr. 2005/06:95

90 Riksdagen har givit till känna som sin mening att småföretagare i vissa

fall skall ha rätt till rättshjälp under samma förutsättningar som fysiska personer och att en översyn av rättshjälpssystemet därför bör göras (se rskr. 2005/06:119). Frågan kommer att tas om hand i den utvärdering av rättshjälpslagen som kommer att påbörjas inom kort.

Tillgängligheten vid domstolarna

Åtgärd 88: Regeringen har i Domstolsverkets regleringsbrev förtydligat den skyldighet som domstolarna har att upprätta handlingsplaner för hur lokalerna, verksamheten och informationen skall bli tillgänglig för personer med funktionshinder. När dessa handlingsplaner kommit in, senast i mars 2007, bör en översyn göras av eventuella problemområden i syfte att därefter vidta behövliga åtgärder för att förbättra tillgängligheten vid domstolarna för personer med funktionshinder.

HO har framfört att rättssäkerheten för personer med funktionshinder äventyras på grund av att de inte får del av domar och andra handlingar i tillgängligt format (se del II, avsnitt 3.6.3). I Domstolsverkets regleringsbrev sägs att Domstolsverket skall redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att verka för en ökad tillgänglighet med hög servicenivå och en utveckling mot en s.k. 24-timmarsmyndighet. Denna allmänt hållna serviceskyldighet syftar till att göra domstolarna tillgängliga för den rättssökande allmänheten och omfattar således även personer med funktionshinder. I begreppet ”24-timmarsmyndighet” ligger att allmänheten skall få tillgång till en myndighets tjänster dygnet runt via Internet. I en fullt utvecklad 24-timmarsmyndighet skall personer med funktionshinder ha möjlighet att tillgodogöra sig informationen på myndigheternas hemsidor genom t.ex. större textstorlek och lättläst format.

I regleringsbrevet anges vidare att Domstolsverket, domstolarna samt hyres- och arrendenämnderna är skyldiga enligt förordningen (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av handikappolitiken att upprätta handlingsplaner för hur lokalerna, verksamheten och informationen skall bli tillgänglig för personer med funktionshinder. De som ännu inte har upprättat en sådan handlingsplan skall göra det och redovisa den till Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) senast den 1 mars 2007. Detta förtydligande fördes in i regleringsbrevet för att klargöra den skyldighet som domstolarna har att upprätta handlingsplaner för hur lokalerna, verksamheten och informationen skall bli tillgängliga för personer med funktionshinder. När dessa handlingsplaner kommit in bör en översyn av eventuella problemområden genomföras. Därefter kan eventuella åtgärder vidtas för att förbättra tillgängligheten.

Regler om förfarandet vid resning

Åtgärd 89: Justitiedepartementet avser att under 2006 ge en sakkunnig person i uppdrag att göra en översyn av vissa frågor när det gäller förfarandet i samband med en ansökan om resning i brottmål.

Skr. 2005/06:95

91 Under de senaste åren har ett antal fall som rör resning i brottmål

uppmärksammats i den allmänna debatten. I syfte att undersöka om det finns något behov av att ändra reglerna om resning i rättegångsbalken har Justitiedepartementet analyserat dessa regler. Analysen visade att det inte finns skäl att göra några förändringar när det gäller förutsättningarna för resning.

I det nämnda sammanhanget har även vissa frågor som rör själva förfarandet inför och vid en ansökan om resning uppmärksammats. Ett sådant förhållande är t.ex. att det inte finns några uttryckliga lagregler om när rättsväsendets myndigheter bör företa åtgärder för att komplettera brottutredningen i samband med att frågan om resning kommit upp. Det gäller exempelvis när en person som har dömts för ett brott begär att en åklagare skall vidta utredningsåtgärder i syfte att få fram material som senare kan ligga till grund för en ansökan om resning till förmån för honom eller henne. Det kan emellertid också gälla andra situationer som exempelvis fall där det framkommit ny bevisning mot en tidigare frikänd person.

En annan fråga som har lyfts fram, och som i dag inte författningsregleras särskilt, är under vilka förutsättningar en person som avser att ansöka om resning eller som har lämnat in en sådan ansökan till domstol, bör ha rätt till rättsligt biträde.

Det förhållandet att det inte finns uttryckliga lagregler i nu berörda hänseenden innebär att frågorna hanteras i enlighet med den rättspraxis som finns på området. Det bör närmare övervägas om denna ordning är ändamålsenlig.

Justitiedepartementet avser att under 2006 ge en sakkunnig person i uppdrag att bland annat undersöka behovet av att författningsreglera vissa frågor gällande förfarandet i samband med resning i brottmål.

4.6.4 Respekten för de mänskliga rättigheterna i arbetet mot