Del I – En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna
6.2 Utbildning om de mänskliga rättigheterna inom
6.2.1 Utbildning om de mänskliga rättigheterna i skolan Tydliggörande av mänskliga rättigheter i skollagen
Åtgärd 115: I en kommande proposition om ny skollag avser regeringen att föreslå att det skall framgå av lagen att utbildningen skall främja respekten för de mänskliga rättigheterna.
Under det senaste årtiondet har det svenska skolväsendet präglats av ett omfattande reformarbete som skall avslutas genom ett förslag till ny skollag. En utredning tillsattes 1999 (dir. 1999:15) med uppgift att presentera ett förslag till ny skollag. Utredningens förslag (SOU 2002:121, Skollag för kvalitet och likvärdighet) och ett utkast till lagrådsremiss har remissbehandlats. Regeringen avser att överlämna en proposition om ny skollag till riksdagen under nästa mandatperiod.
Flera andra reformer skall genomföras. Som exempel kan nämnas lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, vilken träder i kraft den 1 april 2006 (prop. 2005/06:38). Den nya lagen har delvis EG-rättslig bakgrund och förslagen ligger i linje med barnkonventionens intentioner.
Regeringen bedömer att de mänskliga rättigheterna behöver betonas mer både som ett kunskapsområde och som vägledande för arbete och attityder inom skolans värld. I propositionen om en ny skollag avser regeringen därför att föreslå att det uttryckligen slås fast att utbildningen skall främja respekten för de mänskliga rättigheterna. Regeringen avser också att föreslå att det liksom i dagens skollag skall finnas en bestämmelse om att alla barn skall ha lika tillgång till utbildning.
De mänskliga rättigheterna utgör en central del av skolans demokratiuppdrag
Åtgärd 116: De mänskliga rättigheterna utgör en central del av skolans demokratiuppdrag.
Såsom framgår av kartläggningen av situationen för de mänskliga rättigheterna i Sverige 2005 (del II) har utvärderaren av den första handlingsplanen framfört synpunkten att begreppet värdegrund i läroplanerna bör ersättas med mänskliga rättigheter och demokrati.
Regeringen delar inte denna uppfattning. Begreppet värdegrund är väl förankrat inom skolan. Flera större insatser har genomförts i skolan för att tydliggöra värdegrundsuppdraget, t.ex. värdegrundsprojektet 1999–
2000, som syftade till att stimulera arbetet med demokratifrågorna i skolan, samt inrättandet av värdegrundscentra.
Regeringen gör emellertid bedömningen att de mänskliga rättigheterna utgör en central del av skolans demokratiuppdrag och skall ingå i det värdegrundsarbete som bedrivs i skolan.
Skr. 2005/06:95
116 Förtydligande av mänskliga rättigheter i skolans styrdokument
Åtgärd 117: I samband med den översyn av skolans styrdokument som följer av införandet av en ny skollag, avser regeringen att i läroplanerna förtydliga att de mänskliga rättigheterna är en central del av skolans demokratiuppdrag och att kunskap om de mänskliga rättigheterna skall förmedlas inom skolan.
Den värdemässiga grundvalen i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna är principen att alla människor är lika i värde och rättigheter. Denna princip lyfts särskilt fram i utbildningssystemets styrdokument. Läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) samt för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) inleds med ett kapitel som slår fast att verksamheterna skall vila på demokratins grund och utformas i överensstämmelse med de grundläggande demokratiska värderingarna.
De tre läroplanerna, som bygger på skollagen (1985:1100), inleds med ett avsnitt om verksamhetsformernas värdegrund, uppdrag och uppgifter.
Skrivningarna om grundläggande värden i läroplanerna utgår från grundprinciper om mänskliga rättigheter och demokrati.
Enligt läroplanerna skall alla som verkar inom skolan främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö.
Skolans uppgift är att förmedla, gestalta och förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Dessa värden omfattar människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta. Alla skall behandlas jämställt och med respekt. Den nya lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever omfattar alla elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Främlingsfientlighet och intolerans skall bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.
Det finns också mål och riktlinjer för elevernas ansvar och inflytande i läroplanerna. Grunden för ett demokratiskt tänkande läggs redan i förskolan. Eleverna skall kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga.
Deras kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett stort ansvar för det egna arbetet och skolmiljön. Rektor har enligt läroplanerna ett särskilt ansvar för att skolpersonalen får kännedom om internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta.
Av grundskolans kursplan för de samhällsorienterande ämnena framgår att svensk lagstiftning, de grundläggande fri- och rättigheterna samt internationella överenskommelser om de mänskliga rättigheterna, såsom FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen, skall uppmärksammas och ligga till grund för eftertanke och reflektion om gemenskap i ett nationellt och globalt perspektiv.
Under arbetet med kartläggningen och handlingsplanen har flera företrädare för referensgrupperna efterlyst tydligare formuleringar i skolväsendets läroplaner när det gäller respekten för de mänskliga rättigheterna, den humanitära rätten och konfliktlösning. Regeringen
Skr. 2005/06:95
117 delar dessa synpunkter. I dagens läroplaner betonas de grundläggande
värden som skolan skall förmedla och med den nya lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever kommer diskrimineringsgrunderna, tillsammans med kravet på en likabehandlingsplan, att förtydliga och skärpa skolans uppdrag och sambandet mellan de mänskliga rättigheterna och skolans värdegrund.
Detta medför att läroplanerna behöver arbetas om i detta avseende.
Eftersom de mänskliga rättigheterna är en central del av skolans demokratiuppdrag bör detta tydligt framgå i skolans samtliga styrdokument. Regeringen avser också att förtydliga i dessa dokument att kunskap om de mänskliga rättigheterna skall förmedlas inom skolan.
6.2.2 Utbildning om de mänskliga rättigheterna inom högre utbildning
Uppdrag om de mänskliga rättigheterna inom högre utbildning
Åtgärd 118: Regeringen avser att 2007 ge Högskoleverket i uppdrag att utreda hur de mänskliga rättigheterna beaktas i utbildningar där sådan kunskap kan anses vara av stor betydelse för den framtida yrkesutövningen.
Utvärderaren av den första nationella handlingsplanen för de mänskliga rättigheterna har rekommenderat att en översyn görs av i vilken mån utbildning om de mänskliga rättigheterna ingår i högre utbildningar, med särskilt fokus på utbildningar där studenter i sin framtida yrkesroll får ett betydande inflytande över respekt för och tillgodoseende av andra människors rättigheter. Vidare har en rad företrädare för referens-grupperna betonat vikten av att utbildning om de mänskliga rättigheterna ingår i relevanta yrkesutbildningar samt att denna utbildning görs konkret och relateras till praktiska situationer som kan uppstå i studenternas kommande yrkesliv.
Högskoleverket har tidigare genomfört utredningar av hur bland annat barnperspektiv och genusperspektiv beaktas i olika utbildningar. En heltäckande granskning över hur situationen ser ut beträffande hur frågor om de mänskliga rättigheterna tas upp i utbildningar har emellertid inte gjorts. Regeringen kommer därför att under 2007 ge Högskoleverket i uppdrag att utreda hur de mänskliga rättigheterna beaktas på utbildningar där studenter i sin framtida yrkesroll får ett betydande inflytande över tillgodoseendet av andra människors rättigheter.
Kunskap om de mänskliga rättigheterna inom högre utbildning
Åtgärd 119: Regeringen överväger om det finns behov av att föra in krav på kunskaper om de mänskliga rättigheterna i relevanta examensbeskrivningar för yrkesexamina eller om det är möjligt att på annat sätt lyfta fram kunskaper om de mänskliga rättigheterna i den högre utbildningen.
Skr. 2005/06:95
118 Utvärderaren av den första nationella handlingsplanen för de mänskliga
rättigheterna har starkt betonat vikten av att utbildning om de mänskliga rättigheterna, bland annat för yrkesverksamma personer, prioriteras i nästa handlingsplan. I utvärderingen har också föreslagits att en särskild satsning görs på utbildningar där studenter i sin framtida yrkesroll kan förväntas få inflytande över situationer där de mänskliga rättigheterna är särskilt avgörande. Även en rad företrädare för referensgrupperna, såsom Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO), Barnombuds-mannen (BO), Juridiska institutionen vid Stockholms universitet, Teologiska högskolan i Stockholm, Centrum för studiet av mänskliga rättigheter vid Göteborgs universitet och enskilda organisationer, har framfört att utbildning om de mänskliga rättigheterna bör ingå i relevanta yrkesutbildningar. Bland de yrkesutbildningar som ansetts särskilt relevanta kan nämnas jurister, läkare, lärare, socionomer och psykologer.
Regeringens långsiktiga mål är att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna i Sverige. Företrädare för stat, kommuner och landsting är inom ramen för sin yrkesroll skyldiga att respektera de mänskliga rättigheterna i förhållande till den enskilde. Utbildning om de mänskliga rättigheterna är således ett sätt att förhindra kränkningar på sikt. Regeringen avser att, som ett led i genomförandet av denna handlingsplan, verka för att fortbilda anställda inom statliga myndigheter, kommuner och landsting i frågor om mänskliga rättigheter.
Personer som tillhör yrkesgrupper med ett särskilt ansvar för rättigheterna bör dock ha en medvetenhet och kunskap om vad de mänskliga rättigheterna innebär med sig in i yrkeslivet från början. Det är bland annat viktigt för en rad yrkesgrupper att ha kunskaper om diskrimineringsfrågor.
För närvarande pågår en revidering av examensbeskrivningar för yrkesexamina i den s.k. examensordningen (högskoleförordningen 1993:100, bilaga 2). I samband med denna revidering överväger regeringen om det finns behov av att föra in krav på kunskaper om de mänskliga rättigheterna i relevanta examensbeskrivningar för yrkesexamina eller om det är möjligt att på annat sätt lyfta fram kunskaper om de mänskliga rättigheterna i den högre utbildningen.