Det finns en utbredd missuppfattning att den hypotetisk-deduktiva metoden endast lämpar sig för den som ägnar sig åt kvantitativa stu- dier. Jan Hartman skriver:
Något förenklat är den traditionella synen alltså denna: Antingen gör man en positivistisk undersökning, där man för fram hypoteser som beskriver mätbara samband och sedan genom en välplanerad undersök- ning deduktivt prövar om de får stöd. Alternativet är att göra en herme- neutisk undersökning, där man samlar in data och sedan ur denna in- duktivt genererar en teori som beskriver en grupp människors föreställningsvärld och den mening olika fenomen har för dem.102
Detta är nog inte helt rätt. Det kan i och för sig vara en beskrivning av vad som pågår, men att kvantitativa studier skulle vara baserade på en positivistisk vetenskapsfilosofi är ett märkligt påstående. Kvantitativa (och kvalitativa) studier gjordes långt innan någon av de klassiska posi- tivisterna var födda. Man kan givetvis hävda att den positivistiska ve- tenskapsfilosofin i en viss mening fanns långt innan den blev nedteck- nad, men detta är nog att ta ut de filosofiska svängarna väl mycket.
Tabellen nedan visar att forskare kan arbeta både kvalitativt och kvantitativt. Att de kan använda både induktiva och deduktiva strate- gier. Och att valet mellan hypotetisk-deduktiv och induktiv metod är oberoende av valet mellan kvalitativ och kvantitativ metod.
Låt oss fylla fyrfältstabellens rutor med några exempel. hypotetisk-deduktiv metod
induktiv metod
kvalitativ metod kvantitativ metod 1 2 3 4
Ruta 1. Säg att vi har en hypotes och frågar oss: Kan denna testas i en kvalitativ studie? Svaret är inte sällan ja. Falsifikation kräver ofta bara ett litet antal väl förankrade observationer. Vi kan till och med styra våra fallstudier till att kritiskt granska situationer där hypotesen borde ha stor förklaringskraft och utvärdera dem ur olika aspekter. Hypoteser om att något är möjligt eller att något existerar kräver också bara enstaka, men goda observationer. De passar också väl för kvalita- tiva studier. Flera klassiska experiment som konstruerats för att testa hypoteser i fysiken har varit kvalitativa. I Galileis Discorso intorno alle
cose che stanno in su l’acqua, o che in quella si muovono från 1612 redovisar
Galilei experiment för att ta reda på vad som gör att ett objekt flyter eller rör sig (sjunker, stiger) i vatten. Det finns hypoteser men mycket få siffror i dessa studier.
Det visar sig, och det skall vi återkomma till senare,103 att Galilei har
ett orsaksbegrepp som är väl avpassat för den typ av slutledningar han vill åstadkomma: ”Causa è quella, la qual posta, sèguita l’effetto; e ri- mossa, si rimuove l’effetto”, eller ungefär att när orsaken föreligger så följer effekten; och tar man bort den tar man bort effekten (detta och följande utdrag från Galilei hämtar vi från Stillman Drake104). Med ett
sådant orsaksbegrepp finns det inte stor anledning att göra mängder med test under goda experimentsituationer. Orsaken kommer att visa sig om vi bara håller koll på de olika orsaksfaktorer som kan finnas i den experimentella situationen:
Therefore, commencing to investigate with examination by exact expe- riment how true it is that shape does not at all affect the sinking or not sinking of the same solids, and having already demonstrated how a greater heaviness of the solid with respect to the heaviness of the medium is the cause of its ascending or descending, [then] whenever we want to make a test of what effect diversity of shape has on the latter, it will be necessary to make the experiment with materials in which variety of heaviness does not exist.105
Det är uppenbart att kvalitativ metod inte på något sätt är oförenlig med hypotetisk-deduktiv metod.
Bristen på upprepningar som inte sällan kännetecknar kvalitativa studier kan också kompenseras på andra sätt. Den gode forskaren kan ibland se hur en hypotes kan testas på flera olika sätt i en och samma
fallstudie. D.T. Campbell talar om hur den alerte samhällsvetaren ibland kan testa hypoteser genom att se ett helt mönster av kopplingar mellan hypotes och det enskilda fallet:
In a case study done by an alert social scientist who has thorough local acquaintance, the theory he uses to explain the focal difference also generates prediction or expectations on dozens of other aspects of the culture, and he does not retain the theory unless most of these are also confirmed.106
Det fenomen som Campbell beskriver tar sig kanske sitt starkaste uttryck när forskaren inte kan hitta en enda vettig förklaring som stämmer in på allt han lär sig om denna enda situation som han vill förklara.
Man kan naturligtvis tänka sig att något liknande det som Campbell beskriver också kan ske när forskaren inte närmar sig fallstudiet med en hypotes. Forskaren kan börja med att ge en mycket tät beskrivning av en situation. Med den beskrivningen kan man sedan närma sig de olika teorier och hypoteser som man brukar använda sig av för att förklara eller förstå. Ibland märker man då att ingen av de teorier man brukar använda är förenlig med den täta beskrivningen av situationen. Om man utgår från att våra beskrivningar trots allt är färgade av våra förväntningar och vetenskapliga perspektiv (att vi alltså inte är goda induktivister) blir resultatet att vi befinner oss i en situation där vi vet att något av de antaganden och teorier vi förlitar oss på är fel och måste rättas till.
På ett sätt är ett sådant tillvägagångssätt något helt annat än kvali- tativ, hypotesdriven strategi. På ett annat sätt är resultatet av de två tillvägagångssätten mycket lika. Det är i vilket fall som helst korrektare att förstå det som ett hypotesdrivet än ett induktivt sätt att använda kvalitativ metod.
Tillvägagångssättet kan också beskrivas utan att använda någon av dessa termer. Föga förvånande uttömmer fyrfältaren vi använder inte möjligheterna att se på kvalitativ (eller kvantitativ) metod. Det är till exempel intressant att notera att Mats Alvesson och Dan Kärreman förespråkar en metod inom samhällsvetenskapen som består i att skapa och lösa mysterier som starkt påminner om det vi beskrivit här. Den metod som de utvecklar säger de sig ha hämtat från Johan Asplund.107
Det skall noteras att ofta tänker vi oss att problemet är det rakt mot- satta, det vill säga att många olika och konkurrerande förklaringar ver- kar möjliga i det lokala fallet. Det lokala fallet är singulärt, men vad Campbell, Alvesson och Kärreman lär oss är att det inte betyder att det innehåller otillräckligt med testbetingelser. Den täta beskrivningen av det enskilda kan stå i fruktbar dialog med teoriutveckling och hypotes- bildning.
Ruta 2. Det finns misstankar om att dålig munhygien kan orsaka lunginflammation hos intensivvårdspatienter som ligger i respirator. Ordentlig tandborstning och munhygien borde vara lösningen på pro- blemet. Men så enkelt är det inte. Man misstänker också att tandborst- ning kan påverka trycket i skallen och därmed i värsta fall ge upphov till skador på hjärnan. Vi har en situation där god vård kan sänka en risk (risken för lunginflammation) samtidigt som samma vård höjer en annan risk (skador på hjärnan). Här gäller det att ta reda på om och hur tand- borstning (tandhygien) påverkar trycket i hjärnan, det vill säga genom mätningar fastställa om det sker några avgörande tryckförändringar.108
Ruta 3. Det är inte svårt att hitta exempel på forskning som är kva- litativ (i den meningen att de använder till exempel djupintervjuer) och induktiv (i den meningen att de inte direkt prövar en hypotes utan är mer insamlande och systematiserande). Man har till exempel på detta sätt studerat hur anhöriga upplever sin situation när en äldre person de tagit hand om tas in på sjukhus. Hur påverkas deras livssituation? Givetvis kan man ibland med visst fog säga att även denna forskning är hypotesdriven. I bakgrunden finns en vag idé (hypotes) om att något påverkas: att den anhörige kanske hamnar i kris, känner att kontrollen över den äldres välbefinnande inte längre är i deras händer eller kanske känner en lättnad över att inte längre ensam behöva bära ett tungt ansvar för vården av den äldre. Även tolkningen av intervjuerna förut- sätter kanske, som vi tidigare nämnt, ett batteri av hypoteser och an- taganden, till exempel ett enkelt rationalitetsantagande. Men dessa invändningar är i så fall invändningar mot att det överhuvudtaget finns en induktiv metod, inte mot kombinationen induktiv och kvalitativ som sådan.
Ruta 4. Ofta är induktiv metod förstås kvantitativ. Den induktiva metoden betonar det goda empiriska underlaget och ställer ofta frågan om hur stort material som krävs för att generalisera på ett visst sätt.
Det är bara att återvända till något av de exempel på induktion som vi använde tidigare i boken för illustrationer av hur kvantitativ och in- duktiv metod överlappar.