I denna artikel har genus använts som ett exempel på varför och hur stu
denters föreställningar kan och bör utmanas under en yrkesutbildning;
i det här fallet har framför allt förskollärarutbildningen stått i fokus.
Exempel på andra typer av föreställningar och attityder har getts och ett resonemang har förts om utveckling av förhållningssätt. En slutsats av det konkreta slaget är att lärare aktivt kan söka efter studenters inne
boende föreställningar och erfarenheter, t.ex. i friare reflekterande upp
gifter. Om en lärarstuderande uttrycker att ”matematik inte är min grej”
så betyder det kanske inte så mycket. Betydelsefullt blir det däremot om flera studenter uttrycker samma föreställning och ett mönster kan skönjas. Det föreligger då för lärarutbildare att på ett meningsfullt sätt arbeta med problemområdet. I amerikansk forskning ges flera förslag på hur detta låter sig göras i en förskollärarutbildning: analys av bra och dåliga förebilder, inspelade eller nedskrivna cases etc. (Vartuli, 2005).
Det gäller för lärarutbildare att hitta ändamålsenliga former för studenter att lära om sig själva och göra dem medvetna om vilka före
ställningar och förgivettaganden som finns hos förskolepersonal och som de, mer eller mindre omedvetet, kan socialiseras in i. Inte att för
glömma är att vi högskolelärare också bär på fördomar och olika före
ställningar som på samma sätt behöver bearbetas och komma upp till ytan och även värderas mot mål i kursplaner och styrdokument. Mot bakgrund av resonemanget som har förts i denna artikel, är det viktigt att högskolelärare även inom andra ämnen och utbildningar synliggör sina studenters föreställningar och attityder så att de utvecklas i enlighet med de mål, krav och behov som gäller inom dessa specifika kunskaps
områden.
Referenser
Baxter, P. (2006). The CCARE model of clinical supervision: Bridging the Theory
practice gap. Nurse Education in Practice 7, 103–111.
Andersson, K. (2011). Lärare för förändring: att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus. Avhandling. Norrköping: Linköpings universitet.
Davidsson, M., Simonsson, UL. & Wilhelmsson, AK. (2008). Ny yrkesroll eller gammal vana: En studie om innebörden i ny yrkesroll, från barnskötare till förskollärare med lokal behörighet. Forskande lärare i praktiken: 4. 147–181.
Eidevald, C. (2009). Det finns inga tjejbestämmare. Att förstå kön som position i för-skolans vardagsrutiner och lek. Avhandling. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation.
Enö, M. (2005). Att våga flyga: Ett deltagarorienterat projekt om samtalets potential och förskolepersonals konstruktion av det professionella subjektet. Avhandling. Lärar
utbildningen, Malmö högskola.
Eriksson, A., Davidsson, B. & Hägglund, S. (1999). Iaktta, handla, reflektera: blivande förskollärare om yrkeslärande före och efter verksamhetsförlagd utbildning. Institu
tionen för pedagogik. Borås: Högskolan i Borås,
Freeman, N. K. (2007). Preschoolers’ Perceptions of Gender Appropriate Toys and Their Parents’ Beliefs about Genderized Behaviors: Miscommunication, Mixed Messages, or Hidden Truths? Early Childhood Education Journal, 34, 357366.
Hagekull, Berit & Hammarberg, Annie (2004). The role of teachers’ perceived control and children’s characteristics in interactions between 6yearolds and their teachers.
Scandinavian Journal of Psychology. 45:4, s. 301312.
Hedlin, M. (2004). Det ska vara lika för alla, så att säga ... . En intervjustudie av lärar-studerandes uppfattningar om genus och jämställdhet. Kalmar: Institutionen för hälso
och beteendevetenskap, Högskolan i Kalmar.
Högskoleverket (1993:100). Högskoleförordning. Frölunda: Notisum AB.
Kagan, D. M. (1992). Implications of Research on Teacher Beliefs. Educational Psycho-logist 27, 6590.
Kensinger, E. A. (2009). Emotional memory across the adult lifespan. New York, NY, US:
Psychology Press.
Lynch, J. (2009). Preschool Teachers’ Beliefs about Children’s Print Literacy Develop
ment. Early Years: An International Journal of Research and Development 2, 191–
203.
Markström, A. (2007). Att förstå förskolan: vardagslivets institutionella ansikten. (1.
uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Metcalfe, J. & Jacobs, W. J. (1998). Emotional Memory: The Effects of Stress on “Cool”
and “Hot” Memory Systems. The Psychology of Learning and Motivation: Advances in Research and Theory 38, 187–222.
Mogensen, E., ThorellEkstrand, I. & Löfmark, A. (2010). Klinisk utbildning i högskola perspektiv och utveckling inom verksamhetsförlagd utbildning. (2. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Månsson, A. (2000). Möten som formar – Interaktionsmönster på förskola mellan peda-goger och de yngsta barnen i ett genusperspektiv. Lärarutbildningen. Malmö Hög
skola.
Nelson, A. & Nilsson, M. (2002). Det massiva barnrummet. Teoretiska och empiriska studier av leksaker. Avhandling. Lund: Lunds universitet.
Nespor, N. (1987). The role of beliefs in the practice of teaching. Journal of Curriculum Studies 19, 317–328.
NordinHultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande.
Stockholm: Liber AB.
ScottLittle, C., La Paro, K. & Weisner, A. (2006). Examining Differences in Students’
Beliefs and Attitudes: An Important Element of PerformanceBased Assessment Systems for Teacher Preparation Programs. Journal of Early Childhood Teacher Education 4, 379–390.
Skollagen (1985:1100). (www.skolverket.se/lagar_och_regler/2.3351)
Skolverket (2005). Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i förskolan. Stockholm:
Fritzes.
SOU (2004:115). Den könade förskolan – om betydelsen av jämställdhet och genus skolans pedagogiska arbete. Delbetänkande av Delegationen för jämställdhet I för-skolan. Stockholm: Fritzes.
SOU (2006:75 ). Jämställd förskola – om betydelsen av jämställdhet och genus i för-skolans pedagogiska arbete. Slutbetänkande från Delegationen för jämställdhet i förskolan. Stockholm: Fritzes.
Sverige (2010). Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen (2010:801).
Stockholm: Norstedts juridik.
Spodek, B.(1988). The implicit theories of early childhood teachers. Early Child Develop-ment and Care 38, 13–32.
Sundberg, B. & Ottander, C. (2010). The development of preschool student teachers´
attitudes towards science and science teaching during their university studies.
Contemporary Science Education Research: Preservice and Inservice Teacher Education. 157–166.
Svaleryd, K. (2003). Genuspedagogik: en tanke- och handlingsbok för arbete med barn och unga. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Tallberg–Broman, I. (2009). Mamma, pappa, förskolebarn. Om förskolan som jäm
ställdhetsprojekt. I Wernersson, I. (red.) (2009). Genus i förskola och skola:
förändringar i policy, perspektiv och praktik. Göteborg: Acta Universitatis Gotho
burgensis. Göteborgs universitet.
Utbildningsdepartementet (2010). Läroplan för förskolan. Lpfö 98. Stockholm: Fritzes.
Vartuli, Sue (2005). Beliefs: The Heart of Teaching. Young Children 5, 76–86.
Kapitel 6