studenters uppfattning om yrkesrollen

Mina intryck från vardagen på sjuksköterskeprogrammet är, som jag beskrivit, att studenterna i gemen inte är införstådda med vilken typ av arbetsledning som kommer förväntas av dem. Men vad säger forsk­

ningen om detta? I detta avsnitt vill jag belysa sjuksköterskestuden­

ternas inställning till den kommande yrkesrollen med utgångspunkt från resultat i flera forskningsstudier. I en undersökning från början

1 Adjunkter som har sin anställning vid såväl högskolan som landstinget och som har ett särskilt

av 1990­talet berättade sjuksköterskestudenter att de uppfattade bl.a.

arbets ledning som en del av yrkes rollen, exempelvis att delegera arbets uppgifter (Pilhammar Andersson, 1991). I en studie av Linder (1999) framkom att sjuksköterskans arbetsle dande funktion var tyd­

lig för studenterna under hela utbildningen. I den studien intervjuades studenterna fyra år i rad med början 1992 och av intervjuerna fram­

går att sjuksköterskans roll framstod som allt tydligare under studiens gång. Linder rapporterade vidare att studenterna uppfattade att det var den ar betsledande funktionen som gav sjuksköterskor legitimitet i sin yrkesroll och därmed möjlig het att påverka arbetet. I en annan studie redogör Dahlborg­Lyckhage (2003) för studenters åsikter om att sjuk­

sköterskors arbete kräver att de kan samordna arbetet, men också att de fungerar som goda arbetsledare som upp muntrar perso nalen. En del av studenterna i studien menade att sjuksköterskan ska kunna leda arbetet och vara en duktig chef.

Många studenter hade alltså en uppfattning om att sjuk sköterskan har en arbetsledande funk tion, vilket är adekvat och bör betraktas som positivt. Vad som däremot inte är tydligt är om studenterna uppfattat att de har en roll som ledare för omvårdnadsarbete, även fast de inte har en chefspo sition. Urskiljer studenterna skillnader i begreppen ledarskap respektive chefskap? Utifrån det kan frågan ställas om studenterna för­

står att en sjuksköterska agerar som ledare för omvårdnadsarbetet t.ex.

när hon eller han samlar personalen och diskuterar igenom förberedel­

ser för de patienter som skall läggas in på avdelningen. Sjuksköterskan ska prioritera vad som är vikti gast inför att patienterna skall läggas in på avdelningen och vem som i det arbetet kommer att göra vad. Frågan är om studenterna förstår att det är exempel på led ning av omvårdnads­

arbetet. Om jag utgår från mina erfarenheter från seminarier på hög­

skolan är svaret på frågan nej. Studen terna kan detaljerat beskriva vad sjuksköterskan gör i vissa situationer men de har sällan reflekterat över att det är exempel på ledarskap. Min slutsats blir att vi lärare har en vik­

tig roll i att utmana och stödja studenterna att reflektera över olika delar i en yrkesroll och att sätta in dem i respektive sammanhang.

Finns det en möjlighet, har jag frågat mig, att studenterna utvecklar sin syn under utbildningens gång? Viss vägledning i den frågan finns att hämta inom forskningen. I Pilhammar Anderssons (1991) avhand­

ling framkom att studenternas föreställning om sin kommande yrkesroll som sjuksköterskor, förändras i mycket liten utsträckning under utbild­

ningen. Studenterna beskrev under hela studieperioden att uppgifter som arbetsledning, ad mi nistration, medicinsk omvårdnad och medici­

nering är förknippade med sjuksköterskerollen. Pilhammar Andersson

visar att under utbildningens gång förändras synen på omvårdnad; från att karaktäriseras av tydliga ansvarsgränser mellan sjuksköterskor och undersköterskor till att studenterna i större utsträckning ser helheten i sjuksköterskans ansvar för omvårdnaden. Detta kan tolkas som att sjuk­

sköterskan har ansvar för all omvårdnad, både den som de själva utför och den som andra utför. Hon beskriver även att andra studier visar att de uppfattningar som finns i samhället och som bygger på erfarenheter av hur något är, ändras i liten utsträckning under en utbild ning.

Jag menar att de här forskningsresultaten är intressanta då de ger oss inblick i vilka föreställningar studenterna kan ha om dels sin kom­

mande yrkesroll, dels om i vilka situationer de kommer att behöva utöva sitt ledarskap. I en studie av Ohlsson (2009) förklarade nyutbil­

dade sjuksköters kor att de upplever att yrkesrollen inte har blivit tyd­

lig under studietiden och att de dess utom saknat ett helhetsper spektiv på sjuksköterskans roll. De upplevde att högskoleprogrammet inne höll för lite verksamhetsförlagd utbildning och för lite medicinsk vetenskap.

Ohlsson redogör vi dare för att deltagarna i studien hade svårt att mer precist uttrycka vad de lärt sig samt vad utbild ningen som helhet betytt för dem i deras roll som sjuksköters kor. Man undrar om utbildningen var så otillräcklig att studenterna hade svårt att göra denna beskriv ning?

Kanske var kurserna ”bara” otydliga med att ha explicit fokus på sjuk­

sköterskerollen? Eller gavs inte studenterna tillräckliga möjlighe ter och stöd i att reflektera över sina tankar om den kommande yrkesrollen?

Kan förklaringen vara att denna förståelse inte är ett realistiskt mål för läraren – eftersom studenten inte har haft möjlighet att till fullo förstå kom plexiteten i det blivande yrket? En slutsats jag skulle vilja dra är att först när man på allvar ställs inför autentiska situationer förstår man vad man har lärt sig under studieåren. Med andra ord, utbildningar kan endast förbereda för yrkesutövning till en viss gräns, eftersom inte allt är möjligt att förstå när man inte har varit mitt i det själv.

Resultaten från Ohlssons (2009) studie visar att det behövs när­

mare analy ser av hur sjuksköterskestudenter kan förberedas på sin roll som arbetsledare. Flera av deltagarna i studien kände oro inför ledar­

skapet; de hade fått teoretisk ut bildning men hade inte haft möjlighet att träna arbetsledning. Ohlsson uttrycker att sjuksköterskorna ”bär på före ställningar om att det inte handlar om ett samspel utan om att det är sjuksköterskans sätt att vara som har avgörande betydelse för hur arbetsledningen blir” (2009, s. 236). Vidare framkommer att sjuk­

sköterskorna upplevde att de i större utsträckning än vad de i förväg insåg, beredde marken så att andra yrkesgrup per skulle ha möjlighet att utföra sina arbetsuppgifter. Detta exemplifie ras med att sjuksköter­

skan un derlättar för ”AT­läkaren att planera för patientens vård och be­

handling” (Ohlsson, 2009, s. 240).

Studenterna i Linders (1999) studie upplevde frustration då den var­

dag de mötte inte överensstämde med den verklighet som beskrivs i teorin. I en annan studie genomförd tio år senare är resultaten likartade (Ohlsson, 2009). Deltagarna i den senare studien uttrycker att högskola och hälso­ och sjukvård befinner sig i ”olika världar” (Ohlsson 2009, s.

205). Jag ställer mig då frågan om det är rimligt att man kan uppfatta yrket och vägen dit som två separata världar? Är det kanske till och med självklart? Vad får det för konsekvenser för nyantagna studenter? Är de förberedda på att möta två till synes parallella världar? I nästkommande avsnitt diskuterar jag studenters erfarenheter av att få teori och praktik att närma sig varandra.