Pär Vilhelmson och Tomas Källquist
Lärare behöver i många fall flytta fokus från att se sig som förmedlare av fakta till organisatörer av lärprocesser.
Efter flera dagars intensivt läsande och bedömande av studenternas hemtentamen är det dags för tentamensutlämning. Olika studenter tar emot sin tenta. Där är den glada studenten som förnöjt ser resultatet men som mentalt redan släppt kursens innehåll. Där är den irriterade och ledsna studenten som inte riktigt förstår varför kommentarerna ser ut som de gör. Och där är den ambitiösa studenten vars stolthet över sin tentamen förbytts i besvikelse när vår feedback inte ger tillräcklig be
kräftelse. Irritationen gnager i kroppen på det vis det kan göra när man vet att något inte riktigt stämmer, men där man känner sig bunden av ett system och en struktur. Studenterna har å sin sida lagt ner mycket tid på att forma sina svar i hemtentamen och vi som lärare har å vår sida lagt mycket tid på att läsa, bedöma och forma feedback. Ändå känns det som om möjligheterna till ett fortsatt lärandet utifrån tentamensresul
taten allt för ofta har försvunnit eller försvinner i anslutning till utläm
ning av tentamen. Kan det vara så att den arbetstid vi lärare lägger på att ge feedback inte står i paritet med vad de enskilda studenterna får ut av den? Vi upplever att obalansen mellan lärarinsats och studentens nytta är kraftig. Det leder oss till att fundera på om det inte borde finnas klokare sätt att organisera lärande?
Hemtentamen är en etablerad form som katalysator av studenters lärprocesser. Men hur kan vi bättre ta till vara möjligheter till fördjupat lärande med examinationsuppgifter? En idé för är att utveckla mer student aktiva arbetsformer för bedömning och feedback. En utgångs
punkt för denna idé är att om studenterna involveras i att ge feedback, så ökar möjligheterna att lärprocesserna fortsätter även efter tenta
men. Dagens system har en karaktär av att studenterna är klara med
sin insats när hemtentamen är skriven och inlämnad och att det är då som lärarnas insats att bedöma arbetet startar. Även om vi som lärare arbetar med vad vi uppfattar vara genomtänkta former för bedömning och feedback, är länken mellan dessa processer ofta ganska svag. Det är svårt att få studenternas lärprocess att fortgå över den tid det tar för oss att läsa och bedöma. Om studenterna vore mer insatta i arbetet med att bedöma andra studenters inlämningar skulle det kunna leda till att deras lärprocess hålls vid liv och öppnar för ett fortsatt lärande. Vårt intresse i denna artikel riktar sig på så vis mot hur studenter kan bli mer involverade i att bedöma andra studenters arbeten. Detta har vi valt att kalla för kamrat granskning. I artikeln ger vi några motiv till varför det skulle kunna vara bra att använda kamratgranskning och vi för en principdiskussion kring några av de aspekter som krävs för att skapa en väl fungerande kamratgranskning. Utifrån denna principdiskussion pekar vi avslutningsvis på två olika vägar för hur kamratgranskning kan tillämpas i högskoleutbildning. Det kan dock vara värt att redan nu avslöja att vi ännu inte har börjat tillämpa den kamratgranskning som vi skissar på och att vi därmed saknar praktiska erfarenheter. Varför vi ännu inte prövat detta arbetssätt framgår i textens senare del. Innan vi kan inleda med att tydliggöra de motiv som vi ser till att använda kamrat granskning, behöver vi konkretisera dels de sammanhang vi be
finner oss i, dels vad vi menar med kamratgranskning.
Vi kommer att utgå från oss själva som lärare och kursansvariga för kursen Ledarskap 1 (7,5hp) som ingår i Ekonomprogrammet på Högskolan i Gävle. Denna kurs består av två block: ett teoriblock och ett tillämpningsblock. Teoriblocket syftar till att göra studenten bekant med centrala begrepp och teorier inom organisations och ledarskaps
fältet. Vi arbetar då med fyra teman och examinerar varje tema med en så kallad teorireflektion. Blocket avslutas med en hemtentamen.
Denna tentamen testar studenternas begreppsförståelse likväl som den låter studenterna arbeta med ett par verklighetsbaserade fall. Där får de agera ledare eller medarbetare och med stöd i litteraturen diskutera olika sätt att hantera ledarskapsfrågor. Det är denna hemtentamen som är i fokus för vårt resonemang gällande kamratgranskning. Värt att veta är också att delar av studentgruppen läser på distans och att det är många studenter på kursen, omkring 220. Vi har tidigare testat ett flertal olika former för att effektivisera och utveckla vårt sätt att ge respons på studenternas texter, utan att komma ifrån den gnagande irritation som vi gav uttryck för inledningen. Det är mot denna bakgrund vi vill testa kamratgranskning. Med tydlig inspiration från FalkLundqvist m.fl.
(2011, s.105) presenterar vi nedan en konkret bild av hur vi tänker oss att processen ska genomföras. Ambitionen i artikeln är dock inte att
arbeta vidare på den här konkreta nivån, utan vårt fokus är, som tidigare sagts, att diskutera motiv och principer.
Kamratgranskningen går enligt vår modell till så att studenterna delas in i grupper om fyra och kamratgranskningen sker inom ramen för dessa grupper. Figuren nedan visar hur vi tänker oss arbetsgången för var och en av de fyra tentor som finns att granska i varje grupp.
Figuren visar också de olika roller som studenterna får i kamratgransk
ningen.
Figur 1: Schematisk modell över kamratgranskningsprocessen.
I exemplet i figuren är det alltså den tentamen som student ett har skrivit som är startskottet för processen. Alla studenter i gruppen om fyra ska dock ha skrivit en tentamen och varje tentamen ska gå igenom arbets
gången. Det innebär att varje student går in i de roller som återfinns i figuren ovan. Vår tanke är att bytet av tentamen och det dokument med de skriftliga kommentarerna som byggs upp stegvis i processen, ska ske vid givna tidpunkter. Alla kommentarerna samlas alltså i ett och samma dokument som byggs på stegvis allt eftersom tentamen vandrar genom de olika arbetsstegen.
Trots att vi ännu inte tillämpat modellen själva och inte vet hur den skulle fungera i praktiken har vi nu för avsikt att använda den som en fiktiv grund för ett större resonemang. Med utgångspunkt från den övergripande bilden (se figur 1) av hur vi tänker oss ett kamratgransk
ningssystem, ska vi inledningsvis tydliggöra de motiv vi ser till att mer aktivt arbeta för att engagera studenter i granskning av andra studenters arbeten. Motiven är flera och flyter delvis ihop med varandra. Ett motiv är resursbaserat och strävar efter att skapa ökad effektivitet i utbild
ningssystemet. De andra motiven har pedagogiska utgångspunkter och bygger på våra ambitioner att positivt bidra till studenters lärande.
Student 1.