Samhällsordningen, som vi här beskrivit den, skulle följaktligen kunna jämföras med en kollektiv vara. Översättningen är inte bekymmersfri – vi skall längre fram delvis ta avstånd från den, åtminstone som realistisk konstruktion47 – men ställer, om den accepteras, hela det spelteoretiska analysmaskineriet till vårt
förfogande. Ordningsproblemet, skulle vi därmed kunna säga, ligger i möjligheten att förmå rationella individer att samarbeta för gemensam vinning. Ett annat sätt att formulera problemet är emellertid att säga att det i grunden handlar om osäkerhet, eller egentligen, om ett informationsproblem i det sociala sam-spelet.48 Problemet för hjältinnan Tosca, för de isolerade fång-arna, för skepparen i behov av vägledning och för hadzamannen på jakt, är att de alla är osäkra på eller saknar information om motpartens intentioner och därför tenderar att välja det hand-lingsalternativ som är att föredra oberoende av hur motparten agerar. I Toscas fall att mörda Scarpia, för fången att ange sin kollega, för skepparen att vägra finansiera bygget av fyrtornet och för hadzamannen att stanna hemma i sin hydda och inte bidra till jakten. Men i avsaknad av information resonerar mot-parten på precis samma sätt, varvid parterna hamnar i ett icke-kooperativt jämviktsläge med ett sämre utfall än vad en samar-betslösning skulle medföra. Svårigheter av detta slag upp-kommer emellertid inte endast när information saknas, utan också när information är ofullständig, felaktig eller asymmet-riskt fördelad. Informationsproblemet skall därtill inte endast betraktas som kvantitativt utan är i högsta grad också kvalitativt i det avseendet att information ständigt tolkas och filtreras, och dessutom är föremål för medveten manipulation. Därvidlag är vi tillbaka i den bristande intersubjektiva förståelsen som ord-ningens negation.49
Tillämpningsområdet för denna insikt är i det närmaste obe-gränsat. Den moderna försäkringslitteraturen har den som ut-gångspunkt; informationsproblemet ses därmed som ett försäk-ringsproblem. Handeln med begagnade bilar – s k lemons – är ett klassiskt exempel.50 Köparen av en begagnad bil har sällan full kunskap om det han köper och har i praktiken mycket svårt att fastställa, eller försäkra sig om, varans kvalitet. För säljaren finns det därför alltid ett incitament att manipulera med bilarnas kva-litet och således försöka prångla ut allt sämre bilar till ursprung-ligt pris. I en välfungerande konkurrenssituation kan detta tvinga andra säljare på marknaden att följa efter, med långtgåen-de negativa konsekvenser för alla. Problemet är analogt med långtgåen-det beteende som växte fram bakom fasaden i de gamla
kommunis-tiska kommandoekonomierna, för att ta ett helt annat exem-pel.51 För att hantera den osäkerhet – det informationsproblem – som närmast låg inbyggt i planekonomins funktionssätt tving-ades företagsledarna till allehanda anpassningar och motdrag för att nå upp till planmålen, bl a att direkt manipulera produk-ternas sammansättning och kvalitet – vem ser armeringsjärnen i betongen när huset väl är byggt? Logiken är parallell och kan hänföras till den enkla inledande spelsituationen.
Vad ordningen således åstadkommer är helt enkelt att redu-cera eller absorbera en del av denna osäkerhet.52 Ordningen verkar med andra ord osäkerhetsabsorberande. Detta för oss di-rekt tillbaka till resonemanget kring förutsägbarhet, konsistens och varaktighet, men också till det upprepade spelets potentiellt osäkerhetsreducerande funktion. Det gör oss samtidigt redo att formulera en preliminär definition av ordningsbegreppet: ord-ningen är en situationsbetingad relationell restriktion i mänsk-ligt handlande, som genom sitt informationsinnehåll ger regel-bundenheter i tillvaron, reducerar osäkerhet och stabiliserar förväntningar mellan interagerande individer.53
Men, invänder en vän av ordning, nu är det trots allt så att fyrtorn byggs och har uppförts alltsedan sjöfarten utvecklades till ett vanligt kommunikationsmedel. Likaså fortsatte hadza-männen oförtrutet att jaga sina stora djur, Hawkes påpekanden till trots. Och även om hjältinnan i Puccinis drama faller död till marken, säljs begagnade bilar fortfarande i stor skala. Hur skall vi förstå detta?
Lösningen
Svaret på den hobbesianska utmaningen lät inte vänta på sig. Publiceringen av Leviathan utlöste en febril aktivitet i intellek-tuella kretsar i det sena 1600-talets England.54 Hela den tradi-tion som initieras av Earl Shaftesbury och som utvecklas av Francis Hutcheson och moral sense-skolan kan ses som en reak-tion mot Thomas Hobbes skrifter.55 David Humes History of
England är bitvis en direkt replik och med Adam Smiths Wealth of Nations kulminerar reaktionen och får ett av sina mer
Det kontraktsteoretiska svar Hobbes själv formulerade var, liksom en gång problemet, inte direkt nytt. Möjligen kan det betraktas som lite egensinnigt.56 Tankegången var samtidigt nå-got oengelsk till sin karaktär och bar tydliga drag av en konti-nental, särskilt fransk tanketradition; Hobbes skrev sina båda storverk i Paris i exil undan det engelska inbördeskriget.57 Fröet till tankegången hade emellertid såtts långt tidigare. Idén hade sin grund i den ekumeniska, individbaserade och universalistis-ka kontraktsföreställning som utvecklas under den hellenistisuniversalistis-ka periodens formalisering av naturrätten och som ges olika tolk-ningar av epikuréer, cyniker och stoiker.58 I sin universella indi-vidualism utgör den en stark kontrast både till en sedan länge dominerande stambaserad moraluppfattning och till aristotelisk holistisk etik. För Aristoteles var människan själv en i grunden social varelse, ett politiskt djur – en zoon politikon – som per au-tomatik tog hänsyn till den omgivande gemenskapen.59 Själv-kontrollen, och därmed lösningen på Hobbes problem, låg in-bäddad i den mänskliga naturen. Varje människa bar inom sig en idé eller en kunskap om det rätta, en idé om det gemensam-ma goda; människan och naturen, världen och kosmos var i grunden ett och samma.60 På så sätt garanterades samhällsord-ningens överlevnad. Liknande föreställningar finner vi i varie-rande grad under hela antiken och tankegången återkommer med viss tydlighet och pregnans under medeltiden. Den hol-ländske juristen Hugo Grotius, för en tid Sveriges ambassadör i Paris och av många betraktad som folkrättens fader, tar i nyare tid upp tesen och utvecklar den i Om krigets och fredens rätt från 1625 – detta kraftfulla moderna försvar för den universalistiska naturrättsliga traditionen.61 Vad som här förenar Aristoteles och Grotius, trots den senares naturrättsliga språkbruk, är sy-nen på samhällsordningen som ett resultat av medfödda mora-liska hämningar. Vi skall i nästa kapitel ägna betydande utrym-me åt Aristoteles etik som ett tilltalande förhållningssätt till ordningens problem, men låt oss först återvända till filosofen från Malmesbury.