Vid mitt val av skola och informanter har jag försökt att finna en balans mellan distans och närhet i så måtto att såväl skola som lärare och elever från början var okända för mig, medan jag i skolans karaktär kunde finna beröringspunkter med främst en skola jag tidigare tjänstgjort på.
En utgångspunkt vid val av skola var min egen erfarenhet som såväl lärare som skolledare. Jag såg gärna att en skola med liknande elevsamman- sättning och upptagningsområde som den där jag själv arbetat skulle ingå i projektet, d.v.s. en skola med elever från ett upptagningsområde där de sociala villkoren inte alltid är gynnsamma. Därigenom skulle jag lättare kunna förstå verksamheten och dess förutsättningar. Den skola jag valde för genomförande av mitt projekt, Centralskolan (fingerat namn), stämmer väl in på detta. Den anses vara en progressiv skola med ett öppet klimat och en skolledning som är positiv till skolutveckling. Dessa faktorer ansåg jag vara en viktig förutsättning för att jag skulle kunna genomföra ett projekt under så lång tid som tre terminer. Redan vid min första kontakt med rek- tor ställde han sig positiv till skolans deltagande i mitt projekt, och denna inställning har bibehållits under samtliga de tre terminer som material- insamlingen pågått. Jag har därmed inte stött på något s.k. grindvakts- problem (gatekeepers), ett begrepp Hammersley & Atkinson (1995:34) de- finierar enligt följande: ”By gatekeepers I mean actors with control over key sources and avenues of opportunity”. De önskemål jag framförde till rektor var att jag ville följa två klassers skrivundervisning i svenska i tre terminer med start hösten i år 7 och att klasserna under dessa terminer skulle behålla sin respektive lärare i svenska. Klasserna skulle således ha var sin lärare i ämnet, och dessa skulle vara behöriga att undervisa i svenska i grundskolans senare år.
Att jag valt att fokusera på år 7 och 8 i grundskolan har flera orsaker. Under 1970-talet och början av 1980-talet undervisade jag på det som då kallades grundskolans högstadium under sammanlagt nio år. Denna erfa- renhet ligger långt tillbaka i tiden, tillräckligt för att jag skall kunna hålla viss distans till mitt material. Samtidigt utgör den en viktig bas för min förståelse av den verksamhet som jag fått ta del av. Det är alltså på denna grund jag valt att följa elever i grundskolans senare år och inte yngre eller äldre elever. Jag har ingen personlig erfarenhet av att undervisa yngre barn, varför jag gjort bedömningen att det skulle ta alltför lång tid att lära känna denna del av en skolas verksamhet. Samtidigt har jag lång och mera nära- liggande erfarenhet av att undervisa på gymnasiet, vilket skulle kunna vara ett hinder i tolkningen av mitt material. Ju närmare en verksamhet man själv befinner sig, desto större svårigheter kan det vara att fjärma sig från den i den utsträckning som analysen kräver. En annan väsentlig orsak till mitt val av åldersgrupp är att forskning kring skrivandet i grundskolans senare år till stor del saknas.
Några veckor efter min första kontakt med rektor meddelade han mig namn på två lärare som önskade delta i mitt projekt. Anledningen till deras deltagande var, uppgav de vid vårt första möte hösten 2003, att de ville utvecklas som lärare. Härefter kommer de två lärarna att kallas Vanja och Peter. Vanja är lärare och ensam mentor i en ”vanlig” klass varför hennes och hennes elevers namn börjar på bokstaven V. Med benämningen vanlig klass avser jag en klass som har upptagningsområdet som bas för klass- indelningen. Peter är svensklärare och mentor i en profilklass och såväl hans som hans elevers namn börjar följaktligen på bokstaven P. Benäm- ningen profilklass avser en klass med en viss inriktning, t.ex. idrott, till vilken elever måste söka och bli antagna. Samtliga namn är fingerade för att bevara informanternas anonymitet.
Under år 7 gick i Vanjas klass 15 elever, 6 flickor och 9 pojkar. En flicka flyttade efter två terminer. Peters klass är en klass med idrottsprofil bestå- ende av 23 pojkar i år 7 och 22 i år 8. En elev bytte i början av år 8 till en annan skola. Det är följaktligen två ganska olika klasser, bl.a. vad gäller könsfördelning och intressen. Att båda könen är representerade i endast en av klasserna och att endast fem flickor kom att ingå i projektet kan ses som en nackdel för mitt material, men då jag i analysen av elevtexter fokuserar på tre elever, varav en är flicka, har jag därigenom i någon mån minskat effekterna av snedfördelningen.
Mitt material insamlades under perioden augusti 2003–december 2004. Under hösten och våren i år 7 följde jag hela klasserna, medan jag under höstterminen i år 8 närmare studerade tre elever, en flicka ur den vanliga klassen och två pojkar ur profilklassen. Detta innebär att jag under mina
observationer den tredje terminen valt att fokusera på deras agerande, och jag har även genomfört fler intervjuer med dem än med andra elever. Det är också några av deras texter jag analyserar i kapitel 5. Inför valet av dessa elever gick jag igenom klassernas skrivna texter efter år 7 och talade däref- ter med lärarna om de elever jag då uppfattat som intressanta, d.v.s. elever som kan ge kontraster i och olika perspektiv på min studie. Jag önskade finna elever som klarar sig bra, elever som har svårigheter, elever som käm- par och lyckas, elever som arbetar hårt men som ändå utvecklas marginellt, elever som trots svårigheter av olika slag klarar sin skolgång bra. Jag har följaktligen försökt göra ett för undersökningen ändamålsenligt urval som speglar bredden i elevsammansättningen. I detta avseende liknar mitt val av elever det Applebee m.fl. (2000:403) gjorde: ”The teachers helped us select focal students in each class, balanced between those who were doing relatively well and those who were doing relatively poorly in the course.” I Vanjas klass valdes eleven Viktoria för ett mera ingående studium, medan eleverna Patrik och Pontus valdes i Peters klass. I kapitel 5 presenterar jag dessa tre elever.