Identifierade skillnader i värdegrundsbegreppets laddning och position, kallar på vidare analys och fördjupning av innehåll och syfte sammankopplat med aktörernas aktualisering av en värdegrund.
Ett gemensamt kännetecken för händelser som gav upphov till att lärare och ledning diskuterade ”värdegrund” eller demokratifostran är att det i samtliga fall är någon eller några elever som i ord eller handlingar, enligt lärare och/eller skolledning, sägs ha agerat i konflikt med skolans värdesystem. Det som dessa elever har sagt eller har gjort, positioneras som varande i strid med skolans
”värdegrund”. Referenser till värdegrundens ställning i styrdokumenten, här läro-planen, återkommer som motivering till att vissa händelser och ageranden upp-märksammas och åtgärdas. I sådana motiveringar, exempel ges nedan, artikuleras referensen inom en utbildningspolitisk diskurs. Denna producerar legitimitet till skolans agerande. Det sker då värdegrunds- och styrdokumentsreferenser positionerar skolans reaktion och planerade aktiviteter som uttryck för demokratifrämjande arbete, stipulerat av just läroplanen. Skolföreträdarnas föresats och agerande får härigenom en laddning av att vara goda, nödvändiga och politiskt sanktionerade. Denna uttolkning av värdegrundsuppdraget, tillgängliggör en position från vilken lärare och ledning kan reglera elevers förhållningssätt och agerande i och utanför klassrummet. Analys av när, hur och varför elevernas handlingar och förhållningssätt kategoriseras som problematiska, synliggör hur värdegrundsreferenserna ofta bildar ett språkligt kamouflage för olika slags uppförandedisciplinering av eleverna. Nedan följer ett utdrag från en lärarintervju med Christina (B-skolan):
A-K: Du nämnde förut idag att ni ska ha en temadag med genusperspektiv med klassen framöver. Kan du berätta lite mer om det?
Christina: Det är mer värdegrundsarbetet som är utgångspunkten, inte bara genus och sådant. Utan värdegrundsarbetet. Det står ju i styrdokumenten att värdegrunden ska genomsyra (Paus) Och vissa klasser och elever har uppvisat brister när det gällde sådana saker.
A-K: Vad handlade bristerna om?
Christina: Det handlade om respekten för varandra (Paus) Invandrarförakt. Inte mobbing, men tendenser åt det hållet (paus) och att inte respektera personer för vad de var och så. Då gjorde vi upp en liten plan för det och bland annat så skulle de då arbeta med det i samhällskunskap och jag skulle arbeta med det i svenska och vi skulle även försöka ta in dramapedagogen för värderingsövningar. Sedan tog vi in de här böckerna också. De är skrivna ur invandrarperspektiv och de ska redovisas på tisdag, ja på temadagen om värdegrunden då. Ja och sedan har jag använt böckerna i fredagsklassen också. /…/
A-K: Vad lägger ni tonvikten på?
Christina: Jag tror att tonvikten ligger på etik i medier: hur man beter sig på nätet. (Paus) Vi har särskilt upplevt problem här, eftersom lärare har varit utsatta. Man har fotograferat någon lärare på en lektion och sedan har man skrivit en blogg och irriterat sig på den personen och kallat den personen för både det ena och det andra på nätet. Därför tänkte vi att det var viktigt.
A-K: Eleverna lägger inte ut bilder på varandra?
Christina: Inte vad vi vet. Det finns det säkert, men det har inte upptäckts än. Att det här upptäcktes var en slump (Paus) Det var ett förfluget ord på en buss. Läraren som hörde det kollade webben. Så det finns säkert mer… (Intervju Christina, B-skolan, den tjugosjätte februari 2008)
I utdraget kontrasteras några elevgruppers bristande respekt, här benämnt som ”invandrarförakt”, mot värdegrund och styrdokument. Vad eleverna har sagt och gjort uppfattar läraren, liksom lärarens kollegor, vara i konflikt med skolans värdegrund. Referensen till styrdokumenten, bildar stöd för och motiverar de insatser och undervisningsmoment som eleverna ställs inför. Den värdegrund som bildar handlingarnas jämförelsepunkt, anförs som något som ska ”genomsyra” verksamheten. De argument som motiverar insatserna: ”det står ju i styrdokumenten att värdegrunden ska genomsyra…” och ”eleverna hade uppvisat brister /…/” och efterföljande resonemang, kan ses som en illustration av hur disciplinering flätas samman med och hämtar stöd av policyreferensen. I detta utdrag ges först elevernas ”invandrarförakt” som ett allmänt och ospecificerat exempel på en värdegrundsutmaning, identifierad av lärare i den aktuella elevgruppen. Exemplet sluter an till läroplanens formulering om alla människors lika värde. Signifikativt är emellertid att fel eller ”brister” i elevernas handlingar och förhållningssätt relativt skolan och lärarna, ges rollen som katalysator för markering och aktivitet. Det konkreta problemet och själva upp-rinnelsen, är i detta exempel en elev som offentligt yppat en negativ värdering av en lärare samt publicerat bilder på denna lärare på nätet.
Händelsen i utdraget utgör ett exempel på hur värdegrundsreferensens tillämpning bistår en maktrelation, i vilken lärarsubjektet överordnas elevsubjektet. Därtill indikerar detta och följande exempel att denna maktrelations omfattning övergår den konkreta skol- och undervisnings-situationen. Den händelse som nämns i utdraget, har utspelat sig utanför skolans fysiska arena och schemalagda aktiviteter. Omnämnandet om bloggen, skedde i en situation då eleven inte primärt var i en skolsituation, inte heller medveten om att konversationen åhördes av lärare. Genom lärarens närvaro förblir den unge, under en busstur efter lektionernas och skoldagens slut, observerad och bedömd utifrån gränsdragningar mellan det accepterade och det icke-accepterade. Utdraget står som exempel på tänjbarhet i vad som kan motivera handling och aktivitet med referens till värdegrunden. I kombination med oklarheten i värde-grundens innehållsliga dimensioner vidgas själva tillämpningsområdet. Vidgningen ställer den unge inför att i ord och handling alltjämt förhålla sig till skolans och lärarnas gränsdragningar för agerande. Åtgärderna i den planerade temadag som följer av denna händelse motiveras genom referenser till värdegrunden. Med referensen som stöd kan elevens skiftande förehavande och förhållningssätt regleras både i och utanför skolan.
Detta avsnitt har lagt en grund för analys av värdegrundsbegreppets diskursiva praktik. Resultatet pekar på att begreppet värdegrund vanligen fylls
med innehåll då elevers agerande och ventilerade åsikter avviker från det som skolans ledning eller lärare gör önskvärt eller uttrycker som önskvärt. Detta är ett mönster i de artikulationer av ”värdegrunden” som observerades under fält-arbetet. Med värdegrunden motiveras och vidmakthålls en specifik ordning. Jag tolkar detta som artikulationer av en ordningsdiskurs. Kännetecknande för denna är upprätthållande av en hierarki mellan skolledning och lärare å ena sidan och eleverna å andra. I denna maktrelation underordnas eleven lärare och skol-ledning. Resultat tyder på att disciplinering av elevernas förhållningssätt och agerande normaliseras och legitimeras genom att flätas samman med läroplanens värdegrundsbegrepp och i praktisk utformning etiketteras som lokalt värdegrundsarbete. Värdegrunden blir en resurs för lärare och skolledning då ordningsdiskursen artikuleras. Med denna skapas och vaktas gränsdragningar för elevernas handlingsutrymme. Detta sker på alla de tre gymnasieskolor som jag vistades på under fältarbetet. Ordningsdiskursens reglerande kraft är, visar resultatet i detta och i de följande kapitlen, stark. Viss variation finns dock ifråga om i vilken grad de enskilda lärarna bejakar eller normaliserar diskursens genomslag i undervisningen och i samvaron med eleverna.