ÄgarförhåI landen

\lk

Urvalet av arbetsställeenheter innebär vidare att de enheter som ingår i studien kan förväntas skilja sig åt vad be träffar graden av "autonomi" och

"beslutskapacitet". Exempelvis kan de företag som utgör produktionsenheter inom större koncerner i många fall förväntas sakna viktiga styrfunktioner på det lokala planet. För andra arbetsställen sammanfaller däremot styr- och produktionsfunktionerna inom ramen för en och samma urvalsenhet. Det torde dock vara mycket svårt - och då i synnerhe t med utnyttjande av några enkla strukturvariabler - att identifiera enskilda arbetsställens möjligheter att autonomt fatta beslut över produktionsplanering och därmed sammanhängande frågor om val av leverantörer etc. För att i någon mån eliminera osäkerheten av hur interna beslutsstrukturer inverkar på våra analyser, men också för att kunna identifiera de mindre och medelstora företagens roll i näring sli­

vet, har vi särs kiljt de arbetsställen som ingår i större ekonomiska enhe­

ter.

För att identifiera dessa enheter upprättade vi ett storföretagsregister i vilket s amtliga industrikoncerner med fler än 500 sysselsatta ingår. I registret som översiktligt presenteras i appendix C i ngår förutom moderföre­

tag även dotter-, dotterdotterbolag etc.^ Registret omfattar därmed ca 1450 juridiska företagsenheter.

1) Statens Pris- och Kartellnämnd har upprättat ett storföretagsregister för att kunna följa koncentrationstendenserna inom det svenska närings­

livet (SPK 1971). Av detta framgår emellertid ej ägarförhållandena mel­

lan företagen. Sedan 197** kan enl igt Horvàth 1976, även ett koncernre­

gister framtagas på be ställning från SCB. Huruvida ägarförhållandena klart framgår av detta register samt om detta register kan erhållas till en för den enskilde forskaren rimlig kostnad framgår emellertid inte av Horvàths framställning.

Något användbart officiellt register över storföretagen och dessas dotter-, dotterdotterbolag etc föreligger sålunda inte för 1970, det år som grundmaterialet till f öreliggande studie avser. För att kunna iden­

tifiera ägarförhållandena i de stud erade företagen och för att kunna analysera de studerade företagens materialflöden till d essa storföre­

tagsbildningar tvingades vi dä rför till e tt mycket omfattande register­

arbete. Utgångspunkten för detta arbete har varit "Sveriges 500 största företag 1970". Dessa företags dotterbolag erhölls genom de offentliga årsredovisningshandlingarna, "Svenska Aktiebolag" respektive "Svensk In­

dustri kal ender". De till dessa dotterbolag i sin tur knutna dotterbolagen undersöktes i en ny et app, osv. För en utförligare redogörelse för re­

gisterarbetet, se Fredriksson £ Lindmark 1976.

Utifrån detta register klassificerades företagen i tre ägarkategorier (se tabe il 6:2). Till den första kategorin - storkoncernenheter har Sveriges största industrikoncerner inklusive deras dotter- och dotterdotterbolag hänförts. Urvalslistan utgjordes av "Sveriges 500 största företag 1970"

från vilken de 50 största företagen valdes. Bland dessa företag ingår emel­

lertid förutom moderbolaget även ett antal dotterbolag. I vårt r egister har dessa redovisats under moderbolaget. Vidare exkluderades företag i bransc her som ej ingår i de ur valsramar som uppställdes för den empiriska analysen (se vidare avsnitt 7-1). Den ursprungliga populationen om 50 företag kom härigenom att omfatta 32 storkoncerner.

Övriga stora tillverkningsföretag företag med fler än 500 sysselsatta -hänfördes till en andra kategori med b eteckningen ' storföretagsenheter. Dis­

tinktionen mellan storkoncernenheter och storföretagsenheter har, som fram­

gått av avsnitt 6.1 ovan, uteslutande skett av resursskäl. I de senare pre­

senterade analyserna studeras sålunda enbart material transaktioner mellan fristående företag och storkoncernenheter.

Tabell 6:2. Företagens ägarförhållanden

Primär benämning Sekundär benämning

1. Företagsenheter ingående i ekonomiska tillverkningsen­

heter där moderbolaget är ett av Sveriges 50 största tillverkni ngsföretag 2. Övriga företagsenheter in­

gående i ekonom iska till­

verkningsenheter med 500 eller fler sysselsatta (dvs exklusive kategori 1 ovan ) 3. Mindre och medelstora före­

tag

Storkoncernenheter

Storföretagsenheter

Fristående företag

6,2.3. Verksamhetens omfattning

Omfattningen av den verksamhet företagen bedriver är en annan av de fakto­

rer som kan förmodas samvariera med fö retagens vertikala specialisering och sektoriella inriktning och därmed inverka på p roduktionssystemens omfatt­

ning och uppbyggnad. Variabeln företagsstorlek kan därvid definieras och

1 2 6

mätas på flera olika sätt. I princip ka n åtskillnad göras mellan inputmått, outputmått och kombinerade input-outputmått. Utifrån de data som insamlats

i enkäte ns form föreligger möjligheter att välja vilkendera av dessa tre typer.

Som storleksmått valdes dels inputmåttet antal sysselsatta och dels output-måttet omsättning framför allt på grund av dessa måtts kommunicerbarhet och jämförbarhet med andra studier. Valet av storleksmått kan dock i de fle sta fall förmodas vara av underordnad betydelse då de vanligaste måtten på före­

tagsstorlek som bl a Engvall (1970) och Byström m fl (19 71.c) framhåller -uppvisar en höggradig samvariation.^

6,2.4. Lokal industriell miljö

Bland de externa variabler som antogs influera företagens beteende och däri­

genom uppbyggnad av system av producerande företag har den regionala/lokala omgivande mi 1jön framhållits. Sålunda har existensen av agglomérat i va för­

delar av att ligga i stora " täta" regioner poängterats av ett flertal för­

fattare. Utifrån samma teoretiska grunder har man även framhållit svårighe­

terna av att vara belägen i mindr e, från marknaderna isolerade, regioner.

För att mäta regionvariabeln har en rad alternativa operationaliseringar föreslagits såsom befolkningsantal, befolkningstäthet etc. 2) Även i före­

liggande studie har liknande mått på bef olknings- och näringslivsstruktur kommit till an vändning i försök att "förklara" tänkbara samband mellan re­

gionbetingelser och produktionssystemens uppbyggnad. Dessa utsagor grundas då på variabler som folkmängd, befolkningstäthet, antal respektive andel industrisys selsatta , industrins bransch- och storleksstruktur etc.^

Genomgående lider dock dessa mått av den svagheten att de ej förmår fånga regionala värdemiljöer eller de olika regionernas utvecklingshistoria. Dessa kvantitativa variabler speglar därigenom enbart delmängder av det lokala in­

dustriella miljöbegreppet i sin he lhet. Detta har föranlett oss att i våra

1) Denna samvariation kan påvisas även i förelig gande studie. Produktmoment-korrelationskoefficienten (r) mellan omsättning och antal sysselsatta uppgår till 0 ,77.

2) Se t ex Back m fl 1970.

3) Se vidare avsnitt 7.3.1.

analyser företrädesvis arbeta med fö retagens regiontillhörighet som s k

11 dummy"-variabler, dvs företagen klassificeras enbart som tillhörande någon av de åtta regionerna. Härigenom betraktas sålunda varje region som unik ur industriell miljösynpunkt, vilket inverkar på mö jligheterna till generella utsagor. Något som vi sökt ta hän syn till genom att i våra t olkningar rela­

tera funna resultat till information av mera "mjukdatakaraktär" om de olika regi onerna.