Om produktionssystemens stabilitet

Ett flertal författare och näringslivsdebattörer har hävdat att underleve­

rantörernas situation skulle vara mycket osäker inte minst som en naturlig

1) Se t ex Webster 1965, Brand 1972 och Gui 1 let de Monthoux 1973.

2) Jfr även England 1962, Hill 1973, Gui 1 let de Monthoux 1973.

följd av de Förändringar som ständigt förekommer i näring slivet. Som argu­

ment anför man exempelvis beställarföretagens behov av hemtagning av på underleverantörer utlagda produktionsmoment för att hålla uppe den egna kapacitetsbeläggningen vid långkonjunkturer etc. Placerade i sitt sa mman­

hang ger samtliga dessa utsagor uttryck för en - i vissa dimensioner dyna­

misk - bild av näringslivet, där dynamiken kommit att stå för företagens ständiga förnyelse- och anpassningsprocess vägledd av ekonomiskt rationella motiv. I detta perspektiv framstår tanken på nä ringslivet som uppbyggt kring system av producerande företag som något orealistiskt. De produktionssystem vi kan tänkas identifiera är, mot denna bakgrund, momentana företeelser i en" föränder 1 i g vä rld.

Som torde ha framgått tidigare delar vi inte denna ståndpunkt. Vår syn på näringslivet präglas snarare av en motsatt föreställning eller annorlunda uttryckt av en strävan från företagens sida att upprätthålla kontinuitet och stabilitet i utvecklingen. I sina krav att skapa möjligheter till att

förutsäga och planera framtiden och undvika inslag av osäkerhet menar vi sålunda att företagen - och då speciellt de stora företagen i de mod erna in-dustristaterna - i många a vseenden söker upprätthålla någon form av "status quo" i sina relationer till omgivningen. Vi menar sålunda att existerande tösningar på utformningen av företagens materialhanteringsfunktion har största förutsättningar att även fortsättningsvis accepteras.

För stabila inköpsrelationer talar sålunda den osäkerhet som är förknippad med än'V4 târidèt av nya leverantörer samt de höga kostnader som uppkommer vid sökandet efter och utvärderingen av lämpliga leverantörer i samband med ett eventuellt utbyte. Därtill kommer även höga introduktionskostnader för in­

körning, överflyttning och anpassning av verktyg m m. Möjligheterna till hemtagning av utlagda produktionsmoment är dessutom många gånger begränsade, inte minst på grund av produkternas vanligen höga tekniska nivå. Detta med­

för att en stor del av de inköp som har karaktären av såväl special- som standardleveranser ligger utanför det egna företagets egentliga kompetensom­

råde att tillverka. Även vad gäller valet mellan olika leverantörer kan vi förutsätta en påtaglig stabilitet. Som Goldberg (1964) framför är det sålun­

da rimligt att anta att företagen vid sina inköpsbeslut ej har tillgång till instrument med vilka de objektivt kan mäta olika leverantörers effektivitet och att denna brist ofta leder till at t företagen väljer och behåller leve­

rantörer som är ineffektiva ur företagets synvinkel.

Dessa argument för en hög stabilitet i underl everantörssystemen styrks även av en praktikfalIsstudie som vi fö retagit inom ramen för föreliggande forsk­

ningsprojekt.^ Av denna undersökning framgår att de studerade företagen an­

litat samma leverantörer under en lång följd av år. Flertalet leverantörer hade företagen samarbetat med under större delen av sin livstid som för flera av företagen uppgick till mer än 30 år. Utbyte av leverantörer före­

togs i mycket liten utsträckning då man inom företagen menade att väl in­

arbetade kontakter var av stort värde och därför uppvägde de i en del fall något högre inköpspriser som man betalade till en inarbetad leverantör jäm­

fört med de offertpriser man erhöll från nya tänkbara leverantörer. För flertalet av företagen var vidare kopplingarna till underleverantörerna ut­

formade så att inköpens omfattning i stort reglerades av företagens omsätt­

ning. Hemtagning av produktionsmoment företogs således inte i någon s törre utsträckning ens vid lågkonjunkturer då köparna var angelägna att behålla leverantörskontakterna till den efterföljande konjunkturuppgången.

Till liknande slutsatser kommer Håkansson & Wootz (1975) som i en stu die över företagens inköpsbeteende konstaterar att relationerna mellan köpare och säljare på industriella marknader normalt är mycket stabila och att sta­

biliteten ökar i relati on till o mfattningen av tidigare kontakter. De av­

brott i leve rantörsförbindelserna som författarna funnit vid s i na empi ri ska undersökningar har främst varit en konsekvens av förändringar i kundfö reta-gets produktionsinriktning. 2)

Då vi framhållit att det torde existera en påtaglig stabilitet i materi al­

flödena mellan företag menar vi gi vetvis inte stabilitet i ordets bokstav­

liga mening. Beroende på exempelvis komplexiteten och standardiseringsgra­

den i prod ukt/produktionsfunktionen, interna relationer mellan deltagarna i beslutsprocessen etc kommer s tab i 1 i teten i mater ialflödena att variera.

Några exempel kan tjäna att belysa dessa tankegångar.

Av tidigare avsnitt har framgått att produktionsavdelningen torde ha ett förhållandevis starkt inflytande över beslutsgången vid de inköp som präglas av krav på en specifik teknisk kompetens hos tänkbara leverantörer eller en

1) Se Fredriksson & Lindmark 1973.

2) Stabila relationer mellan köpare och säljare har även påvisats av Johansson 1966, Andreasson m fl 1973, Kinch 197^ och Engwall 1975.

specifik teknisk nivå på de levererade produkterna. Inflytande kommer så­

lunda att utövas av en avdelning/funktion inom företaget med en begränsad överblick över "leverantörsmarknaden". Avståndsberoendet respektive tekniska

rationalitetskrav medför härvid att lokala leverantörer och tidigare anlita­

de leverantörer tenderar att prioriteras. Mycket talar således för en hög-gradig stabilitet i relat ionerna mellan köpare och säljare vad gäller fler­

talet specialleveranser.

Beträffande kortsiktiga kapacitetsleveranser liksom leveranserna av produk­

tionsteknisk service skulle emellertid fluktuationerna kunna antas vara be­

tydande då kontrakt eller längre köpeavtal vanligtvis ej förekommer mellan köpare och säljare.^ Å andra sidan torde behovet av närhet mellan köpare och säljare innebära att utbudet av dessa leveranser är begränsat varför i stort sett samma leverantörer kan antas komma ifråga från år till å r. Det är endast i de r iktigt stora regionerna där ett rikhaltigt utbud föreligger som ett utbyte av leverantörer kan antas förekomma. Genom behovet av uppar­

betade kanaler kan dock stabiliteten även i dessa regioner förmodas vara hög.

Vad slutligen beträffar leveranser av standardkaraktär förel igger åtminstone på det teoretiska planet stora möjligheter till utbyte av en leverantör mot en annan då synligheten av olika leverantörer i kombina tion med kommunicer-barheten - vad avser pris, kval i tet etc - är hög. Företagen kan i princ ip tänkas ta den övervägande delen av dessa leveranser från den ur prissynpunkt förmånligaste leverantören var än denne är lokaliserad. Å andra sidan präg­

las flertalet marknader för standardvaror av en oligopols ituation med i många avseenden homogena produkter, 1 ikvärdiga^pri ser och rabattsystem. And­

ra tr öghetsfaktorer som talar för stabila relationer är förekomsten av lång­

tidskontrakt och upparbetade affärskontakter. De senare torde inte minst vara av betydelse när bristsituationer uppkommer då leverantörerna vanligen prioriterar etablerade kundkontakter. För andra standardvaror underkastade höga, specifika tekniska krav existerar dessutom endast ett fåtal utbuds­

punkter vilket defi ni tionsmässigt talar för en höggradig stabilitet.