Lokala produktionssystem

Mot bakgrund av lokaliseringsteoriernas agglomerationsbegrepp och organisa­

tionsteoriernas beaktande av den geografiska rymden av företagens handlings­

miljö kan hävdas att de i produk tionssystem ingående företagens geografiska läge i förhål lande till varandra är av betydelse för produktiviteten och an­

passningsförmågan. Avståndsfaktorn bör således ges en exaktare innebörd och begreppet lokala produktionssystem avgränsas och definieras.

Som tidigare framgått kan man vid en diskussion av avståndsfaktorn skilja mellan geografiskt avstånd, tidsavstånd och psykologiskt avstånd. Det före­

faller rimligt att anta att dessa tre avståndsmått uppvisar en betydande samvariation men att i vissa fall betydande skillnader föreligger. Vid ut­

läggning av produktionsmoment på un derleverantörer - en process som känne­

tecknas av begränsad sökbenägenhet och information - synes det psykologiska avståndet vara av relevans.^ Några allmängiltiga regler för vad som i dessa sammanhang kan hänföras till d en lokala marknaden eller miljön kan inte uppställas utan avgränsningen måste göras utifrån bl a s tudiens syfte och det geografiska områdets karaktär. Vad som kan räknas som lokalt i en gl es­

bygd avviker i regel från vad som är lokalt i en stor stadsregion.

På det operationella planet föreligger emellertid betydande svårigheter att applicera det psykologiska avståndsmåttet. Däremot är det betydligt enklare att använda sig av det geografiska avståndet eller tidsavståndet. Dessa se­

nare avståndsmått har kommit till a nvändning bl a vid studier av olika be­

fattningshavares kontaktarbete och kontaktsystemens uppbyggnad i samhäll et liksom i studie r av befolkningens levnadsbetingelser. 2) I studier av lokala materialflöden har exempelvis Keeble (1969) utnyttjat det geografiska av-ståndet i sin an alys av industriella kopplingar inom Londonområdet. 3)

1) Se vidare kapitel

3-2) Se t ex Goddard 1968, Hägerstrand 1970, Törnqvist 1970, Thorngren 1972.

3) Jfr även Estall S Buchanan 1966.

2k

Det vanligaste sättet att i empiri ska studier avgränsa det geografiska om­

rådet är att utnyttja olika administrativa indelningar såsom kommuner, län, etc enligt svenska förhållanden eller dess utländska motsvarigheter. Ti 11 detta bidrar det förhållandet att den sekundärstatistik som finns tillgäng­

lig vanligtvis är baserad på administrativa områden.^

Exempel på studier där administrativa gränser kommit till användning är Hoover £ Vernons studie av New York-reg ionen (1959), Chinitz1 jämförande analys av New York- och Pittsburghregionerna (1961), Arties studie av Stockholmsregionens struktur (1959), Rosenfel ds studie av bilindustrins be­

tydelse för övrig industri i Turin (1 966), Krummes studie av elektronik­

företaget Siemens avgörande inflytande på den industriella expansionen i München (1970) samt Vannestes studie av West-Flandern som en geografisk tillväxtpol (1971)•

Figur 2:4. Lo kala produktionssystem som delar i ett stö rre, nationellt pro­

duktionssystem - en principskiss

t Region A ( Region B

— —' \

i s

t Region D

H beställarföretag (huvudi

O direkta och indirekta leverantörer

— mater i al strömmar

— - regiongränser

1) Se t ex Carstedt & Isaksson-Peréz 1974.

I föreliggande studie har den administrativa indelningen av riket i A-regi o-nér kommit till an vändning; en indelning som tillkommit under 1960-talet på näringspolitiska grundvalar. Med lokalt produktionssystem avser vi sål unda produktionssystem inom den egna A-regionen (se vidare kapitel 7). Dessa lo­

kala produktionssystem kan ses som delar i störr e, nationella produktions­

system (se figur 2:4).^

2.3.3. Företagsbegreppet

Relationerna mellan företaget och dess omgivning är i regel mångfasetterade varför gränsen mellan den studerade enheten och dess omgivning på det teore­

tiska planet blir synnerligen komplex. Företagsbegreppet har vidare med ti­

den blivit alltmer inkoncist till f öljd av bl a e n långt driven organisa­

tionsuppdelning med filialutläggningar men också på grund av den pågående ägarkoncentrationen i närin gslivet.

I strukturstudier brukar vanligen tre huvudkategorier av företagsbegrepp diskuteras - den tekniska, den juridiska och den ekonomiska företagsenheten.

Den ekonomiska företagsenheten innefattar de båda övriga företagsbegreppen och definieras vanligen som den enhet inom det ekonomiska systemet, som di­

rigeras och kontrolleras av en enhetlig ledning; dvs en avgränsad besluts­

enhet. Distinktionen mellan dessa tre företagsbegrepp framgår tydligast vid en studie av de "företag" som dominerar tillverkningsindustrin i det m oder-na industrisamhället . Dessa stora koncerner - dvs ekonomiska enheter är 2)

uppbyggda av ett flertal dotterbolag - juridiska enheter - som i sin t ur kan ha många arbetsställen - tekniska enheter. För huvuddelen av de mindre och medelstora "företagen" sammanfaller dock de tre företagsbegreppen, dvs den ekonomiska enheten utgörs samtidigt av en juridisk enhet och ett ar­

betsställe^.

1) Givetvis kan produktionssystemen även ha internationell räckvidd. Som exempel på ett sådant vittförgrenat produktionssystem kan AB Volvo med ett mycket stort antal utländska leverantörer nämnas. Vi kommer i före­

liggande studie endast att behandla vissa aspekter på pr oduktionssyste­

mens internationella förgrening.

2) För en utförligare diskussion av företagsbegreppet, se t ex SOU 1968:5 och 7» Rydén 1971, Carstedt s Isaksson-Perêz 197^.

3) "Den vanligaste situationen i den sve nska industrin är, att de olika företagsenheterna överensstämmer med varandra, det vill sä ga samma tek­

niska enhet - ett arbetsställe - utgör såväl en juridisk som en finan­

siellt oberoende enhet. Rydén (1966) har utifrån företagsräkningen 1951

26

Med begreppet företag avser vi i förel iggande studie arbetsstället eller den tekniska enheten om annat ej explicit anges. Studieobjektet utgörs så­

lunda av de enheter där den faktiska omvandlingen av insatsvaror till mer förädlade produkter kan sägas ske. Detta innebär att olika arbetsställen inom en och samma koncern kan komma att ingå i olika produktionssystem. Om­

vänt kan flera arbetsställen inom en och samma koncern utgöra antingen köpa­

re eller säljare i samma produ ktionssystem. Till dessa och andra klassifi­

kat ionsproblem återkommer vi i kapitel 6 .

I de fall då flera arbetsställen ingår i en stö rre ekonomisk enhet bör vi vara observanta på att vissa enheter inom den ekonomiska enheten - s k styr­

enheter^ - kan antas utöva ett avgörande inflytande på v erksamheten inom andra, i rummet o fta avlägset belägna, arbetsställen. De senare torde däri­

genom endast i undanta gsfall kunna betraktas som autonoma ur beslutssyn­

punkt. Mot denna bakgrund synes det önskvärt att kunna skilja de i produ k­

tionssystemen ingående autonoma arbetsställena - enheter där arbetsställe-begrepp och ekonomiskt företagsarbetsställe-begrepp sammanfaller - å ena sidan från kon­

cernenheter å den andra. Som framgår av kapitel 6 har vi i den emp iriska undersökningen sökt lösa detta problem genom att, via upprättandet av ett storföretagsregister , identifiera de arbetsställen som ingår i större 2) koncernbildni ngar.