Vertikal specialisering - ett beteendevetenskapligt synsätt

3.3,1. Beroendeförhållanden och ofullständiga lönsamhetsbedömningar

Tidigare har berörts hur kraftiga variationer i produ ktionsprocessen kan förutsättas begränsa företagens möjligheter att uppnå stordritfsfördel ar inom skilda produktionsmoment. Därmed minskas också inflytandet av en av de faktorer som påverkar möjligheterna till sp ecialisering vilket i sin t ur leder till at t företagen uppnår en ur ekonomisk synpunkt mindre rationell tillverkning än vad som skulle vara möjligt utan dessa variationer.

1) Jfr Gui 1 let de Monthoux 1973«

2\ Jfr Thorngren I967 och 1972.

Då dessa variationer i flerta let fall kan antas vara betingade av störningar från företagens handlingsmiljö - dvs yttre störningar - kan vi i enligh et med Thompson (1967) utgå ifrån att företagen strävar efter att eliminera in­

verkan från dessa osäkerhetsmoment i omgivn ingen. Thompson menar därvid att genom att i görli gaste mån avskärma den tekniska kärnan från yttre stör­

ningar - genom exempelvis lagerhållning eller minskning av efterfrågevaria­

tioner - kan den tekniska rationaliteten hållas på en hög nivå.

Om vi ser problemet i den v ertikala specialiseringens dimension innebär en höggradig specialisering inom produktionsfunktionen emellertid att företagen i stor utsträckning förlitar sig på extern tillverkning med åtföljande höga krav på Interaktion med omgivningen. Detta kommer enligt vissa författare i sin tur att medföra att risken för störningar blir mycket hög. Detta som en följd av att köparen måste ha produkterna vid en given tidpunkt, till rätt kvalitet etc. En slutsats av detta resonemang är att en hög vertikal specia­

lisering leder till att köparen blir beroende av en eller flera leverantö­

rer. Beroendeförhållandena till d essa leverantörer kan vara större eller mindre till följd av sådana faktorer som i vilken utsträckning produkten i fråga påverkar annan egen tillverkning vid leveransförseningar från leveran­

törens sida, antalet alternativa leverantörer som på kort sikt kan ta över leveranserna, skillnader i storlek mellan köpande och säljande företag etc.1)

Genom att inkorporera vissa speciellt känsliga tillverkningsmoment och där­

med vfdga sina domäner kan företaget minska sitt beroende till o mgivning-en. 2) Blair (1972) menar dock med utgångspunkt från Oxenfeldt (1965) att

riskerna för ett höggradigt beroende till leverantörerna torde vara över­

drivna och hävdar att de områden där de allvarligaste störningarna kan in­

träffa inte kan elimineras annat än genom en mycket långtgående integration bakåt: "... managers frequently labor under the illusion that by making a part or component they will be assured of an adequate and reliable supply.

But this overlooks the fact that when shortages do appear they are usually of rawmaterial s. Under these circumstances, producing parts or components affords no greater protection than would be provided by reliance upon inde­

pendent specialist suppliers" (Blair 1972, sid 35).

1) Jfr Färnström S Kedström 1975.

2) Jfr Levine S White 1961, Thompson 1967«

48

Den slutsats Blair drar utifrån denna ståndpunkt är att företagen tillver­

kar betydligt mer inom den egna verksamheten än vad som ur ekonomisk syn­

vinkel kan anses vara rationellt. Detta även med hänsyn taget till de be­

roendeförhållanden som är förknippade med inköp från underleverantörer.

"Manufacturers too frequently make items that they would be better advised to buy from specialist suppliers" (Blair 1972, sid 35).

En liknande åsikt framförs av Sveriges Mekanförbund (1967) i en br anschstu­

die av samarbetet mellan huvudleverantörer och underleverantörer. "Det har blivit en självklarhet att man alltid strävar efter en rationell samordning av de olika produktionsmedlen inom ett företag. Det borde vara lika själv­

klart att samma betraktelsesätt tillämpas på en industribransch i sin h el­

het. Det vill med andra ord säga att ipan borde kun na öka avkastningen i norò verkstadsindustrin genom att få till st ånd en intensivare samverkan mellan företag av olika storlek och med olika tillgångar ifråga om maskiner och andra produktionsmedel" (Sveriges Mekanförbund 19.67, sid 7).

Det är dock vår uppfattning att dessa avgöranden om egen tillverkning kontra inköp från leverantörer ur det enskilda företagets synvinkel och mot bak­

grund av ekonomiska bedömningar kommer att vara mycket svåra att träffa. Vi kan därför i analogi med Bain konstatera att "all we can say in general is that vertical integration is economical in certain cases. There is no evi­

dent general tendency for economies to be realized with integration. In some cases, integration would increase costs or impose diseconomies. In other cases, integration may have a neutral effect on costs, neither increasing or decreasing the unit cost of the end product" (Bain 1959, sid 157).

Den slutsats vi vill föra fram är sålunda att bedömningarna präglas av hög­

gradigt subjektiva värderingar invävda i komple xa beslutsprocesser; besluts­

processer som vi dä rigenom kan beteckna som endast begränsat rationella i rationalitetspostulatets ekonomiska dimension. Dessa begränsningar i ratio­

naliteten kan bl a sökas i ofulls tändigheter i målpreci ser ingen, konflikter mellan mål på olika nivåer, förhandlings1ösningar mellan deltagarna i be­

slutsprocessen eller andra faktorer av ekonomiskt "irrationell" natur.

En konsekvens av denna belutsprocessens natur blir sålunda att det anlitan­

de av externa leverantörer, som de facto förekommer i föret agen, med stor sannolikhet avviker från det ur lönsamhetssynvinkel mest gynnsamma, såväl

vad avser omfattningen av utläggningen som valet av leverantör och utform­

ning av leverantörsrelationerna. Exempelvis kan antas att endast ett fåtal potentiella leverantörer blir föremål för utvärdering och att "sunk costs"

i egen produktionsutrustning eller i samarbetsa vtal med redan anlitade le­

verantörer tenderar att undantränga andra alternativ.

3.3.2. Strategiska^ taktisk a och operativa köpa- eller tillverkabeslut

En diskussion av köparnas motiv till a tt låta andra företag svara för vissa produktionsmoment eller tillverkning av delar, komponenter etc som sedan används för vidare förädling eller som ingår som del i företa gets slutpro­

dukt kan föras på skilda beskrivningsnivåer.^ Framställningen kan därvid anknytas till o lika organisationsnivåer inom företagen mellan vilka väsent­

liga skiljaktigheter i såväl beslutsunderlag som beslutsregler torde före-1 - 2 )

11gga.

I organisâtionsteoreti sk litteratur görs exempelvis åtskillnad mellan beslut på hög, medel och låg organisatorisk nivå. Ramström hävdar beträffande dessa olika beslutsnivåer att "man kan vanligen återfinna en viss skiktning av dessa beslut på olika organisationsnivåer i föret aget. I företagets 'topp1

sysslar man vanligen främst med de ostrukturerade 'kreativa1 uppgifterna, i företagets mellanled - dess 'middle management' - ägnar man sig i hög gra d åt relativt väl strukturerade planeringsproblem, och längst 'ned1 i föret a­

gets hierarki arbetar man till st örsta delen med rent rutinmässiga uppgif­

ter" (Ramström 1969, sid 27). Trots de ansatser till demokratisering av ar­

betslivet som företagits under senare år menar vi att denna nivåskiktning av beslut och information inom företagen fortfarande äger relevans. I den följande framställningen kommer vi att referera till d e olika beslutsnivåer­

na såsom strategiska, taktiska respektive operativa köpa- eller tillverka­

beslut, varvid vi ant ar att respektive beslutsnivå mycket nära korresponde­

rar mot olika tidsperspektiv på bes lutets konsekvenser.^

På den strategiska nivån avser vi där vid beslut rörande företagens långsik­

tiga inriktning av verksamheten. De beslut av strategisk karaktär som är av

1) Jfr Håkansson & Wootz 1975-2) Jfr Ramström 1967 och

1969-3) Jfr Chandler 1962, Ramström 1967 och Ansoff 1965.

50

primärt intresse för föreliggande studie gäller framför allt inom vilka tekniska huvudområden företaget skall verka. Vi åsy ftar således de köpa­

till verka-bes 1 ut som man inom företaget fattar för att nå den överordnade strategiska inriktningen som exempelvis kan vara att verka inom en speciell sektor av transportmedel s industrin.

Som Ramström (1967 och 1969) framhållit torde dessa strategiska beslut kännetecknas av ostrukturerade problemlösande processer där beslutsunder­

laget karaktäriseras av stor informationsbredd och litet informations-djup.^ En följd härav är att t i 11ämpbarheten av forma 1 iserade beslutsreg­

ler och välutvecklade ekonomiska kal kyl metoder kan förmodas vara ytterst be-gränsad på denna nivå. 2) Vi m enar att dessa strategiska köpa- eller till­

verkabeslut bör ses mot bakgrund av en utveckling mot mer förädlade produk­

ter, ökade produktutvecklingskostnader, krav på "gigantinvesteringar" för att tillvarata stordriftsfördelar, risken för negativa beroenderelationer etc. För det enskilda företaget kan dessa förhållanden antas innebära att man genom strategiska beslut dragit upp vissa riktlinjer eller skapat vissa gränser för vad som bör köpas in res pektive tillverkas internt.^

Beslut angående produktionsplaneringen på m edellång sikt kan med den använ­

da terminologin hänföras till taktiska köp a- eller tillverkabeslut. Till skillnad från de strategiska besluten, som kan innebära förändringar i den teknologiska inriktningen, anknyter de taktiska besluten till f öretagets huvudteknologi. Enligt Ramström (1967 och 1969) kan vi be teckna dessa be­

slutssituationer, om inte som helt rutinmässiga så ändock som relativt väl-programmerade. Utgående från en ur ekonomisk synvinkel icke fullständig ra­

tionalitet i beslu tsprocessen kan hävdas att rationaliteten kan höjas såväl genom att förbättra beslutsunderlaget som att förbättra beslutsreglerna.

Ramström menar därvid att man rent allmänt kan anta att "ju mer rutinmässig beslutsprocessen är, desto större betydelse har egenskaperna hos det be­

slutsunderlag, som skall anpassas till givna bes 1utsregi er" (Ramström 1969, sid 29).

En myc ket väsentlig variabel som påverkar egenskaperna hos detta

besluts-1) Jfr Thorngren 1970 och 1972.