De mindre ooh medelstora företagen och företagarandan

Företagsledarens kvalifikationer och intentioner antas vanligen vara långt mer avgörande för det mindre och medelstora företagets möjligheter att nå framgångar än vad fallet är i stor företagen.^ Vissa författare har i linje härmed använt sig av företagsledarens möjligheter till direkt styrning och kontroll av verksamheten i sina d efinitioner av begreppet mindre företag. 2)

Vidare antas småföretags ledarens personlighet vara präglad av viljan till risktagande och oberoende samt en höggradig sensitivitet inför förändringar i omgivningen. ^ Dessa egenskaper kan sammanfattas i begrepp et "företagar­

anda".

Andra författare har dock hävdat att behovet av denna "sanna företagaranda"

varierar med företagets utvecklingsfas och verksamhetsinriktning. Exempelvis torde behovet av risktagande och känsla för omgivningens begränsningar och möjligheter vara speciellt betydelsefulla i ett initialskede in nan verksam­

heten hunnit stabiliseras. Däremot torde kravet på en god organisationsför­

måga, produktionsplanering etc, vara viktiga företags 1edaregenskaper i en

"going concern" för att uppnå och vidmakthålla en hög intern effektivitet. 4)

Ramström (197^ a) menar i sitt utkast till en ny f öretagstaxonomi, i vilken företagen klassificeras utifrån beroendeförhållandet till om givningen, att företagarandan främst står att finna hos de företag som har ett lågt beroen­

de till o mgivningen. Underleverantörer däremot antas ha ett höggradigt be­

roende till om givningen vilket enligt detta synsätt skulle innebära att ut­

1) Jfr t ex Hollander 1967, Bolton 1971, Broom S Longenecker 1971.

2) Se t ex Hollander 1967, Bolton 1971.

3) Se t ex Lawyer m fl 1963, Broom & Longenecker 1971, Goldby & Johns 1971.

k) Jfr Baran & Sweezy 1966, kapitel 2, Baumback m fì 1973, Ramström (I97^b).

rymmet för - men förmodligen också behovet av - den "sanna" företaga randan i denna kategori företag skulle vara lågt.

Liknande tankegångar återfinns även i Yoshino (I968): "It is not unusual to find a large corporation effectively controlling as many as several hundred smaller firms. The latter depend to a varying degree on the major concern, not only for business, but for financial, technical, and managerial assis­

tance, and their operations are, to a considerable degree, integrated with those of the major concern" (Yoshino 1968, sid 148).^

Implicit i denna traditionella syn på u nderleverantörs roi len l igger en vär­

dering att denna socialt sett är en mindre accepterad verksamhetsinriktning än >en verk samhet inriktad på egna slutprodukter. I exempelvis Boitòn-rappor-ten (1971) konstateras med tillfredsställelse att endast en mindre andel av företagen är inriktade på u nder1everanser. Johannisson (1971 a) hävdar i sin studie av företagens anpassningsprocesser att inriktningen på un derleveran-ser kan ses som en form av passiv anpassning till om givningen. Järn- och me­

tallmanufakturutredningen (1973) menar sig, i sin u ndersökning av underleve­

rantörsförhållanden, ha funnit en strävan hos flera underleverantörer att avveckla eller komplettera beställningstillverkningen med egna produkter. 2)

Detta resultat tyder således på att det inte enbart är forskare och utreda­

re som har en "negativ" syn på den na verksamhetsform utan att den tycks vara delad av många företag inriktade på und er leveranser. På det politiska planet har även krav rests på att utredningar skall genomföras i syfte a tt förbätt-ra u nderleveförbätt-rantörernas utsatta position. 3)

4,4.2. Underleverantörsrollen - push- eller pulleffekt?

Underleverantörsrollen kan, mot bakgrund av diskussionen ovan, uppfattas som något icke eftersträvansvärt utan istället något som företagaren tvingas till - dvs en form av push-effekt. Vi ä r dock mer benägna att se närings­

1) Jfr även Inaba 1971, Bolton 1971, Mizuno 1971. För en diskussion av stabilitet och underleverantörernas beroende till huvudleverantörerna i produktionssystemen hänvisas till kap itel 3. I nämnda k apitel behandlas huvudleverantörernas möjligheter till hemtagning av produktionsmoment, utbyte av leverantörer etc.

2) SOU 1973^30, bil 3 , jfr även Fredriksson & Lindmark 1973.

3) Se t ex SHIO 1973.

livsutvecklingen på det ta område som ett samspel mellan push- oöh pull-effektev. En a nknytning kan härvid göras till den beskrivningsmodell av företagens handlingsalternativ som utvecklats av Linde m fl (19 71). Model­

lens grundläggande begrepp har hämtats från mängdläran. Författarna använ­

der sig av fyra olika mängder för att illustrera vad företagen kan, vill och bör göra nu och i framtid en. Dessa benämns "the fantacy-set, the can-set, the will-set and the should-set".

I analogi med Linde m fl kan 11the fantacy-set" to lkas som ett överordnat be­

grepp bestående av alla tänkbara handlingsalternativ. "The oan-set^u repre­

senterar de handlingsalternativ som är möjliga för ett företag att utföra utifrån dess resurser och strategiska inriktning. "The should-set^u återger omgivningens krav och förväntningar på för etagets handlande. "The will-set"

slutligen innefattar de handlingsalternativ som regleras av företagets inom de mindre och medelstora företagen framför allt företagsledningens -målsättningar, attityder och värderingar.

Otterbeck (1973) åskådliggör i sin avhandling "Location and Strategic Plan­

ning" relationerna mellan de olika mängderna i enlighe t med figur k:2. För att ett reellt handlingsalternativ skal 1 föreli gga för företaget krävs att en skärningsmängd mellan "will-, should- och can-set" existerar.

Figur 4:2. Före tagets uppfattning om möjliga handlingsalternativ - vad företaget önskar, bör och kan göra.

F F = the fantacy-set

W = the wi11-set S = the should-set C = the can-set

Källa: Otterbeck 1973, sid 16.

86

De mindre och medelstora tillverkningsföretagen är traditionellt intimt förbundna med produktions funktionen och med en företagsledning vars speci­

fika kunnande ligger åt det produktionstekniska hållet. Vi utgår från att dessa faktorer än i dag är en viktig del a v de mindre och medelstora till­

verkningsföretagens specifika kompetens ("the can-set"). Kraven på ökad pro­

duktivitet i närin gslivet med åtföljande specialisering har lett till e n efterfrågan på insatsvaror som företagen kan antas exploatera ("the should-set"). Exempelvis har Dahmén hävdat att branschstrukturrationaliseringen

inneburit "ett krav på ut ökat underleverantörssystem och vidare en specia­

lisering inom åtskilliga företag som ... lösgjort tillverkningsmöjligheter för mindre företag" (Dahmen I965, sid **53) •

Utifrån denna syn på de mindre och medelstora företagens handlingsalternativ kan det hävdas att en medveten strävan att ingå som underleverantörer i större produktionssystem kan innebära fler handlingsalternativ - en mer ge­

nerös handlingsmiljö i Dills (1 958) termer - än en inriktning på någon slutvarumarknad baserad på egna produkter. Det kan exempelvis tänkas att företagsledaren genom underleverantörsrollen i större utsträckning får möj­

lighet att förverkliga sin "technical spirit" än i en ve rksamhet som i högre utsträckning kräver insatser i form av administration, marknadsföring och planering. Utifrån ovanstående vill vi ock så mena att underleverantörsrollen ej nödvändigtvis är oförenlig med en hög i nnovationsbenägenhet och aktiv anpassning till utvecklingen.

4,4.3. Underleverantörernas situation - en sammanfattning

1 avsnitt k.3.1. företogs en primär indelning av företagsbeståndet i två kategorier; underleverantörer och s 1utvarumarknadsföretag. Indelningen betingades dels av, att ett av studiens syften är, att söka fastställa hur stor del av småföretagspopulationen som var inriktade på l everanser till andra ti 11verkningsföretag, och dels av att belysa denna företagskategoris situation i närin gslivet. Den sekundära indelningen av underleverantörerna

i två gr upper bör vidare kunna bilda utgångspunkt för en djupare analys av produktionskoncentrationen i svenskt näringsliv än vad som tidigare företagits.

Vi m enar vidare att en analys av enbart underleverantörernas situation ej är tillfyllest då eventuellt låga värden på studerade variabler inte med

be-stämdhet kan tillskrivas underleverantörsrollen tîonen mindre och medelstora företag som helhet kan härigenom tjäna som kontrollgrupp.

utan kan gälla för popula-. Siutvarumarknadsföretagen

Under förutsättning att företagen har en uppsättning mål och strävar mot måluppfyllelse bör, mot utgångspunkt av dessa målsättningar, en indikator kunna erhållas på om företaget tvingats in i rollen s om uoderleverantör

I modern litteratur antas vanligen överlevelsemålet vara det centrala. "Det viktigaste målet för varje organisation eller organism är med naturnödvän­

dighet dess eget fortlevande" (Galbraith 1967, sid 141). Bland tänkbara submålsättningar för att nå denna överordnade målsättning brukar framhållas lönsamhet, tillväxt, ekonomisk stabilitet, konkurrenskraftig faktorsamman­

sättning, strävan efter att reducera osäkerheten, låggradigt beroende till omgivningen etc.^ Mot bakgrund av den traditionella synen på underleveran­

törsrollen skulle vi sålu nda kunna förvänta oss att dessa företag uppvisar lägre värden på ovannämnda tänkbara målvariabler än företag inriktade på slutvarumarknader. 2) Underleverantörerna skulle med andra ord utgöra "nä­

ringslivets B-lagu.

Om signifikant lägre värden på graden av måluppfyllelse kan påvisas för underleverantörerna än kontrollgruppen öppnas två alternativa tolkningar.

För det första att de låga värdena är en följd av rollen som underleveran­

tör och för det andra att rollen som underleveräntör är en följd av låga värden på mål variablerna. I det senare fallet skulle inriktningen på under-leveranser kunna ses som en form av push-effekt, dvs att dessa företag ej har möjlighet att verka på slutvarumarknader. I det först nämnda fallet kan man förmoda att företagen, om alternativa möjligheter föreligger, skulle söka sig ifrån rollen som underleverantör. Stabiliteten i produk tionssyste­

men skulle i detta fall vara synnerligen låg. Studier har dock visat att så ej är fallet,^ vilket skulle indikera att den valda inriktningen kan betraktas som en form av push-effekt.

1) Se diskussionen om företagens målsättningar i Cyert £ March 1963»

Galbraith 1967 och Thompson 1967 •

2) Vi är medvetna om den kritik som riktats mot möjligheterna att explicit formulera företagens målsättningar (jfr ex vis C yert & March 1963, Back m fl 19 70 och Axelsson 1973). Vi m enar dock att det är rimligt att anta att företagen eftersträvar höga värden på dess a målvariabler än motsatsen.

3) Se t ex Johansson 1966, Andreasson m fl 1 973, Fredriksson & Lindmark 1973, Kinch 1974 och Engwall 1975.

88

Som framgått i föregående avsnitt är vi do ck mer benägna att se inriktningen på under1everanser som ett samspel mellan push- och pulleffekter. Vi väntar oss därför inte att finna några betydande skillnader mellan underleverantö­

rer och slutvarumarknadsföretag. Den grova indelningen av företagsbeståndet i två kat egorier kan förmodas medföra att större skillnader föreligger -inom kategorierna än mellan kategorierna; exempelvis mellan underleverantörer till s torföretag och övriga underleverantörer. Detta bl a då det är rimligt att anta att högre inre effektivitetskrav ställs på de företag som ingår i storföretagens produktionssystem än övriga underleverantörer. Man kan så­

ledes förmoda att storföretagen antingen väljer redan "effektiva" företag till underleverantörer eller att de leverantörer som kommer in inom s tor­

företagens domäner tvingas effektivisera sin verksamhet.^

Vi fö rväntar oss således till skillnad mot vad som vanligen framförs att differenserna mellan olika typer av underleverantörer är minst lika stora som mellan denna kategori som helhet och siutvarumarknadsföretagen. Tolk­

ningsproblem rörande underleverantörernas relativa situation uppkommer om denna företagskategori uppvisar högre värden på vissa målvariabler och läg­

re värden på andra än kontrollgruppen. Exempelvis kan man tänka sig att analyserna ger till resultat att underleverantörerna har en lägre lönsamhet men högre säkerhet än slutvarumarknadsföretagen. Detta skulle kunna tolkas som att man köper sig säkerhet till priset av en lägre lönsamhet. I detta och liknande fall av olikheter i måluppfyl lelsegrad kan föreliggande studie

inte ge några entydiga svar, utan kan endast tänkas ge ad hoc-förklaringar;

förklaringar som kan ses som hypoteser inför fördjupade studier.

1) Se t ex Yoshino 1968.

KAPITEL 5