External economies och lokala materialflöden

Av intresse för föreliggande studie är närmast det innehåll external econo­

mi esbegreppet givits i de stud ier som sökt förklara företagens lokalise-ringsbeteende och den regionala utvecklingen under de senaste decennierna.

I en uppmärksammad studie av New York-regionens utveckling avser sålunda Hoover & Vernon med external economies "the economies that a firm can obtain

vänds i teorin om industrialiseringsprocessen i under utvecklade länder, i dels teknologiska och dels pekuniära external economies. Teknologiska external economies verkar utanför marknadsmekanismerna medan pekuniära external economies överförs via marknadsmekanismerna. Om däremot exter­

nal e conomies tolkas ur jämviktsteoreti sk synvinkel kan begreppet endast ges teknologisk mening, dvs endast inkludera fördelar erhållna utanför marknadsmekanismerna (jfr Bohm 1964).

Som exempel på te knologiska external economies anger Scitovsky bl a till­

gången till e n arbetsmarknad skapad av andra företag. För att konkretise­

ra pek uniära external economies utvecklar samme författare ett i litte­

raturen ofta citerat exempel: "En expansion i industri A kan också ge ökade vinster i (i) industri B som producerar en faktor som används i

industri A, (ii) industri C va rs produkt utgör ett komplement till in­

dustri A:s produkt, (i i i) industri D vars produkt utgör ett substitut till e n faktor som används i industri A eller (i v) industri E vars pro­

dukt konsumeras av personer vilkas inkomster ökat i samband med expan­

sionen i industri A" (Scitovsky 195^, sid 1^9. Jfr även t ex Perroux 1955).

1) Balassa ger en, jämfört med Scitovsky, något avvikande indelning och av-gränsning av begreppet. Balassa särskiljer sålunda tre typer av external economies; 1. teknologiska external economies, 2. pekuniära external economis samt 3- external economies genom specialisering inom en stor marknad (se Balassa 1962. Jfr även Jansen 1970). Till den tredje katego­

rin hänförs de fördelar som uppnås genom den strukturella förändringen i enskilda industrier vid en marknadstillväxt. Detta som en följd av möj­

ligheterna att särskilja olika funktioner inom en industrisektor och överföra dessa till s pecialiserade företag. Balassa hävdar därvid att

"the wider the market, the larger will be the economies of specializa­

tion" (Balassa 1962, sid 157).

Som ett exempel på "external economies genom specialisering inom en stor marknad" kan den ökade external i seringen av företagens funktioner och/

92

through the use of facilities external to itself" .(Hoover & Vernon 1959, sid ^9). Författarna arbetar således i likhet med flertalet andra regional-ekonomiskt orienterade författare med en synnerligen vid definition av ex­

ternal economiesbegreppet och ägnar exempelvis ingen uppmärksamhet åt dis­

tinktionen mellan teknologiska och pekuniära externa effekter.^

Resultaten från Hoover & Vernons studie av New York-regionen pekar bl a på att speciellt mindre företag med ioke-standardiserad -produktion synes dra nytta av närheten till andra företag, konsulter, poler av arbetskraft etc.

Liknande slutsatser drar Lichtenberg av sin studie och menar att speciellt tre drag kännetecknar de företag som är beroende av dessa externa effekter.

"Industries characterized (1) by a high proportion of single plant firms, (2) by small plants, and (3) by l ittle use of machinery per worker, are

usually engaged in un standardized production. These are the industries that we will often refer to as the external-economy industries" (Lichtenberg I960, sid 58).

Den tredje av Lichtenbergs karaktärist i ka har diskuterats av bl a Th orngren (1972), som framhåller att "... i eke-standardiserade produkter tillfreds­

ställer en snabbt skiftande efterfrågan. Detta nödvändiggör snabba, ofta återkommande produktförändringar, vilket minskar möjligheterna till st or­

drift och långtgående automat i sering. De korta produktionscyklerna och be­

hovet av snabba, icke rutinmässiga beslut medger inte de traditionella stor­

driftsfördelarna förknippade med långa serier av produktion. Det är snarare en fråga om långa serier av ändringsförlopp. En lo kalisering i närhete n av

eller delar av dessa ses. Sålunda mer än fördubblades sysselsättningen inom näringsgrenen uppdragsverksamhet under 1960-talet; från 34.000 sys­

selsatta i960 till 8I.OOO sysselsatta år 1970 (se Kungl Maj:ts proposi­

tion 1972:111, bilaga 1).

1) Jfr t ex Lichtenberg i960, Chinitz 1961 , Kristensson 1967 och Törnqvist 1970. Exempelvis ger Kristensson följande definition av external econo­

mi esbegreppet applicerat på r egionalekonomi ska förhållanden: "de fördelar i fråga om resursanvändning som kan uppnås i prod uktion, distribution och försäljning av varor och tjänster genom en geografisk koncentration av företag ('clustering1)" (Kristensson 1967» sid 51). Ett exempel på en snävare definition kan hämtas från Thorngrens (1972) Studier i lokali se­

ring vilken enbart avser de externa effekter som förekommer utanför mark­

nadsmekanismerna. Thorngren definierar regionala external economies som:

"Konsekvenser för en studerad enhet i samband med närbelägna enheters av­

givande av informations- och materialflöden vars storlek och riktning inte kan kontrolleras genom mot de närbelägna enheterna riktade betal­

ningsflöden" (Thorngren 1972, sid 125. Jfr Bohm 1964).

andra enheter samt ett högt utnyttjande av underleverantörer kan därvid komma att minska den risk och osäkerhet som är förknippad med produktion av

icke-standardiserade produkter" (Thorngren 1972, sid 135).

Liknande slutsatser redovisar Kristensson (1967)^, vilken bl a a nför att företagen genom geografisk koncentration (i) kan genomföra en längre gående arbetsfördelning, (ii) utnyttja ett stort sortiment av olika slag av resur-ser och (i i i) uppnå ett högt och jämnt kapacitetsutnyttjande. 2)

Betydelsen av närhet mellan företag har även behandlats av författare som inte primärt varit intresserade av regionalekonomiska föreställningar. Exem­

pelvis fann Florence (195*0 i sina st udier av anhopningar av mindre företag att mindre företag var mer hopklumpade än st örre företag. Genom att lokali­

sera sig i närhet en av varandra menar denne att de mindre företagen genom specialisering til lsammans kan uppnå vissa stordriftsfördelar.

Från ett regiona1 ekonomiskt perspektiv är det också av vikt att notera att de aspekter av external economiesbegreppet som föreliggande studie fokuseras mot - dvs de fördelar som uppkommer genom samarbete i form av under leveran­

ser och leveranser av produktionsteknisk service - va nligtvis torde kunna nås i betydl igt mindre agglomerationer' än mer specifika externa effekter som tillgång till högkval i ficerad arbetskraft, information etc^. Det kan

inte heller anses uteslutet att alltför stora agglomerationer har negativa effekter - s k external diseconomies - för förekomsten av lokala produk­

tionssystem.

Exempelvis kan företagen av kostnadsskäl välja att, i den mån man speciali­

serar sig vertikalt, göra detta genom att anlita leverantörer belägna utan­

för de stora, i kostna dshänseende vanligtvis "dyra", tätorterna. Andra fak­

torer som att svårigheterna till intr are. gionala transporter och kommun i

ka-1) Jfr även Estall & Buchanan 1966, Keeble 1969«

2) Inom den regional ekonomi ska litteraturen görs stundom en uppdelning av

"external economies"-begreppet i två de lbegrepp: localization economies och urbanization economies. Med localization economies avses därvid de fördelar som uppkommer vid en geografisk koncentration av företag inom samma bransch medan med urbanization economies avses de fördelar som uppkommer vid en geografisk koncentration av företag från skilda branscher.

3) Jfr t ex Vanneste 1971, sid 57.

Sh

tioner många gånger kan vara väl så betydande som inter regionala förbindel­

ser, talar även de för att de riktigt stora agglomérat ionerna i många fall kan erbjuda mindre fördelaktiga lokaliseringsvillkor än andra regioner. Åter andra exempel på förekomsten av regionala external diseconomies kan utgöras av de stora agglomérat tonernas "marknadsanonyrrrùtet¹¹, där information om när­

belägna leverantörer inte erbjuder bättre möjligheter till identifiering och utvärdering än tillgänglig information om företag belägna i vissa mer avlägsna regioner. I kombination kan dessa effekter utgöra ett märkbart hinder mot den spontana uppkomsten av lokala produktionssystem av tillverk­

ande företag, eller åtminstone inverka på så sätt, att fördelarna av att vara lokaliserade i stora regioner på intet sätt står i propo rtion till re­

gionsstorleken.