DE MINDRE OCH MEDELSTORA FÖRETAGEN OCH ARBETSFÖRDELNINGEN INOM PRODUK
4.1.1. Storföretagseffektivitet och tillväxtideologi
Enligt klassisk ekonomisk teori förutsätts företagen vara små î förhållande till den marknad på vi lken de verkar. De enskilda företagen antogs vara helt underställda marknadsmekanismerna och mötte en fullständigt elastisk - horisontell - efterfrågekurva. På denna marknad kunde den optimala till
verkningskvantiteten bestämmas utifrån en marginalkostnadsanalys. I denna teoribildning förutsätts vidare att inte några etableringshinder föreligger.
Nyetablerade företag kommer vid inträde på en marknad inte att mötas av andra problem än de som är för handen för redan existerande företag.
Redan vid sekelskiftet ifrågasattes giltigheten av den fullständiga konkur
rensmarknaden som en relevant beskrivning av den ekonomiska verkligheten då tillväxttakten och företagsstorleken varierade kraftigt mellan olika företag på en och samma delmarknad. Framstående ekonomer som Marshall (1890) hävdade dock att den pågående företags ti 11 växten endast kunde fortsätta upp till vissa gränser. Som argument framförde Marshall för det första att företagens tillväxt inte kunde fortgå i det oänd liga till följd av företagsledarens eller dennes arvingars med tiden avtagande förmåga och engagemang att leda företaget. Som grund för detta postulat utgick Marshall från att företags-ledar- och ägarfunktionerna sammanföll. För det andra menade Marshall att för många industrier motverkades möjligheterna att utnyttja skalekonomier av svårigheterna att utvidga företagens marknad.
De ovan framförda teserna äger i de mod erna ekonomierna endast en mycket be
gränsad giltighet. Utvecklingen har istället lett till a tt de flesta mark
nader numera kännetecknas av markanta monopol- eller oligopolinslag med be
tydande etableringshinder. ^ Orsakerna bakom denna utveckling anses vara
1) Se t ex Carstedt S Isaksson-Peréz (197*0 vilka i sin st udie av svensk verkstads- och träindustri dock inte fann någon markant nedgång i etab-leringsbenägenheten under 1960-talet. Andra studier av bl a Nygren (1972) och Du Rietz (1973) visar emellertid på en betydande nedgång under senare år. Skillnaderna i result at torde till största delen kunna förklaras av behandlingen av de metodologiska problemen. Exempelvis särskiljer Carstedt S Isaksson-Peréz inte den genuina företagsetableringen från fi
lialutläggningar. Nygren och Du Rietz har å andra sidan icke helt lyckats komma till rätta med vissa statistiska eftersläpningsproblem. Dessa prob
lem torde kunna förklara en stor del av den betydande nedgången i
etab-flera. Förutom stordriftsfördelar inom centrala företagsfunktioner har förekomsten av allt större företag bl a s in förklaring i markna dernas kraf
tiga tillväxt, företagsledningens skiljande från ägarfunktionen, företags
ledningens profess ional i seri ng etc.^
Tillväxt ses därvid av många författare som ett mål i sig fö r företagens beteende. 2) Exempelvis anför Starbuck (1971) ett antal argument varför till
växt kan vara en primär målsättning för företagen; inte minst för att skapa och vidmakthålla företagens handlingsutrymme och för att ge individerna i företagen möjligheter till s jälvförverkligande genom skapandet av nya ar
betsuppgifter. Tillväxt kan vidare vara ett medel för företagen att uppnå en maktposition i sin handlingsmiljö exem pelvis mot kunder och leverantörer eller för den professionella företagsledningen - teknostrukturen - mot aktieägare och andra intressenter. 3)
Utvecklingen mot en tilltagande storföretags dominans har föranlett många författare att hysa tvivel om de mindre och medelstora företagens framtids-möjligheter. M Därvid har bl a Galbraith (1967) hävdat att stora företag är
en förutsättning för välutvecklat industrisamhälle inriktat på te knisk för
nyelse.^ Teknikens imperativ - bl a den allt längre tiden mellan produktidé och dess implementering på marknaden, den ökade kapitalintensiteten i pro
duktionen, den ökade specialiseringen och det därmed starka beroendet mellan
1er ingsfrekvensen som framkommit i de senar es studier.
1) Se t ex Buchanan 19^0, Marris 1963 och 1964, Galbraith 1967, Baran &
Sweezy 1970.
2) Se t e x Penrose 1959, Marris 1963 och 1964, Galbraith 1967, Thompson 1967, Rhenman 1969- (Jfr det "marxistiska" postulatet om den nödvändiga kapitalackumulationen i kapital istiska ekonomier; se t ex Baran & Sweezy 1970).
3) Jfr t ex Perroux 1950 (a), Galbraith 1967, Thompson 1967•
4) Jfr t ex Baumback m fl so m framhåller att: "It is the growing concentra
tion of power in man ufacturing which has led t o the belief of some that small business is on the way out" (Baumback m fl 1973, sid 7).
5) Jfr Hirschman (1970) som polemiserar mot Galbraith's "positiva" grundsyn på storföretagens effektivitet. "Monopolisten sätter ett högt pris på sina produkter, inte för att ta he m superprofiter utan därför att han inte kan hålla kostnaderna nere. Eller också, vilket kanske är mer ty
piskt, låter han kvaliteten på den produkt eller tjänst som han säljer försämras utan att vinna någon ekonomisk fördel av detta" (Hirschman 1970, sid 62).
66
olîka produktionsmoment och funktioner - har medfört att planering och största möjliga kontroll av marknaden blivit ett livsvillkor för de domine
rande företagen.1^
Småföretagen är sålunda enligt detta synsätt inte den moderna ekonomins hu
vudområde. "Inte heller är de skådeplatsen för de förändringar vi ta lat om.
Och de hör inte hemma i den ekonom i som kombinerar avancerad teknologi med kolossalsatsning av kapital, och vars mest iögonenfallande exponent är det moderna jättebolaget. Nästan alla kommunikationer, nästan all produktion och distribution av elektrisk kraft, mycket transporter, det mesta av fabrika
tion och gruvdrift, en avsevärd del av detaljhandeln och en väsentlig del a v nöjesbranschen förvaltas eller förvärvas av stora bolag. Det är inte så många det rör sig om, kanske fem-sexhundra" (Galbraith, 1967, sid 18).
Tron på storföretagens höga effektivitet har inte enbart präglat forskare och beslutsfattare inom företagssektorn utan återfinns även bland politiker.
Exempelvis understödjer regeringarna i ett fle rtal västeuropeiska länder tillkomsten av "jätteföretag", genom medverkan till hopslagning av eller långtgående samarbete mellan företag med likartad verksamhet i olika länder bl a i form av "joint-ventures". 2) Förutom denna direkta satsning på t i 11
-1) En annan uppfattning framförs av ett flertal författare, vars primära intresse riktats mot småföretagens verksamhet. Man hävdar sålunda att de mindre och medelstora företagen står för en stor del av dynamiken i nä
ringslivsutvecklingen. Inte minst ser man det mindre företaget som en källa till f örnyelse varigenom föråldrade produktionsformer slås ut (se t ex Dahmén 1965, Wallander 1968, Ramström 1971 oc h 1975, Bolton 1971 o ch Baumback m fl 1 973). Otvivelakti gen har tendenser i denna riktning kunnat observeras. Det är dock sannolikt att endast ett mindre antal småföretag deltar i denna mer spektakulära förnyelseprocess. Studier av etablerings-motiv visar att yrkeskunskap och yrkesengagemang varit centrala etablerings-motiv för de personer som startat egen verksamhet se t ex Nilsson (1968) -vilket indikerar att etableringar företas på red an kända områden - dvs vad vi sku lle kunna beteckna som företagsetableringar genom s k "knopp
ningseffekter" (Jfr Ramström 197^ b).
2) För en utförligare redogörelse för och argument bakom tron på denna ut
veckling se t ex Ribrant (1970) och Rydén (1971); jfr även Servan-Schreiber (1967), Bannock (1971) och Sampson (1972). Även i Japan under
stödjs tillkomsten av "jätteföretag" (se t ex Hedberg 1969, Blair 1972, Sampson 1972). I de industriellt utvecklade socialistiska staterna är denna inriktning än mer utpräglad (se t ex UNIDO 1967, Bergström s Ådahl I972). Som en kontrast mot denna syn kan ställas organiseringen av in
dustriella aktiviteter i Kina dä r "småföretagsamhet" på det lokala planet uppmuntras; se t ex Bettelheim 1973.
komsten av storföretag gynnas även uppkomsten av storföretag mer indirekt, bl a genom skattesystemets utformning.^ I Sverige medges exempelvis befri
else från realisationsvinstbeskattning vid fusioner i de fall dessa leder till e n strukturrationalisering av näringslivet. Det "småföretagsstöd" som erbjuds måste, i jämför else med dessa skattemäss i ga fördelar storföretagen kan uppnå, betraktas som marginellt.
4.1,2. Skaleffekter och koncentration
Utvecklingen mot allt större företagsenheter ses vanligen - som vi i före
gående avsnitt i korthe t berörde - som en direkt följd av storföretagens höga effektivitet, vilken i sin tu r främst förklaras av olika former av skaleffekter. Som vi t idigare framhållit är emellertid detta begrepp på
intet sätt entydigt och behöver inte heller vara sammankopplat med storföre
tagsamhet. Tvärtom kan på må nga områden de optimala skaleffekter som teore
tiskt föreligger inom exempelvis produktionsfunktionen uppnås även av små
företag vilket i kombina tion med låga omkostnader och ett lägre löneläge medför att dessa företag är fullt konkurrenskraftiga med storföretagen. Ut
nyttjandet av skaleffekter förutsätter sålunda inte alltid stora produk~
tionsanläggningar, vilket storföretagen i allt st örre utsträckning tagit fasta på ge nom att dela upp produktionen på flera arbetsställen inom den egna organisationen. Varje enhet i dessa rumsligt uppdelade organisationer har härigenom kommit att specialisera sig på ett mindre antal funktioner eller produktionsmoment . 2)
1) Beträffande skattesystemets betydelse för uppkomsten av nationella stor
företag i några västeuropeiska länder (se t ex Thanheiser 1972; jfr även Åberg 197*0 • Vi dare har bl a Fahlén (1973, sid 6) beträffande de multi
nationella företagen påpekat att "Företagens mångnat ionella verksamhet och omfattande interntransaktioner gör det svårt att passa in dem i na
tionella skattesystem".
2) Se t ex Rhenman 196^, Törnqvist 1970, Ahnström 1973. (Jfr även distink
tionen mellan plant och multiplant economies hos bl a Ribrant 1970). En indikator på att koncentrationen inom när ings1 i vet inte enbart kan till
skrivas s k stordriftsfördelar inom produktionsfunktionen är att den ge
nomsnittliga anläggningsstorleken inom industrin är relativt låg och att denna inte genomgått några markanta förändringar trots den pågående eko
nomiska koncentrationen. Av exempelvis Carstedt & Isaksson-Peréz (197*0 framgår att den genomsnittliga arbetsställestorleken har ökat från i ge
nomsnitt kG till 61 anställda under perioden 1950 till 1970. (Jfr även Jewkes 1952, Rydén 1968).
Det bör dock påpekas att antalet anställda som mått på förekomsten av stordriftsfördelar har betydande begränsningar. Exempelvis tar detta
68
Många författare menar därför att fördelarna av stordrift framför allt står att söka inom vissa funktioner inom den ekonomiska företagsenheten, bi a
inom forskning och utveckling, marknadsföring, finansiering etc.^ En up p
fattning som medför flera implikationer. Exempelvis framhålls i Bol tonrap
porten utifrån denna ståndpunkt att: "These advantages of large scale orga
nisations have greatly stimulated the development of conglomerates in to which many small and medium-sized firms have been absorbed..." (Bolton 1971 s i d 3 0 )ZK
Härav följer att den koncentration som kunnat registreras inte enbart kan tillskrivas storföretagens "egen utveckling" utan även beror på att stor
företagen utvidgat sina domäner genom vertikal ooh horisontell integration.
Empiriska studier visar också att vertikal integration avgjort medverkat till de ökade koncentrat ions tendenserna inom den amerikanska industrin i början av 1900-talet. 3) Under senare år synes dock fusioner i verti kalt led
inte nämnvärt ha b idragit till den fortsatta produktionskoncentrationen utan denna förklaras i det nä rmaste helt av den kraftigt ökade horisontella in-tegrationen.
Även inom svenskt näringsliv har företagsfusioner varit ett framträdande in
slag i när ings1 ivsutvecklingen. Sedan 1960-talets början har fusionerings-frekvensen märkbart ökat, vilket bidragit till den ökade ekonomiska koncen
trationen inom industrin.^ Enligt Rydén (1971) - som studerat fusioner i svensk industri under perioden 19^6-1969 - hade endast ca 8 % av fusionerna karaktären av vertikal integration - dvs sammanslagning av företag vars verksamhet ligger i ett t idigare eller senare produkt ions1 ed - medan hela 80 % av fusionerna var horisontella - dvs sammanslagning av företag med
kon-mått ej hänsyn till företagens automat i ser ing och mekanisering. Vidare behöver en ökad genomsnittlig anläggningsstorlek ej innebära att produk
tionsanläggningarna ökat i storlek utan kan ha sin förklaring i att d e minsta företagsenheterna slagits ut. Att så delvis är fallet styrks av Carstedt & Isaksson-Peréz1 studie som visar att de största arbetsställe
na ökat sin relativa andel på de minsta arbetsställenas bekostnad.
1) Se t ex Bolton 1971, Blair 1972, Jfr även Kristensson 1967.
2) Jfr även Rydén 1971, Blair 1972.
3) Se t ex Berle & Means 1932.
k) Se t ex Laffer 1969, Blair 1972.
5) Se t ex SOU 1968:5.
kurrerande eller kompletterande verksamhet. En up pföljningsstudie av Nygren (1973) understryker dessa resultat. De nya företagsstrukturer som skapats genom koncentrationsutveckling synes sålunda inte ha inneburit några markan
ta rol1förändringar i den v ertikala näringslivsstrukturen. Däremot torde utvecklingen ha medfört betydande maktförskjutningar på slutvarumarknaderna;
en utveckling som vi kom mer att diskutera mer ingående i ett se nare avsnitt i detta kapitel.
4,2. Några förklaringar till de mindre och medelstora företagens fort
bestånd
Trots de för småföretagen dystra profetiorna finns det fortfarandet ett mycket stort antal mindre och medelstora tillverkningsföretag även om dessa tappat mark gentemot storföretagen.^ Detta förhållande har föranlett bl a Broom & Longenecker (1971) att ifrågasätta om inte storföretagens roll i ekonomin överskattas. "Because of the greater visibility of large corpora
tions, we tend to overestimate their importance and underestimate the sig
nificant role of small business" (Broom & Lonqenecker 1971, sid 3)• En lik
nande åsikt framförs av Sharpe (1973) i polemi k med Galbraith. Den först
nämnde menar därvid att förekomsten av mindre och medelstora företag är en nödvändig förutsättning för storföretagens verksamhet; en åsikt som även hävdats av andra författare med andra utgångspunkter för sina analyser. 2)
Innan vi någ ot söker penetrera dessa skilda föreställningar om företagsbe
ståndets framtida storlekssammansättning vill vi doc k fästa uppmärksamheten på att småföretagens problem och villkor torde vara av olika slag i olika länder beroende på ländernas speciella ekonomiska, sociala, politiska, his-toriska och kulturella förhållanden. 3) De villkor under vilka den japanska
småindustrin verkar synes exempelvis enligt bl a Inaba (1971) vara betydligt restriktivare än de som gäller för företagen i Västeu ropa och USA. Samme författare menar också i likhet med många andra att de mindre och medelstora
1) Enligt officiell statistik fanns det i Sverig e år 1970 ca 12.250 till
verkningsföretag - juridiska enheter - med mindre än 500 anställda (se SOS Företagen 1970, tabell 2 och 3). Även om vi be aktar att en del a v dessa juridiska företagsenheter ingår i större ekonomiska koncerner (se aDDendix C) torde antalet juridiskt "fristående" tillverkningsföretag fortfarande vara mycket stort.
2) Jfr t ex Baran & Sweezy 1966, Inaba 1971.
3) Se t ex Inaba 1971, Elster 1972.
70
företagens problem i dagens ekonomi är skilda från de problem som känne
tecknade tidigare generationer småföretag. Resultat och slutsatser från skilda länder och tidsperioder är sålunda inte med nödvändighet generaliser-bara i tid och rum utan bör tolkas med viss försiktighet.