Tekniska fördelar

Under denna beteckning kan vi hä nföra samtliga de orsaker som är förknippa­

de med tillverkningsprocessen i företa get. Arbetskraftsintensiv produktion, svårigheter att mekanisera ooh standardisera produktionen och produktion i korta serier är några exempel på de ssa i litte raturen diskuterade orsaker.^

Andra orsaker har framhållits av Inaba (1971). Denne ger därvid en relativt detaljerad förteckning över de i litte raturen mest frekvent framförda tek­

niska betingelserna för verksamhet i mindre skala: "(1) the introduction and the popularization of small electric motors as motive power is the reason for the survival of medium and small industries, (2) due to the development of specialization of production, medium and small industries can produce at cheaper costs than those of large industries, (3) variety of goods and com­

plexity of technique, (4) nature of raw materials, (5) irregularity in treatment, (6) speciality of demand, (7) diffusion of market, (8) difficulty of transportation, (9) skill of handwork (Inaba 1971, sid 8).

I likhet med Inaba och andra författare menar vi att de tekniska faktorerna avgjort bidragit till de mindre företagens fortbestånd. Som kommer att ut­

vecklas närmare i det f öljande avsnittet menar vi dock att de tekniska fak­

torerna inte autonomt kan förklara de stora antalet mindre företag i nä­

ringslivet av idag, utan att dessa tekniska faktorer måste betraktas i per­

spektivet av småföretagens situation på avsa 1 urnarknaderna.

4,2.2.2. Marknadsmässiga förde lar

Småföretagens komparativa fördelar ur marknadssynpunkt torde generellt kunna sammanfattas under begreppet små marknader. Denna s tor 1eksavgränsning kan därvid bestå av flera dimensioner och ha sitt ursprung i flera bakom­

liggande faktorer. Thorp ()S2k) nämner exempelvis såväl marknader av liten

"monetär" omfattning som marknader av liten geografisk omfattning beroende på bl a höga transportkostnader.

I det när maste ett halvt sekel senare kan vi åte rfinna liknande argument hos Inaba (1971) som under beteckningen "marknadens speciella karaktär"

1) Se t ex Thorp 1924, Suematsu 1965, Ramström 1971.

Ih

särskiljer följande tre orsaker: "(a) In which demand fluctuates extremely or is not stable, (b) In which demand is small in vol ume or manifold, (c)

In which demand is short" (Inaba 1971, sid 10).

Det är dock som vi ovan antytt värt att notera att vi inte torde kunna be­

trakta dessa marknadsmäss i ga fördelar isolerade från sitt sammanhang. Så­

lunda torde transportkostnaderna idag inte vara en tillräcklig förklaring till marknadernas lokala avgränsning. Det torde därför snarare vara befogat att söka förklaringen i en kombi nation av tekniska och marknadsmäss i ga or­

saker. Exempelvis hävdar Ramström (1971) i detta a vseende att småföretaget i många fall kan "sägas ha ett visst - geografiskt eller psykologiskt be­

tingat - lägesmonopol Î konkurrensen med de större företagen. Detta beror i första hand på ... de mindre företagens relativa fördelar, när det gäller tillverkning i korta serier. Härtill bidrar emellertid också både småföreta­

garens intima kännedom om den lokala kundens problem och önskemål och före­

komsten av genom traditionen skapade kontaktmönster och känslomässiga band mellan dessa båda parter" (Ramström 1971, sid 41).

Vi f år anledning att återkomma till detta i ett sen are avsnitt då vi ta r upp småföretagen som komplement - i detta fall s om leverantörer - i större system av tillverkande företag.

4,2,2.3. Småföretagen som temporära företeelser

En någ ot annorlunda syn på småföretagsamhet har framförts av Penrose (1959) i henne s arbete om företagens tillväxt. Penrose framhåller därvid följande förklar ingår :

"1. Some kinds of activity are unsuited to large firms, for example those requiring quick adaption to changing conditions, close personal atten­

tion to detail, the whims of customers, etc.; or those where small plants are required (transport costs may be high) and the supervision of many small plants uneconomic for large firms.

2. Under some circumstances larger firms as a matter of public relations permit and protect the existence of small firms, sometimes under a price 'umbrella' hold over the industry.

3. In some industries entry is very e asy and many hopeful 1 would-be busi­

nessmen set up shop every year; this leads to the existence at any time of many small firms which however, are on their way out.

k. Finally, in the development of some industries some small firms get a start because the bigger firms have not got around to mopping them up;

in tim e such firms will be driven out" (Penrose 1959, sid 220-221).

Den tredje och fjärde punkten hos Penrose anknyter till dynamiken i utveck­

lingen; en dynamik som enligt bl a Hollander (1967) skapar stora möjligheter för de mindre företagen. Dessa företag kan genom sin flexibilitet snabbt ut­

nyttja de luckor på mar knaden som uppkommer till följd av snabba förändring­

ar i eko nomin.^ Johannisson (1971 a och b) driver tanken på småföretagens flexibilitet än längre. Denna framkastar tanken på det mindre företaget som en temporär företeelse, vilket tillskapas för att försöka "gripa tillfällen som man i storfö retagen inte kan eller vågar utnyttja" (Johannisson 1971 a, sid 31).

Detta synsätt på småföretaget som en temporär företeelse finns även exempli­

fierat i Baran & Sweezy (1966) och då i samband med uppbrytandet av nya marknaden "När en ny bransch eller ett nytt verksamhetsfält öppnas tende­

rar det stora företaget att avsiktligt hålla sig i bakgru nden och tillåta individuella företagare och mindre företag att göra det nödvändiga pionjär­

arbetet. Många misslyckas och faller ur bilden, men de som lyckas drar upp de mest lovande linjerna för den framtida utvecklingen. Det är på detta stadium som storföretagaren flyttar in i scenens mitt ..." (Baran & Sweezy 1966, sid

hl).

Marknaden för fritidsartiklar kan tjäna som ett aktuellt exempel, där den skisserade utvecklingen till s tora delar haft sin motsvarighet i verkli ghe­

ten. Andra studier visar emellertid att etableringsbenägenheten inte på något påfallande sätt förefaller att öka vid konjunkturuppgångar, dvs vid den tidpunkt på konjunkturcykeln då marknadsutrymmet kan förmodas vara störst. 2) I detta sa mmanhang kan också konstateras att de stagnerande och kontrakt i va branscherna kännetecknas av en höggradig småföretagssamhet. 3)

Det synes oss sålunda som om de mindre tillverkningsföretagen av idag -även om deras genomsnittliga livslängd kan påvisas understiga de mycket stora företagens - generellt sett knappast kan betraktas som (medvetet)

1) Jfr även Bolton 1971, Ramström 1971.

2) Se t ex Dahmén 1950, Carstedt & Isaksson-Peréz 197^.

3) Se t ex SOU 1973:21.

76

temporära företeelser, även om vi i begrepp et temporär inrymmer tidsperio­

der på u pp till ett decennium.^

4.3. De nrindve och medelstova företagen i volten som levevantövev av