En sammanfattande modell

I en stud ie av industristrukturen i de hög indust ri a 1 iserade länderna torde vi sål unda kunna urskilja en mycket stor grupp företag vars primära uppgift är att förse de stora tillverkningskoncernerna med insatsvaror. Genom dessa företags länkningar till andra företag bildas komplexa hierarkiska produk­

tionssystem i vilka mindre och medelstora företag ingår som direkta eller indirekta leverantörer till s torföretagen. 2) Ti 11 sammans med företag som in­

riktat sig på leveranser till åter andra mindre och medelstora tillverk­

ningsföretag utg ör dessa en - vad vi kan förutsätta - mycket stor grupp företag i en mo dern ekonomi.

Genom att tillhandahålla insatsvaror och produktionsteknisk service behöver dessa mindre och medelstora företag inte vara kopior av storföretagen utan kan undvara eller ha en mindre väl utbyggd marknadsföring, produktut­

veckling etc - dvs de funktioner som vanligtvis anses vara mest problema­

1) Se Staley & Morse 1965. Jfr även Goldberg 1964, Sveriges Mekanförbund 1967, Yoshino 1968, Bolton 1971.

2) Jfr t ex Karaska 1967, O1Lone 1967, Yoshino 1963, Ekström 1970.

78

tiska för denna företagskategori - och istället inrikta sina resurser på framställningen av produkterna. Enligt detta synsätt kan de mindre och me­

delstora företagen ses som storföretagskompletterande enheter och därigenom utgöra en förutsättning för den stordrift och långtgående specialisering som förekommer inom tillverkningsindustrin.

Som en andra kategori kan vi urs kilja de företag som avsätter produktionen utanför den sektor som utgörs av den inhemska tillverkningsindustrins vida­

reförädling, dvs till k onsumentvarusektorn, på exportmarknader etc. I före­

liggande studie har vi valt att beteckna dessa som slutvarumarknadsföretag.

I denna kat egori återfinns ett antal mindre och medelstora företag med snillrika produkter, effektiv marknadsföringsorganisation etc som självstän digt och på ett framgångsrikt sätt kan konkurrera med storföretagen. Med andra ord de företag som kan ses "som kopior av storföretagen fast mindre"

(Ramström 1971, sid 11). Andra kan upprätthålla konkurrensförmågan genom att komplettera den egna organisationens svagheter genom inköp av specia­

listtjänster från utomstående experter eller genom samarbete med andra före tag. 2) I jämförelse med de företag som kompletterar storföretagen genom att

tillgodose efterfrågan på, i olika dimensioner, små marknader torde emeller tid även dessa konkurrenter utgöra endast en mindre andel. Någon uppdelning av siutvarumarknadsföretagen på dessa olika undergrupper har inte gjorts då det primära syftet med den skapade taxonomin varit att fastställa hur stor del a v de mindre och medelstora företagen som verkar som leverantörer till andra tillverkningsföretag och att belysa den relativa s ituation som dessa företag befinner sig i.

1) Jfr Dahmén 1950 och Bolton 1971 som utvecklat taxonomier där företagens roll på mar knaden och därmed läget i produ ktionssystemet är av primärt intresse. SIutvarumarknadsföretagen enligt den av oss utförda klassifi­

ceringen uppvisar betydande likheter med Dahméns tredje och fjärde kate­

gorier och innefattar "Bolton-kommitténs "marknadsförare" samt flertalet av de företag som ryms inom kategorin "specialister".

2) Se t ex Albinsson m fl 1 968, Sillén 1969, Bolton 1971, Johannisson 1971 (a), Mizuno 1971, Rydén 1971, Boswell 1973, SOU 1972:78.

Figur 4:1. De mindre och medelstora t i i 1verkningsföretagens roll i närin gs­

livet. (Pilarna anger riktningen på ma terialflödena mellan de olika företagskategorierna).^

r

Mindre och medelstora

^A

underleverantörer in­

riktade på leveranser

till storföretag

<

Mindre och medelstora s 1 utvarumarknadsföre­

tag

Mindre och medelstora underleverantörer in­

riktade på leveranser till a ndra mindre och medelstora företag

Mindre och medelstora företag

4.3,2. Några dynamiska aspekter på modellen

Den ovan återgivna principskissen över företagens roll i näring slivet ut­

visar rollfördelningen vid en given tidpunkt. Med de tta sätt att beskriva företagsbeståndets struktur vill vi giv etvis inte mena att näringslivet är helt statiskt till s in natur. De förändringar som uppträder mellan olika tidpunkter - inte minst som en följd av de krafter som verkar i strukturom­

vandlingen - kommer emellertid inte att redovisas med den valda beskriv-ningsmodellen.

För att analysera de förändringar som sker över tiden i näring slivsstruktu­

ren, och därmed inverkar på vå r taxonomi ovan, kan det vara fruktbart att anknyta till Back's m fl (19 70) systemanalytiska beskrivning av företags­

strukturer. I diskuss ionen av företagens loka1 i ser ingsval utgår dessa för­

fattare från, att ett lokaliseringsbeslut kan innebära förändringar i an­

tingen företagens verksamhetsinriktning, företagens aktivitetsnivå eller företagens belägenhet eller i någon k ombination av dessa dimensioner . Som 2)

1) Givetvis förekommer materialflöden i andra riktningar än de ovan angivna bl a oc kså inom de olika kategorierna.

2) Se Back m fl 1 970, sid 26-43.

80

exempel på strukturförändringar analyserade i dessa dimensioner kan nämnas produktförändringar, omsättningsförändringar respektive överflyttning av verksamhet från en ort till en annan etc. Applicerat på v år beskrivnings­

modell ovan kan företagen sålunda förändra inriktning genom att övergå från att verka på slutvarumarknader till att ingå som underleverantörer i produk ­ tionssystem. I de fall aktivitetsnivån förändras, kan företagen övergå från att vara mindre eller medelstora till at t klass ificèras som storföretag etc.

Att företag växer och avtar i sto rlekar ett välkänt fenomen. Det torde dock vara mindre vanligt, att dessa storleksförändringar me dför, att företagen

* omklass ificeras från en kategori i vår be skrivningsmodell till e n annan.

Exempelvis visar studier från Förenta staterna, att av de 50 största koncer­

nerna i detta land år 1963, hade endast fyra rankats utanför gruppen de 200 största två decennier tidigare, medan hela 30 företag hade tillhört de 50 största också 20 år tidigare^. Förhållandena i Sverig a kan på goda grun­

der antas vara likartade. Betraktat över en tidsperiod av några få år torde detta innebära att stabiliteten i närin gslivet i detta a vseende är påfallan­

de hög.

Däremot förefaller det vanligare att storföretagen söker vidga sina domäner genom uppköp av mindre ooh medelstora företag. Em piriska studier av före­

tagsfusioner har därvid visat, att de företag som köps upp till största de­

len kompletterar storföretagens verksamhetsinriktning på outputsidan och av mindre och medelstora företag, vars konkurrens upplevs som besvärande. 2)

Uppköp av underleverantörer liksom av leverantörer av produktionsteknisk service är däremot mindre vanliga.

En kon klusion av ovanstående diskussion blir, att företagens s tori eksmäss i-ga förändrini-gar endast i mindr e utsträckning kommer att medföra förskjut­

ningar i den fö r vårt syfte primärt intressanta dimensionen; dvs förskjut­

ningar i form av överflyttning av företag från kategorin mindre och medel­

stora underleverantörer till kategorin storföretag eller vice versa.

Som ovan framhållits kan emellertid företag även byta kategori genom en förändrad verksamhetsinriktning. Företag som börjat sin verksamhet som un­

1) Se Blair 1972, sid 19.

2) Se t ex Rydén 1971, Nygren 1973.

derleverantörer kan utveckla "egna" produkter för slutvarumarknader. Andra företag som verkat på slutvarumarknader kan, till följd av exempelvis de allt större kraven på ma rknadsföringsaktiviteter, övergå till en verksamhet inriktad mot underleveranser. Mot bakgrund av den diskussion, som fördes i föregående kapitel om produktionssystemens stabilitet, förefaller det dock sannolikt, att även dessa förändringar i vår be skrivningsmodell är små -åtminstone om vi be traktar utvecklingen över förhållandevis korta tidsperio­

der.

Den största källan till förändringar torde istället utgöras av företagens lägesförändringar tolkade i ett v idare perspektiv. Vi ås yftar därvid inte i första hand geografiska omflyttningar av företag - vilka torde vara relativt sällsynta - utan snarare etableringar respektive nedläggningar av företags­

enheter. Av Carstedt & Isaksson-Pérez1 studie "Företag i struktu romvand­

lingen" framgår exempelvis, att den relativa etableringsfrekvensen inom verkstadsindustrin uppgick till ca k-5 % per år mellan åren 1946-1970 och inom träindustrin till ca 1-2 %. Motsvarande ned läggnings frekvens var för båda de studerade branscherna ca 2-3 ; siffror som indikerar att före­

tagsbeståndet som helhet byts ut under loppet av en generation.

Av samma studie framgår emellertid även, att vi kan registrera en "överdöd-1 ighet" i företa gsåldrarna 6-30 år , och att det framför allt är små före­2)

tag som nystartas/läggs ned^. Vidare att knappt 80 % av den totala syssel­

sättningen inom verkstadsindustrin år 1970, och drygt 90 % inom träindustrin samma år, tillhörde företag, som existerat minst 10 år bakåt i tiden . Från vårt perspektiv och i termer av den samlade volymen av transaktioner, visar dessa siffror att "stooken" av materialflöden torde å terfinnas inom en grupp av mycket "stabila" företag.

Sammantaget menar vi sål unda, utifrån den ovan förda diskussionen, att den beskrivningsmodell som uppställdes i föregå ende avsnitt, trots sin tvär­

snittskaraktär, kan tjäna för att belysa näringslivsstrukturen i ett "dy na­

miskt" samhälle. De inriktnings-, aktivitets- och lägesförändringar som äger

1) Se Carstedt & I saksson-Pérez 197^, del II, sid 39-Z*2.

2) op ci t, s id 69.

3) op ci t, sid 57~60.

k) op cit del IV, sid 28.

82

rum i företa gsbeståndet - och som kan få betydande effekter inom vissa näringslivssektorer och geografiska områden över en tioårsperiod eller mer -synes sålunda över kortare tidsperioder och i ett makr operspekti v, mer vara att betrakta som krusningar på en yta av stabila relationer än som revolu­

tionerande förändringar i rollf ördelningen i indu stristrukturen.

In document Nationella och lokala produktionssystem: en strukturstudie av svenskt näringsliv (Page 97-102)