Stordrifts förde lar

Begreppet stordriftsfördelar uttrycker en relation mellan två variabler -en storleksvariabel och -en åtgångsvariabel. Bland tänkbara storleksvariab 1er brukar serielängd och anläggningsstorlek framhållas medan åtgångsvariablerna kan exemplifieras med kostnaden eller resursåtgången per producerad enhet.

"Förekomsten av stordriftsfördelar, inom ett visst storleksintervall, inne­

bär att det, genom ätt öka stor leksvariabeln i detta intervall, är möjligt att minska åtgångsvariabelnM (Ribrant 1970» sid 1*0 .

Enïigt traditionell ekonomisk teori a ntas företagen arbeta utefter en U-for-mad styckkostnadskurva, dvs vid p roduktion överstigande en viss verksamhets-volym antas styckkostnaderna åter öka. Som Bain påpekat stöds emellertid detta teoretiska antagande inte av de empiriska test som företagits utan styckkostnadskurvan kan istället antas ha ett L-format utseende. "Over the observed range of firm sizes the largest firm appear not yet to have become

big enough to suffer perceptible dieseconomies of very large scale" (Bain 1959, sid 155).1)

Förekomsten av stordriftsfördelar kan enligt Florence (1933) förklaras uti­

från tre principiellt skilda utgångspunkter. För det första är kostnaderna att hantera stora kvantiteter i många fall inte större än hantering av små kvantiteter; eller också stiger kostnaderna mindre än proportionellt mot kvantitetsökningen - "the principle of bulk transactions". För det andra mrnskar det relativa behovet av resurser i reser v för att möta störningar från omgivningen med stigande verksamhetsvolym; dvs slumpmässiga variatio­

ner kompenserar i allmän het varandra på grund av de stora talen lag - xxthe principle of massed reservesFör det tredje kan odelbarheter i fakto r­

sammansättningen utnyttjas effektivare vid drift i stor sk ala. Fullt utnytt­

jande av odelbarheterna uppnås först vid en verksamhetsvolym lika med minsta gemensamma nämnaren av alla i produk tionen ingående odelbarheterna - "the principle of multiples". 2)

Begreppet stordriftsfördelar är dock mångtydigt. Förutom att skilda stor-leks- och åtgångsvariabler kan förekomma vid en analys av stordriftsfördelar

1) Jfr Ribrant 1970.

2) Jfr även Steindl 19^5, Ribrant 1970.

kl

måste även de yttre villkoren för analysen preciseras. Exempelvis är det viktigt att skilja mellan statiska och dynamiska stordriftsfördelar. I det senare fallet tillåts faktorinsats och teknologi förändras över tiden. Ge­

nom införandet av ny t eknik kan produktionskostnadsfunktionens utseende för­

ändras.^ En förändring i form a v exempelvis en marknadsexpansion kan inne­

bära att företagen ges möjlighet att applicera nya produktionstekniker och/

eller förändra relationen i faktor insatserna; förändringar som ej skulle kunnat genomföras på en stagnerande marknad. 2)

Verksamhet i stor sk ala innebär dock inte att företagen har möjlighet att tillgodogöra sig stordriftsfördelar på samtliga produktionsmoment i föräd ­ lingskedjan fram till d en färdiga produkten. Inom exempelvis sektorer som kännetecknas av höga odelbarheter och snabba teknologiska förändringar kan man förmoda att företagen är hårt specialiserade och tvingas inrikta sin expansion mot vissa delmoment. Andra företag kommer på grund av de höga o-delbarheterna eller den höga förändringshastigheten ej att ha möjlighet att själva svara för denna produktion utan införskaffar den från de förstnämnda företagen. Dynamiken och de ökade odelbarhléterna i ekon omin kommer härigenom att verka för en ökad vertikal arbetsfördelning mellan företag.^

Ej heller föreligger något enkelt och entydigt samband mellan stordriftsför­

delar inom produktionsfunktionen med t illhörande stödjande funktioner och företagens absoluta storlek även om en viss samvariation torde vara för han­

den. Den optimala anläggningsstorleken kan istället antas variera beroende på den tillämpade teknologin. Inom exempelvis s tå 1 verks industrin synes den optimala anläggningsstorleken vara betydligt större än inom vissa serie-tillverkande metall- och verkstadsindustrier. För en diskussion om poten­

tiella stordriftsvinster inom olika företag är det därför väsentligt att något beröra teknologi begreppet.

3.2,2, Företagens teknologi som determinant för vertikal specialisering

Teknologins betydelse för företagens vertikala specialisering framgår

exem-1) Jfr t ex Schumpeter 1939, Balassa 1962, Schmookler 1966.

2) Jfr t ex Florence 19^3, Stiegler 1951, Bain 1956, Balassa 1962.

3) Jfr t ex Blair 1972, Thorngren 1972, SOU 1973:30.

pelvis vîd en genomgång av officiell statistik över insatsvarornas andel av saluvärdet. Denna visar nämligen att skillnaderna i insats varuandel mellan olika sektorer och branscher är betydande.^ Branschbegreppet ger dock en­

dast en mycket grov indikator på den tillämpade teknologin och en rad ytter­

ligare aspekter kan tillföras.

Ur vår synvinkel är det av särskilt intresse att diskutera teknologibegrep­

pet ur dimensionerna hompleoritet i produ kt/produktionsfunktionen och graden av standardisering i produk t/produkt ionsfunktionen. Vi utgår sålunda från att den senare dimensionen är en direkt förutsättning för uppnående av stor­

driftsfördelar. Komplexitetsdimensionen å andra sidan kan antas samvariera med antalet möjliga bearbetningsmoment och därigenom också den möjliga ver­

tikala specialiseringen av verksamheten. En ta xonomi där dessa aspekter be­

rörs är Woodwards (1965) studie av industriella organisationer i vilken företagens produkt ions funktion klassificeras som antingen (l) enhets- och småserieproduktion, (2) storserie- och massproduktion eller (3) processpro­

duktion .

Möjligheterna att uppnå stordriftsfördelar på olika produktionsmoment inom enhets- och småserieproducerande företag torde vara förhållandevis små.

Sannolikheten att andra företag på mar knaden som specialiserat sig inom något eller några av dessa produktionsmoment skulle kunna utföra dessa till lägre styckkostnader kan därför antas vara hög. I de fall dessa enhets- och småserieproducerande företag dessutom tillverkar synnerligen komplexa pro­

dukter kan vi fö rutsätta att den vertikala specialiseringen drivits långt.

Å andra sidan tillverkar många företag tillhörande denna kategori kundspe­

cifika slutprodukter, vilket torde medföra att många moment i produ ktions­

processen är synnerligen specifika och varierar mellan olika kundorder. I det senare fallet kan vi dä rför utgå ifrån att någon enhetlig inköpsmarknad för dessa produktionsmoment inte existerar vilket påverkar specialiserings­

möjligheterna negativt. Dessutom antyder kategoribeteckningen att många av de enhets- och småserieproducerande företagen driver en verksamhet vars ab­

soluta omfattning är förhållandevis liten. För dessa företag gäller givet­

vis att en betydande del a v de ingående produktionsmomenten är av belopps-mässigt ringa omfattning och att merkostnaderna i form av kontakt- och

1) Se vidare appendix A.

kk

transportkostnader etc snabbt tenderar att överstiga ett eventuellt lägre pris från en extern leverantör. Detta innebär att möjligheterna till verti­

kal specialisering i större o mfattning främst torde föreligga för mycket stora enhets- och småserieproducerande företag vars tillverkning utgörs av produkter sammansatta av standardiserade komponenter och halvfabrikat.

Även många företag tillhörande den andra huvudkategorin - storserie- och massproducerande företag - driver en verksamhet av liten absolut omfattning.

Produktionsprocessen består för dessa små företag i flerta let fall av en­

bart ett fåtal integrerade moment. För dessa företag torde möjligheterna att utföra tillverkningen i närheten av den optimala styckkostnaden vara synnerligen goda med åtföljande begränsade behov av insatsvaror. Även för andra företag tillhörande denna kategori - dvs företag med en mer komplex produktionsprocess och en större total verksamhetsvolym - torde stordrifts-fördelar kunna uppnås beträffande ett flertal produktionsmoment inom den egna verksamhetens ram. Detta gäller dock inte samtliga komponenter och delmoment utan för vissa produktionsmoment kommer den egna verksamhetsvoly-men att vara alltför låg varför företaget ur lönsamhetssynpunkt torde över­

väga att vända sig till sp ecialiserade leverantörer på området.

Beträffande storserie- och massproducerande företag bör även tilläggas att tillverkningen i stora s erier i sig för utsätter en standardisering av såväl produkter som produktionsapparatens utformning. I de fall sp eciella till­

verkningsmoment erfordras kan man således förmoda att den egna organisatio­

nen svårligen kan anpassas till at t hantera dessa variationer. Möjligheter­

na till vertikal specialisering för storserie- och massproducerande företag torde sålunda vara goda för stora företag vars produkter är sammansatta av ett stort antal komponenter av varierande teknisk nivå.

Processindustrierna slutligen kännetecknas av en hög integrationsgrad i pro­

duktionsprocessen i vilken insatsvarorna omvandlas till f ärdiga produkter För processindustrierna gäller vidare, som Woodward (1965) framhåller i sin studie att möjligheterna att utöva kontroll över tillverkningsoperationerna är högre än i enhets- och ser ieproducerande företag. Detta innebär att en vid etableringstidpunkten nära nog optimal produktionsapparat kan skapas.

Om utvecklingen innebär kraftiga förskjutningar i denna opt imal i tetsstruk­

tur saknas ofta på gr und av den höga integrationen i produ ktionsprocessen möjligheter att genom external i sering av enstaka produktionsmoment anpassa

verksamheten till denna nya struktur.^

Den h öga integrationsgraden i produ ktionsprocessen innebär dock inte att graden av vertikal specialisering är låg inom processindustrierna. Den offi­

ciella statistiken indîkerar snarare att branscher som domineras av process­

industrier kännetecknas av en hög insatsvaruandel. Processindustrierna sva­

rar sålunda trots sin höga integrationsgrad i produk tionen i regel endast för en mindre del i förädli ngskedjan från råvara till färdig produkt.

3,2,3. Marknadsimperfektioner ooh vertikal specialisering

I framstäl lningen ovan har företagens vertikala specialisering diskuterats utifrån möjligheterna att uppnå stordriftsfördelar på olika bearbetningsmo­

ment och detaljer. Utgångspunkten har därvid varit en företagens strävan efter att uppnå en höggradig ekonomisk rationalitet under betingelsen av fungerande marknadsmekanismer. Att vissa företag kan utföra en produktion till lägre styckkostnader än andra företag behöver emellertid inte enbart vara en följd av en rationellare produktionsapparat utän kan även bero på olika typer av marknads imperfekt i oner. Motiv till e n vertikal specialise­

ring kan även sökas i andra restriktioner i handli ngsmiljön som exempelvis patentskydd eller kreditåtstramningar vilka inverkar på den ekonomiska verk­

samheten .

Som ett utslag av en sådan ofullständighet i markna dsmekanismerna kan de mindre företagens mycket låga overheadkostnader ses; en kostnadsdifferens

i jämför else med storföretagen som bl a förklaras av att den egne företaga­

ren m ånga gånger inte begär full kompensation för det administrativa arbete han/hon lägger ned. 2) Andra sådana exempel på ma rknadsimperfektioner är de

betydande skillnader i löneläge som förekommer såväl mellan stora företag och små som mellan företag belägna i olika regioner.^

1) Det är i detta s ammanhang värt att notera att möjligheter att särskilja olika produktionsmoment (bearbetningssteg) i en pr oduktionsprocess för­

ändras över tiden. (Jfr diskussionen kring Stålverk 80 och dess möjlig­

heter att vända sig till en "marknad" som tidigare ej existerat p g a in­

tegrationen mellan stålverk och valsverk, se vidare Ruist m fl 1975).

2) Jfr ILO 1961, Ramström 1971, Bolton 1971, Fredriksson S Lindmark 1973.

3) Se t ex ILO I96I, Yoshino I968, SOU 1970:3, Bolton 197I, Fredriksson &

Lindmark

1973-46

Begränsningar i produ centvarumarknadens utformning och funktion påverkar likaså företagens förutsättningar att externalisera produktionsmoment. Som kommer att utvecklas närmare i ett fö ljande avsnitt kan man förmoda att in­

verkan och förekomsten av dessa imperfektioner varierar med standardise­

ringsgraden hos produkterna. Möjligheterna att finna alternativa inköps­

källor till produkter och komponenter som exempelvis tagits fram genom ett omfattande forsknings- och utvecklingssamarbete mellan köpande och säljande företag är ytterst begränsade.^ Med ökad standardisering av insatsvarorna uppnås vidare inte enbart sänkta produktionskostnader utan även lägre kon-takt- och kommunikationskostnader varigenom förutsättningarna för en i den ekonomiska teorins termer fungerande marknad ökar. 2)

Även begränsningar på fak tormarknader kan antas ha ett avgörande inflytande på hur stor del av produktionen som utförs inom den egna verksamhetens ram.

Exempelvis kan svårigheterna att anställa personal och då inte minst spe­

cialutbildad arbetskraft hämma företagens utvecklings- och expansionsmöj1 ig-heter. En lokal bristsituation på arbetskraft kan sålunda innebära att en potentiell omsättningsökning ej till fullo kan exploateras. Alternativt kan företaget tillgodogöra sig omsättningsökningen men då på be kostnad av att den egna produktionsapparaten omskapas och en utläggning av vissa funktioner eller produktionsmoment sker. En li knande diskussion torde med fördel kunna föras vid begränsningar av upplåningsmöjligheterna på kapitalmarknaden. Re­

striktioner av denna karaktär kommer därigenom i hög gra d att påverka före­

tagets expansionsprofil.