Nationella och lokala produktionssystem - ett försök till syntes

Enligt det synsätt på strukturomvandlingens konsekvenser på företagsnivå som vi pr esenterat i föreli ggande studie, har specialiseringen inneburit att vi idag kan identifiera block av tillverkningsföretag mer eller mindre intimt sammanflätade genom flöden av människor, information och värderingar men också av varu- och tjänsteströmmar. Varje företag kan härigenom - uti­

från det produktionsinriktade perspektiv vi intagit - sägas bilda produk­

tionssystem där andra företag involverats som leverantörer. För flertalet företag är dessa produktionssystem synnerligen begränsade medan andra bv^gt upp relationer av ansenlig omfattning och komplexitet. Ur nationell syn­

vinkel torde vi sålu nda kunna utgå ifrån att koncentrationsutvecklingen inneburit att det framför allt är landets största tillverknings företag som

1 1 0

întagît rollen som nåder i stora³ hierarkiskt uppbyggda^s industriella komp­

lex. Vi menar sålunda att storföretagen "suger upp" en betydande del a v den nationella industriproduktionen för vidare förädling.

För att utveckla tanken på storföretagen som bärare av omfattande produk­

tionssystem något ytterligare bör dock tilläggas, att det givetvis inte en­

bart torde vara företagsstorleken som inverkar på dessa produktionsstruktu­

rers omfattning och komplexitet. Andra faktorer såsom företagens produktions­

inriktning, ekonomiska situation, access till en god regional industrimiljö etc kan likaså förutsättas vara väsentliga. Även managementfilosofi^, spe­

ciella ledaregenskaper och interna relationer mellan befattningshavare inom företagen, vilka svårligen kan speglas genom sedvanliga strukturvariabler, bidrar med största sannolikhet till utformningen av det kopplingsmönster till a ndra företag vi kan identifiera.

Dessa materialflöden mellan tillverkande företag torde vidare kunna förut­

sättas vara mångdi mens ionel1 a till si n natur. Principiellt torde vi sål unda kunna skilja mellan materialflöden av minst två olika slag; nämligen dels flöden av standardiserade produkter och dels kundspecifika sådana. Till följd av storföretagens krav på p lanering etc utgår vi ifrån att storföre­

tagen har en reell konkurrensfördel vad g äller framställningen av den först­

nämnda typen av dessa produkter. Med an dra ord förefaller det knappast orea­

listiskt att förutsätta, att standardleveranserna till öv ervägande del till­

handahålls av storföretag - stundom dock via grossister - och att de däri­

genom med sin relativa avståndsokänslighet bildar nationella eller interna-tionella mönster.

De mer avståndskänsliga speci al leveranserna torde däremot till st or del tas från mindre och medelstora företag. För vissa av dessa leveranser kan vi utgå ifrån - och detta sannolikt i acceler erande utsträckning allteftersom

1) Jfr devisen: "Bygga bil på Volvo-vis", som anspelar på nämnda företags uttryckliga policy att utveckla ett rikt n ät av underleverantörsrelatio­

ner. Mätt i termer av förbrukade insatsva ror i relatio n till om sätt­

ningen, uppvisade detta företag år 1971 en insatsvaruandel på 58,2 % (se AB Volvos årsredovisningshandlingar 1971), vilket står i skarp k ontrast mot exempelvis italienska Fiats 48,3 % samma år (se Voitures Particuliè­

res en Europe, 1973). Detta trots att AB Volvo nämnda år för första gången redovisade tidigare inköpta största underleverantören - Olofström AB - i moderbo lagets årsredovisningshandlingar. Året innan, dvs 1970, uppgick sålunda AB Volvos insatsvaruandel till h ela 64,0 %,

specîal i seringsgraden i näring slivet ökar - att det endast existerar ett fåtal utbudspunkter varför även dessa flöden uppvisar stor rumslig utbred­

ning. Tillsammans med me rparten av standardleveranserna är det sålunda dessa senare materialflöden som konstituerar "over-spi11 effekter" ur regional syn­

vinkel. I den ut sträckning det är möjligt, förefaller det dock rimligt att anta, att företagen söker täcka detta behov av insatsvaror från leverantörer på det lokala planet. Genom sin nära koppling till företagens produktions­

funktion kommer vidare dessa lokalt förankrade speci al 1everanser att knytas till d e enskilda driftsenheterna inom storföretagen.

Underleverantörerna bygger i sin t ur upp produktionssystem enligt samma mönster om än av mer begränsad rumslig utbredning. Till denna - med antalet förädlingsled bakåt - stigande grad av regional förankring i insa tsvaru­

strömmarna bidrar sådana faktorer som, att underleverantörerna i regel kan förutsättas vara mindre än köparföretaget men också att den komponenttill­

verkning som där utförs som helhet kan betraktas som mindre komplex än kö-parföretagets. Vi se r sålunda grundstommen i den m oderna ekonomins industri­

struktur som uppbyggd av nationella produktionssystem i vilka lokala förtät­

ningar i materi alflödena kan identifieras. Enligt detta synsätt fyller en stor del av de mindre och medelstora företagen rollen som leverantör i ett eller flera av dessa nationella och lokala system.

Med den ovan presenterade beskrivningsmodellen av näringslivet framstår de stora tillverkningsföretagen som dominanter i ekonomi n. De mindre och medel­

stora företagens roll b lir att inordna sig i denna dominansstruktur genom att exploatera mindre nischer. Även om denna dominans, där frånvaron av di­

rekt priskonkurrens på olika delmarknader är ett framträdande drag, kan leda till passivitet och ineffektivitet inom de dominerande företagen - vilket bl a Hirschman (1970) anfört - vill vi pås tå att storföretagen måste betrak­

tas som de ledande företag en i utvec klingssammanhang. För de mindre företa­

gen torde detta, innebära att deras roll h ar blivit att modellera, men ytterst sällan under en längre tid leda, utvecklingen. Deras möjligheter in­

skränker sig sålunda till a tt kunna tvinga storföretagen till temporära och partiella anpassningsprocesser.

Från ett något annat perspektiv torde näringslivet för dessa mindre företag framstå som i allt h ögre grad genomorganiserat och att tidigare tänkbara frihetsgrader i agerand et i raskt tempo reducerats. Som ovan framgått be­

1 1 2

höver detta givetvis ej vara liktydigt med att de mindre företagen slås ut från marknaderna utan att de istället mycket väl kan hävda sin specifika tillverkningskompetens under de stora tillverkningskoncernernas paraply av organiserade aktiviteter. Vi k an därvid även tänka oss att rollen som exem­

pelvis underleverantör i allt m indre utsträckning framstår som att man som mindre företag befinner sig i "storfö retagens ledband". Med andra ord före­

faller det sannolikt att, i takt m ed att dessa mönster av materi alkopplingar mellan företag generellt snarare förtätats än tunnats ut, rollen som under­

leverantör även har "vunnit i acceptans".

Denna utveckling mot allt starkare kopplingar inom industrisektorn torde vidare kännetecknas av - och till e n del även förutsätta - en höggradig stabilitet i utvec klingsbilden. De registrerade förändringarna övér tiden har givit sig till k änna som långa serier av marginella ändringsförlopp.

Några företag tillkommer medan andra läggs ned; några företag expanderar medan andra stagnerar; åter andra företag tar upp nya produkter i sin ti ll­

verkning osv - sammantaget torde dessa förändringar dock beröra mycket be­

gränsade delar av företagsbeståndet under loppet av några få år. Revolutio­

nerande omkastningar förefaller med andra ord vara sällsynta. Starka indi­

cier talar snarare för att den allra övervägande delen av företagen fort­

sätter från år till å r på samma plats, med samma produktionsinriktning etc.

Påståendet att stabiliteten i näring slivsstrukturen är påfallande hög, får inte tolkas som att företagen är passiva och ineffektiva - i det se nare be­

greppets inre mening. Ett system uppbyggt av företagsenheter med sådana egenskaper torde ha mindre förutsättningar att bestå än om motsatsen var för handen. Vi utgår också från att de företag som är involverade i dessa produktionssystem är väl så "e ffektiva" och "konkurrenskraftiga" som andra företag. Det senare inte minst av intresse vad gäller relationerna mellan underleverantörerna och övriga mindre och medelstora företag. Enligt den föreställning om näringslivsstrukturen vi ti digare presenterat är det även sannolikt att underleverantörerna också kan uppvisa en höggradig yttre effektivitet om vi dä rmed avser denna företagskategoris förmåga att till­

godose väsentliga samhällsbehov. Detta framför allt som en följd av att vi, genom den existerande strukturen i långa s tycken a pri ori har stipulerat de förutsättningar under vilka nya förändringar och samhä11sbehov kan komma att accepteras och upprätthållas.

Denna vår syn på interdependensen i närings livet har i hög gra d influerats av Galbraith's tankar om storföretagens roll i den industrialiserade ekono­

min, men även av Perroux1 teori o m tillväxtpoler, i vilken begrepp som nyckelföretag och industriella kluster utgör viktiga byggstenar. Likaså har external economiesbegreppet liksom Hirschmans och Myrdals syn på den regio­

nala utvecklingen starkt kommit att påverka vår föreställningsram. I ett regionalt utvecklingsperspektiv är det därvid vår uppfattning, att förekoms­

ten av lokala förtätningar i materi alflödena varierar med såväl regionsstor­

lek som regional industristruktur dar förekomsten av storföretag utgör en betydelsefull förutsättning. Av skäl som tidigare framförts menar vi do ck, att variationer i omfattni ngen av de lokala mater i al strömmarna inte enbart påverkas av företagsbeståndets storleks- och branschsammansättning etc, utan också av andra region- och företagsspecifika faktorer såsom regionens utvecklingshistoria, värderingsstrukturer i berörd a företag, interna rela­

tioner mellan deltagare i företag ens beslutsprocesser osv. Dock vill vi, till sk illnad från flera andra uttolkare av external economiesbegreppet hävda - utifrån en analys av typen av företagens insatsvaror och företagens inköpsbeteende - att enbart en mindre del av företagens inköp i en hög in­

dus tri al i serad ekonomi kan införskaffas lokalt. De lokala produktionssyste­

men kan sålunda, och det även i regio ner med en enligt vår mening god in­

dustristruktur, enbart utgöra mindre delar av större nationella system.

m

KAPITEL 6

OPERATIONALISERINGAR

Den verba 1 i sering av tankar och frågeställningar vi ägna t den teoretiserade delen av framställningen åt, har med nödvändighet i många a vseenden tvingats bli kn apphändig. Till en del ä r denna knapphändighet en följd av bristande förmåga, men många gånger också av vårt medvetna val at t släppa de tanke­

trådar, vilka enligt vår bedömning inte tjänat framställningens huvudsyfte.

Att söka empiriskt pröva i vilken utsträckning produktionssamarbete före­

kommer inom industrin, de mindre och medelstora företagens roll oc h allmänna utvecklingsvillkor i detta sa marbete; och detta insatt i ett ru msligt pers­

pektiv har för oss framstått som en mer än tillräcklig uppgift. Innan vi går in på de empiriska resultat vi fu nnit, skall vi i detta o ch det nästföljande kapitlet presentera hur vi va lt att mäta studerade faktorer och vilken po­

pulation vi arbe tat med.

Det skall dock redan här påpekas, att variabel valet och de operationella de­

finitioner av dessa som vi arb etar med, därvid inte uteslutande har styrts av vår teoretiska referensram utan också påverkats av tillgängligheten till empiriska data - ett datamaterial som i huvudsak i enkäten s form insamlats

i samarb ete med Expertgruppen för Regional Utredningsverksamhet (ERU) inom Arbetsmarknadsdepartementet^ och som därefter kompletterats i samarb ete med Statens Industriverk (SIND). Denna mycket omfattande databas ger möjligheter att besvara en rad fr ågor om produktionssystem på lokal och nationell nivå, men kan naturligtvis ej ge svar på samtliga de frågeställningar, som kan resas utifrån avhandlingens teoretiska del. Sålunda har vi ej direkt sökt mäta hur den värderingsstruktur som existerar inom företaget och i dess o m­

givning kan förmodas inverka på företagets vertikala specialiseringsgrad, roll i närin gslivet etc. Ur denna synvinkel är denna studie behäftad med samma principiella svagheter som flertalet andra strukturstudier.

Avsikten med detta inledande metodkapitel är att på ett någorlunda konkret och kortfattat sätt redogöra för huv de i studien ingående begreppen och variablerna givits ett operationellt innehåll. Inledningsvis anknyter fram­

ställningen därvid till vissa aspekter som är förknippade med avgvänsningen

1) Se appendix B.

av produktionssystem. De variabler som blir föremål för vår diskussion är i detta sammanhang företagens vertikala specialisering, företagens inriktning mot olika avnämarsektorer samt företagens lokala marknadsorientering vad av­

ser deras materiella input- och outputtransakti oner. Därefter ägnas fram­

ställningen åt en redogörelse för innehållet i de strvkturvariabler som kom­

mit till a nvändning för att beskriva några grundläggande drag i produ ktions­

systemens struktur. Till denna kategori hänförs variabler som företagens ägar- och regiontillhörighet liksom de i många a ndra sammanhang omdiskutera­

de teknologi- och storleksvariablerna. I ett tredje huvudblock av variabler presenteras sedan de övriga företagsinterna variabler av strukturell natur som tjänat framställningens syfte att analysera bl a beroendeförhållanden i samarbetsrelationerna och utvecklingsmönstret hos enskilda företag.

Av denna beskrivning torde ha framgått, att våra ambitioner med detta och det nästföljande kapitlet inte varit att diskutera grundläggande metodolo­

giska problem; ej heller att söka företa några filosofiska utsvävningar an­

gående problem i samband med överbryggandet mellan teori o ch empiri. En dis­

kussion av dessa - speciellt för samhällsvetenskaperna - mycket intressanta och svårlösta spörsmål bör, enligt vår mening, startas upp från andra ut­

gångspunkter, än de vi i föreli ggande studie valt. Detta innebär inte att vi me nar, att forskaren kan avstå från att föra en argumentation kring dessa ställningstaganden, utan snarare att det för att ge ett bidrag till metod­

debatten krävo en mer uttömmande behandling än vad vi här haft möjlighet till. Det är sålunda vår förhoppning att rapporten som helhet, denna lägre ambitionsnivå till trots, ger uttryck för de problem och möjligheter vi funnit med den valda ansatsen.