Insamling av empiriska data

7.2.1. Uppläggning ooh utformning av ERU-undersökningen

Det grundmaterial som studien baseras på har sålunda insamlats som en del i

1) Se t ex Prop 1972:111.

ett större projekt initierat av Expertgruppen för Regional Utredningsverk­

samhet (ERU). Uppgifts insamlandet genomfördes i form av en enkätundersök­

ning under 1971 i samarbe te mellan produktionskostnadsgruppen inom ERU, de regional ekonomi ska enheterna i de fyra län i vilka de studerade A-regioner-na ingår samt forskare från Umeå och Lunds universitet. Vår insats i denA-regioner-na undersökningsfas utgjordes därvid av att ansvara för "fältarbetet" i Lyck­

sele och Skellefteå A-region.

Under våren 1971 testades enkäten och insamlingsförfarandet genom en prov­

undersökning på ett mindre antal företag. Till följd av den höga svarspro­

centen och svarens fullständighet modifierades frågeställningarna i ytterst ringa omfattning inför huvudundersökningen hösten 1971. Uppgifterna i enkä­

ten avser kalenderåret 1970 eller det bokslutsår som närmast motsvarade nämnda kalenderår. Leveransundersökningen är sålunda av tvärsnittskaraktär vilket ej medger möjligheter att följa leveransströmmarna över tiden; något som skulle vart t önskvärt för mer långtgående utsagor om exempelvis stabi­

liteten i kund- oc h 1everantörsstrukturerna.^

Enkätformuläret - som redovisas i appendix B - är uppbyggt i fem h uvudav­

snitt. I det första av dessa ombads företagen att redovisa data om sin för­

säljning och därvid specificera sina 15 största kunder vad beträffar loka­

liseringsort och försäljningsbelopp. I enkätens andra huvudavsnitt efter­

frågades motsvarande data om företagens leverantörer av råvaror och halv­

fabrikat. Det valda tillvägagångssättet innebär att företagens in- r espek-2 )

tive utleveranser inte till fullo specificerats. På det lokala planet har dessa ofullständigheter i materia let något kunnat reduceras genom att jäm­

föra och kombinera köparens och säljarens uppgifter.

1) Som framgår på annan plats i denna rapport har vi på två skilda vägar sökt skaffa oss empirisk kunskap om stabiliteten i lever ansströmmarna.

Dels har vi ge nomfört och avrapporterat en prakt ikfal 1 sstudi e omfattande sju mindre och medelstora verkstadsföretag (Fredriksson S Lindmark 1973).

Dels har vi i samarb ete med Statens Industriverk (SIND) insamlat finan­

siella data och data om sysselsättningen för en femårsperiod för ungefär 1/3 av företagen i leve ransenkäten. Härigenom kan vissa indikatorer på stabilitetsproblemet erhållas.

2) Den genomsnittliga spec ifi ceringsgraden för företagens försäljning uppgår till 66 ,0 %. Motsvarande siffra för företagens inköp är betydligt högre och uppgår till 76,4 %. En skevhet i materi alet kan noteras såtillvida att graden av specificering är lägre för de största företagen.

138

Enkätens tredje huvudavsnitt efterfrågar företagens utnyttjande av företags­

service. För vårt vidkommande har endast punkterna 2k och 25 om genomförande av vissa produktionsmoment och reparationer beaktats. I den förstnämnda av dessa två kategorier återfinns sålunda de leveranser som vanligen benämns legotillverkning. Enkätens två avslutande avsnitt behandlar data om produk­

tionsfaktorerna arbetskraft och realkapital. Härigenom erhålls en bild av företagens utbildnings- och kapitalstruktur.

Ett försök till bedömning av tillförlitligheten i de lä mnade uppgifterna tyder på att reliabiliteten är god. De kontroller av uppgifternas riktighet som kunnat vidtas - t ex jämförelser av företagens omsättningsuppgifter mot motsvarande uppgifter som inlämnats till Patent- och Registreringsverket;

en leverantörs försäljningsuppgift jämförd med kundens inköpsuppgift etc - har visat stor samstämmighet även om vissa avvikelser helt naturligt kunnat noteras. Till följd av uppgifternas goda reiiabilitet och att dessa uppgifter kan betraktas som lätt kommun i cerbara med uppgifts1ämnarna - bl a på gru nd av uppgifternas frekventa användning i respo ndenternas dagliga verksamhet - utgår vi frå n att några problem med den yttre validiteten i enkätsvaren inte föreligger.^

7.2.2. Uppläggning och utformning av PRV-undersökningen

För att fördjupa kunskaperna om egenskaperna hos de i produk tionssystemen ingående företagsenheterna och samtidigt erhålla indikationer på stabilite­

ten i prod uktionssystemen insamlade vi i samarb ete med Statens Industriverk (SIND) uppgifter om företagens finansiella struktur och sysselsättningsnivå.

Denna kompletterande undersökning är av longitudinell karaktär och omspänner företagens utveckling över en konjunkturcykel. Totalt har data från sex bokslut under åren 1967-1972 inhämtats.

Av flera skäl o mfattar denna kompletterande undersökning inte samtliga företag som ingår i lever ansundersökningen. För det första skulle en sådan totalansats ställa alltför stora krav på ti llgängliga forskningsresurser.

Av detta skäl uteslöts samtliga de ca 2k0 företa g som tillhör tekosektorn.

Vidare lämnades de företag som i levera nsundersökningen inte klassificerats i någon av de sex sektor iella inriktningskategorierna utanför denna longi­

1) Beträffande de inre validitetsproblemen hänvisas till d iskussionen i kapitel 6.

tudinella undersökning. För det andra begränsades denna populations storlek av tillgängligheten på empiriska data. Av de befintliga associationsformer­

na är det enbart aktiebolag som har en offentlig redovisning av de dataupp­

gifter som är av intresse för denna del av studien.^ Härigenom begränsades denna del a v undersökningen till a tt omfatta enbart de mindre och medelsto­

ra företag i levera nsundersökningen där arbetsställebegreppet och företags­

begreppet i juridisk mening sammanfaller. Efter dessa avgränsningår utgjor­

de PRV-undersökningens delpopulation 305 företag.

Trots att aktiebolag enligt lag är underställda krav på offentlig redovis­

ning där redovisningshandlingar skal 1 ins ändas till Patent- och Registre­

ringsverket underlåter många företag att göra detta eller gör det med en betydande tidseftersläpning. Härigenom fick även denna del a v undersök­

ningen vidkännas ett visst bortfall.

Ett speciellt problem i detta s ammanhang utgör de företag för vilka ett partiellt bortfall kunnat noteras. För den övervägande delen av företagen förelåg uppgifter för fem eller sex av de studerade åren, medan ett mindre antal - ca k % - av företagen i PRV-stu dien endast hade inlämnat årsredo-visningshandlingar för k år. 2) Företag med färre än k observationstidpunk­

ter har uteslutits ur undersökningen vilket medför att "bortfallet" i denna del a v undersökningen var ca 17 %•

Då de data som PRV-undersökningen bygger på är offentliga och underkastade en rad kontroller och lagstiftningsregler torde reiiabi 1 iteten vara hög.

Däremot kan problem med den yttre val i diteten föreligga då en rad olika upp­

gifter kan inrymmas under ett och samma begrepp. De yttre val i ditetsproble-men reduceras dock av det förhållandet att dessa uppgifter används i longi­

tudinella analyser i vilka å rliga förändringar är av primärt intresse och av att det enskilda företagets redovisning av uppgifterna uppvisar en höggradig

1) Även ekonomiska föreningar är underkastade kraven på offentlighet i re­

dovisningen. Få mindre och medelstora företag tillhör dock denna asso­

ciationsform varför även dessa uteslöts.

2) Företagen fördelar sig på antalet observationstidpunkter enligt nedan­

stående schema:

6 år: 203 ftg (66,6 %) 5 år: 37 ftg (12,1 %) k år: 12 ftg ( 3,9 %) 3 år: 5 ftg ( 1,6 %) 0-2 år: 48 ftg (15,7 %) Totalt: 305 ftg (100 %)

140

kontinuitet. Vidare torde inverkan av denna felkälla reduceras av att några systematiska olikheter mellan olika företagskategoriers redovisning sanno­

likt ej föreligger.

7.2.3. Komplettering av de insamlade datauppgifterna

Insamlandet och analyserandet av stora datamaterial är behäftat med en rad metodologi ska problem. Ett av de mera påtagliga problemen är därvid att som analytiker få känsla för ett dataunderlag som bygger på up pgifter av hård­

datakaraktär. För att i någon mån eliminera denna analytikers anonymitet för datamaterialet och därmed problemområdet kontaktades ett flertal av upp-giftslämnarna för införskaffandet av information av mjukdatakaraktär. I detta syfte kontaktades även tjänstemän inom olika offentliga organ på så­

väl lokal som regional nivå. Som ytterligare ett led i denna verksamhet att skaffa ökad insikt i proble mområdet kan de praktik falls studier som företogs under våren 1973 ses. ^

En rad kompletteringar och korrigeringar av materialet från leveransenkäten och från PRV:s register genomfördes innan analyserna kunde påbörjas. I

ERU-undersökningen - som utgör basen för studiens analyser - efterfrågades så­

lunda inte några uppgifter om företagens totala sysselsättningsnivå utan en­

bart deras utbildningsstruktur. Antalet sysselsatta i respe ktive företag hämtades i ställe t från Industristat istikens primärmaterial. I detta regis­

ter finns uppgifter om företagens sysselsättning samt hur denna fördelas på arbetare och tjänstemän.

För att göra uppgifterna i ERU-en käten jämförbara mellan de olika företagen vidtogs vidare två korrigeringsoperationer av mer principiell natur. För det första korrigerades företagens inköps- och försäljningsuppgifter i de fall bokslutsperioden icke om fattade en toivmånadersperi od. Korrigeringarna gjordes under ett 1 injäritetsantagande, dvs för företag med exempelvis en bokslutsperiod på 15 månader nedräknades nämnda uppgifter till en tolvmåna-dersperiod genom multiplikation med faktorn 0,8.

För det andra ingick för några få av de minsta företagen i unders ökningen mervärdesskatt i de inköps- och försäljningsuppgifter som lämnades. Även

1) Fredriksson & Lindmark 1973.

här tillämpades ett 1 injäritetsantagande vid justeringarna av uppgifterna.

Korrigering för mervärdesskatt och/eller bokslutsperiodens längd enligt an­

tagandet om linjäritet kan naturligtvis ej ge exakta värden utan endast ge en rimlig skattning av uppgifterna. Antalet fall där korrigeringar av bok­

slutsperiod och mervärdesskatt vidtogs var dessutom relativt få varför oful1ständigheter i dessa ko rrigeringsåtgärder inte torde påverka resulta­

ten i nämnvärd utsträckning.

Som tidigare framgått har ADB utnyttjats för databehandlingen. Detta öppnar möjligheterna för felkällor i form av överföringsfel från enkät till stans-underlag och från stansstans-underlag till magnetband och på skivdiskar lagrad databas. För att eliminera dessa fel genomfördes kontrol1stansning samt mycket omfattande tester och utskrifter av datamaterialet. Ett icke oväsent­

ligt antal fel k unde härigenom korrigeras.

7.2,4. Bortfallsredovisning

Efter de gjorda avgränsningarna bestod populationen i levera nsundersökningen av 1206 företag. Av dessa besvarade lik enkäten vilket innebär en svarsfrek­

vens på 60 %. En bortfallsanalys visar att svarsfrekvensen varierar kraftigt mellan olika regioner och branscher och mellan företag av olika storlek. Som framgår av tabell 7:1 är svarsfrekvensen högst i glesbyg dsregionen Lycksele medan storstadsregionen Malmö uppvisar den lägsta.

Tabell 7:1. Svarsfrekvensen i ERU-u ndersökningen uppdelad på olika regioner

Reg ion Svarsfrekvens

Malmö hl %

Borås 57 %

Ludv i ka 78 %

Avesta 71 %

Boriänge 77 %

Mora 7h %

Skel1 efteå 87 %

Lycksele 100 %

Tota 11 60 %

}k2

Vidare stiger frekvensen inkomna svar med ökad företagsstorlek. Bland före­

tag med 50 eller färre sysselsatta uppgår svarsfrekvensen till 5 ^ % medan motsvarande siffra för 500 eller fler sysselsatta är hela 89 %. Bortfalls-företagens fördelning på olika branscher uppvisar en mer enhetlig bild med undantag från framför allt tekosektorn inom vilken svarsfrekvensen är be­

tydligt lägre än genomsnittet. Det är sålunda bortfallet av små företag inom främst tekosektorn i de sydliga regionerna som inverkar negativt på studiens svarsfrekvens.