Lokala materialflöden i empirisk belysning

5.4.1. Tidigare studier

Trots att "over-spi11 effekterna" mellan regioner generellt sett kan förmo­

das vara höga i välutve cklade industriländer har dock omfattande lokala nät av företagskopplingar kunnat påvisas i ett antal empiriska studier. Bland annat framgår i en artikel av Keeble att "Florence, the West Midlands group, and Wise S Bees ley have demonstrated very clearly the role of linkage in the growth and structure of metal-fabri cat ing, jewellery, gun, and car assembly industries of Birmingham and the West Midlands; Townsend har stres­

sed the interdependence of the cuttery and lighter engineering trades of Sheffield; and Smith, Florence and Rodgers have drawn attention to the comp­

lex interrelationships and external economies which for so long contributed to the success of the Lancashire cotton textile industry" (Keeble 1969, sid 164).

teknologiska kopplingar, som företagits av Isard & Schooler (1959) i

•dessa författares analyser av "industrial complex".

1) Jfr Erickson 1972.

2) Se Hirschman 1958. Jfr även Kristensson 1967 och 1972, Erickson 1972.

Vidare har Estall S Buchanan visat att den geografiska anhopningen av huvud­

leverantörer och underleverantörer är kännetecknande för bi 1 industrin i fiera västländer. Den amerikanska bilindustrin är sålunda till s tor del s am­

lad inom en 30-milsradie med D etroit som centrum. Samma geografiska koncent­

ration är utmärkande för bilindustrin i Storbr itannien vilken är samlad inom Birmingham-området. Den historiska utvecklingen bakom detta lokaliserings­

mönster har beskrivits av Estall & Buchanan: "In the U.K. 'the industry be­

came concentrated in the district where American conditions found their closest parallel1, i.e. the west Midlands. 'In the local brass, screw, nut and bolt, paint, pressed steel, tube, iron-foundry, leather, spring and plating trades, there was a multitude of small independent producers who would adapt themselves to the manufacture of motor parts. These conditions helped to give the west Midlands a lead t hat it has not yet relinquished, and practically all important motor vehicle manufacture in th e country takes place within about one hundred miles of Birmingham. At the present time considerable economies can still be gained from the geographical con­

centration of plant supplying materials, components and sub-assemblies"

(Estall & Buchanan I966, sid 120).^

I Rosenfe ld's (I966) studie av Turins industristruktur framkommer att regio­

nens ekonomiska utveckling baseras på några få ledande industrier vilka huvudsakligen är verksamma inom transportmedels- och finmekanisk industri. 2)

Dessa resultat refereras av Erickson (1972) som ger följande sammanfattning av de dominerande företagens betydelsfe för re gionens övriga företag: "The principal growth generating influence consists of three large lead f irms (Fiat, Lancia, and Olivetti) which produce chiefly automobiles, trucks, air­

planes, marine motors and writing and calculating machines. Rosenfeld's ana­

lysis of the Turin region notes that the associated regional industrial complex is composed primarily of supportive machine industries and rubber.

Although these regional industries now export much of their total o utput, the amount of lead firm non-labor inputs supplied from within the region has been substantial and increasing" (Erickson 1972, sid 431).

1) Jfr även Crompton m fl 1 976.

2) Jfr även elektronikföretaget Siemens1 betydelse för utvecklingen i Münchenregionen (Krumme 1970).

1 0 6

I en studie av den japanska industrin av Yoshino (1968) framskymtar en lik­

nande bild av kopplingarna mellan stora expansiva företag och deras under­

leverantörer även om denne ägnar närhetsaspekten och dess regionala implika­

tioner endast sekundärt intresse. "For example, in 1966 a leading automobil manufacturer had 124 primary subcontractors - those with whom the firm dealt directly. Most of these subcontractors were small- to medium-seized firms.

... The great majority of these smaller subcontractors are located in the immediate vicinity of the large company's major plants" (Yoshino 1968, sid 15^).

Andra författare hävdar å andra sidan utifrån egna empiriska studier att omfattningen och betydelsen av lokala länkningar i form a v materialflöden är överskattade i den regionalekonomiska litteraturen. Bilden övér förekoms­

ten och betydelsen av lokala industriella kopplingar är sålunda på det em­

piriska planet långt ifrån entydiga. I denna sen are grupp forskare ingår exempelvis Keeble (1969) som studerat relationerna mellan företag i nord­

västra London. Denne menar att de lokala kopplingarna inte haft någon mer avgörande betydelse för regionens industriella organisation och tillväxt.

Vanneste (1971) fann i den t idigare refererade studien över företagens länk­

ningar i en belg isk region att dessa var svagt utvecklade. Liknande slut­

satser återges även av Gi lmour (197*0 och Lever (1974).

Några mer omfattande studier av svenska förhållanden har ej stått att finna i lit teraturen. Törnqvist (1963) ger dock exempel på den rumsliga fördel­

ningen av underleverantörer till e n större sammansättningsfabrik inom verk­

stadsindustrin. I likhet me d de ovan refererade studierna hävdar Törnqvist att underleverantörerna i Sverig e uppvisar stor rumslig spridning. Större koncentrationer kan främst konstateras för Göteborgs-, Stockholms-, Malmö-och Eskilstuna-områdena. En förk laring till T örnqvists resultat kan dock vara att det företag denne studerat är en i rummet uppdelad organisation kring vars arbetsställen lokala underleverantörer knutits.

5.4.2. Avstånds faktorns betydelse för olika typer av materialflöden

Till en del torde de ovan återgivna skillnaderna i empiris ka resultat och på dessa grundade slutsatser kunna tillskrivas studiernas olikartade upp­

läggning. I än högre utsträckning torde dock differenserna vara en konsek­

vens av skillnader i förväntningar på de lokala länkningarnas omfattning

och de kriterier man (implicit) stipulerat för att anse att external econo­

mies i detta s ammanhang föreligger.

Mot bakgrund av sammansättningen av företagens insatsvaror - där standard­

varor och tekniskt avancerade speci al komponenter ingår jämsides med enklare typer av bearbetningsmoment - ställer vi oss dock tveksamma inför de (impli­

cit) högt ställda krav på företagens lokala förankring vissa författare ge­

nerellt utgår i från.^ Bland dessa författare märks exempelvis Lever (197*0, som studerat inköps- och försäljningsmönstret för 2k företag i "West Central Scotland". Lever fann därvid att endast 20 % av inköpen företogs i Skottl and.

Av de drygt 1300 företag som utgjorde leverantörer till d e studerade före­

tagen var dock hela ^3,9 % lokaliserade till Skottland. Detta innebär att genomsnittsvärdet för de lokala bakåtriktade kopplingarna är lågt jämfört med leveransvärdet för mer avlägset belägna leverantörer. Företagen i "West Central Scotland" levererade för i genomsn itt £ 1.650 medan exempelvis le­

verantörerna i sydväst ra Wales hade leveranser på dry gt £ 16.000 per företag.

Denna differens i genoms nittligt inköpsvärde från "lokala" och "nationella"

leverantörer kan tolkas så att en stor del a v de mer specialbetonade insats­

1) För att belysa de krav på myc ket starka lokala kopplingsmönster vissa författare utgår från kan följande citat av Lever (197^) tjäna som

exemp-1 i fieri ng:

"As far as material linkages are concerned the agglomérat i ve force of the Montreal economy for these 198 establishments appears to be rather weak. Linkages extending beyond the agglomeration are far more important than linkages wholly contained within it. More than two-thirds of all purchases and sales (when establishments are weighted by size) are made outside Metropolitan Montreal. Only 27.3 per cent of sales (weighted) and 31.6 per cent of purchases (weighted) are made in Metropolitan Montreal. However, limited findings from other cities indicate that Montreal is not unusual in this regard. It was found by Field and Kerr (1968, p. 50) that firms in Toronto's periphery made only 26 per cent (weighted) of their sales to Metropolitan Toronto. Their estimate of suburban sales (weighted) to Toronto was 35 per cent. For Philadelphia firms, Ka raska's estimate of local purchases was 37 per cent (1969, p.

359). The situation in Mon treal, therefore, may be a rather typical one.

This very slim evidence suggests that external economies of scale in the procurement of inputs from and the distribution of outputs to other firms in the same industrial complex do not play a prominent role in explaining the high locational preference of Canadian firms for the Montreal area.

This in turn inclines one to anticipate that if external economies of scale are available to manufacturing firms in Mon treal, and, for that matter, in all industrial complexes, they reside in the transactions re­

lated to nonmaterial connections" (Lever 197^, sid 3^1).

1 0 8

varorna införskaffas tokalt medan de mer standardbetonade varorna kommer från mer avlägset belägna leverantörer. Vi vill s ålunda på den na lägre be­

skrivningsnivå hävda att den lokala marknaden genom dessa transaktioner fyller en väsentlig funktion trots dess, i absolut mening, begränsade om­

fattning. Som vi framhö ll i kapitel 3 utmärks nämligen de leveranser som i ett eller flera avseenden är kundspecifika i många fall a v ett omfattande tekniskt samarbete mellan köpande och säljande företag. Detta samarbete ställer krav på till för1 i 11 i g och snabb informationsöverföring vilken i dagsläget vanligen förmedlas i form av personliga kontakter.^ Dessa av­

ståndskänsliga kontakter medför att det geografiska område inom vilket tänk­

bara leverantörer skall vara lokaliserade, för att en utläggning av produk­

tionsmoment skall uppfattas som lönsam, är begränsat.

Man kan därför anta, trots avståndsfaktorns minskande betydelse för varor­

nas fysiska transport, att utläggningar av produktionsmoment i stor utsträck­

ning sker på underleverantörer belägna i samma geografiska område som huvud­

leverantören. För än mer specifika inköp kan dock gälla att endast ett fåtal utbudspunkter existerar. Köparen tvingas i dessa fall, trots behovet av in­

timt samarbete, söka leverantörer på mycket långa avstånd.

Informationsproblematiken återverkar på va let av samarbetspartner även ur en annan synvinkel. För etablerandet av kontakter, avseende special 1everan-ser, mellan huvudleverantör och underleverantör kan närhetsfaktorn vara av minst lika stor betydelse som för upprätthållandet av relationerna. Detta dels p g a k öparens begränsade sökkapacitet och dels genom säljarnas svå­

righeter att göra sig synliga på denna marknad.

Företagens begränsade resurser att söka lämpliga samarbetspartners medför att kännedomen om avlägset belägna, potentiella speci al 1everantörer utom i vissa undantagsfall är liten. Därtill kommer att utvärderingen av tänkbara samarbetspartners på avlägsna orter vanligen är behäftad med större osäker­

het än bedömningen av potentiella samarbetspartners på den lokala marknaden.

Detta förhållande påverkas även av inköpsbeslutens organisatoriska inplace­

ring. Ju större inflytande produktionsavdelningen inom det köpande företaget har på inköpsprocessen, desto färre potentiella leverantörer kan antas ligga inom företagets synfält. Detta till fö ljd av att produktionsavdelningen här­

1) Se t ex Ramström 1967 och 1969•

igenom kringskär inköpsavdelningens möjligheter att utöva sitt marknads­

kunnande samtidigt som man själva kan antas besitta endast en begränsad marknadskännedom. Speciellt påtagligt torde detta förhållande vara vid has­

tigt uppkomna kapacitetsbrister, där tidsfaktorn kommer att vara av avgö­

rande betydelse för valet av leverantör.

Även för de större företagen kan den lokala marknaden för insatsvaror förmo­

das vara av betydelse om än inte i lika h ög utsträckning som för de mindre och medelstora företagen. Bland orsakerna till a tt storföretagen vänder sig till en geografiskt större inköpsmarknad kan nämnas att inköpen i regel gäller stora kvantiteter varför transport- och kontaktkostnaden per enhet blir förhållandevis liten. Vidare har de stora företagen större resurser, såväl materiellt som personellt att söka och utvärdera tänkbara leverantö­

rer. Härtill kommer att de stora företagen genom sina geografiskt uppdelade organisationer får många kontakt- och spaningspunkter utspridda över yt-mässigt stora områden, vilket underlättar uppbyggnaden av nationella/inter­

nationella produktionssystem.

I det följ ande, avslutande, avsnittet skall vi söka syntetisera dessa våra föreställningar om lokala produktionssystem som delar i större nationella system. Denna sammanfattning företas ut i från den tidigare förda diskussio­

nen om företagens motiv till vertikal specialisering, inköpsprocessens ut­

formning samt de mindre och medelstora företagens problem och villkor i en modern industri stat.