Insatsvarornas värde uppgår till knappt hälften av omsättningen

De stora företagens dominans och roll i näring slivsstrukturen har givits en stark accentuering i den hit tillsvarande framstälïningen. Givetvis är det emellertid av vikt att poängtera, att flera små företag tillsammans kan ge­

nerera samma effekter ur insatsvarusynpunkt - och detta i synnerhe t i ett regionalt perspektiv - som enskilda storföretag. Det är till detta vi an ­ knyter i den and ra huvudfrågeställningen i vår an alys, då vi sök er empiriskt belysa företagens vertikala specialisering, dvs den relativa omfattningen av de produktionssystem företagen kan antas ge upphov till. Inledningsvis kan vi där vid konstatera, att de 723 företag för vilka data föreligger redovisar en genomsnittlig inköpsandel - dvs företagens inköp av råvaror, halvfabrikat etc i relati on till om sättning - på **3,6 %• Denna procentsats kan jämföras med de kostnader för råvaror och halvfabrikat som redovisas i SOS Industri respektive Industristrukturutredningen för samma år, 1970.

Enligt dessa statistikkällor har motsvarande andel uppmätts till 47 ,1 % respektive 48 %. ^ Dessa värden överstiger sålunda resultaten från före­

liggande undersökning med n ågra procentenheter.

Diskrepansen i resul taten torde dels kunna återföras på skillnader i valet av analysenhet men också på skillnader i avgränsning av den studerade popu-lationen. 2) Sålunda har vi i föreli ggande studie och i de sif fror vi hä mtat

från Industri stat i st i ken - av orsaker som tidigare diskuterats - exkluderat bl a livsmedelsindustrin; en bransch som redovisar en inköpsandel långt över genomsnittet för industrin som helhet. Vidare är våra siffervärden re­

sultat av mätningar på företagsnivå medan de offentliga statistiksiffrorna avser värdet av den samlade inputen och outputen i olika industrisektorer.

Om hänsyn tas till dessa skillnader i mätni ngsförfarande och företagspopula-tion torde tämligen likartade värden på företagens inköpsandel erhållas vilket kan ses som en indikator på att de utförda mätningarna uppvisar en

1) I den från SOS Industri 1970 redovisade inköpsandelen är bortlämnade lönearbeten inkluderade. Se vidare appendix A.

2) Som analysenhet i förel iggande studie fungerar det enskilda företaget medan Industri stati stiken och Industristrukturutredningen företar sina mätningar på br ansch- eller sektorsnivå, dvs en sektors input i form av råvaror, halvfabrikat etc relateras till sektorns sammanlagda avsalu-värde.

god rei i ab i li tet.

De tidigare funna resultaten att företagens inköp och omsättning samvarie­

rade mycket starkt skulle kunna tolkas som att inköpen per omsättningskrona är i det n ärmaste helt konstant. Så är dock ej fallet utan en viss sprid­

ning kan registreras. I föreligg ande studie har sålunda 1/k av företagen en inköpsandel understigande 32,1 % medan den motsatta högsta kvart i len uppvisar en inköpsandel på 5^,6 % eller mer. I figur 8:3 har företagens in­

köpsandel återgivits i ett stap eldiagram av vilket det även framgår att in­

köpsandelen tämligen väl ka n återges i form av en normalfördelningskurva.

Figur 8:3. De studerade företagens inköpsandel (723 ftg)

Relät i vt antal

0 10 20 30 kQ 50 60 70 80 90

Inköps-andel (%)

I det följande skall vi ägn a den observerade variationsvidden i datamate­

rialet en fördjupad analys.

1 6 2 8.2.2. Bransahbetingade variationer

Branschbegreppet har - trots en rad kritiska invändningar mot dess använd­

barhet - blivit ett lätt kommun icerbart mått på företagens teknologi. För vårt vidkommande är det därvid naturligt att undersöka huruvida våra resul­

tat överensstämmer med t idigare undersökningar - och då framför allt med 1974 års industristrukturutredning (ISU).^ En jämförelse av de båda stu­

diernas resultat återges i tabell 8 :4.

Av tabell 8:4 nedan framgår att de funna resultaten tämligen väl öv erens­

stämmer med Industristrukturutredningens resultat, i vissa branscher -exempelvis metallindustrin - föreligger emellertid större avvikelser. Denna bransch innefattar dock en rad de lbranscher mellan vilka avsevärda olikhe­

ter - från 30 % till d rygt 70 % ~ i den geno msnittliga inköpsandelen kan noteras. En stor del av avvikelsen mellan vårt resultat och ISU:s resultat kan förklaras av att metallindustrin i de re gioner vi studerar inte inne­

håller en delbranschsammansättning som motsvarar den för riket som helhet.

Generellt sett understryker våra resultat att branschtillhörigheten är cent­

ral vid analyser av arbetsfördelningen mellan företag. Branscher med en stor andel insatsvaror är sålunda de typiska processindustrierna metallverk samt massa- och pappersindustri. Vidare kännetecknas sågverksindustrin av en hög­

gradig inköpsandel. För samtliga dessa branscher gäller att antalet bearbet­

ningsmoment som kan särskiljas i produk tionsprocessen är. få och att en be­

tydande del av insatsvarorna kommer från sektorer utanför den egentliga ti 11verkningsindustrin (se vidare appendix A).

Betydligt intressantare ur tillverkningsindustrins synvinkel är därför som tidigare antytts den höga inköpsandelen inom vissa delar av verkstadsin­

dustrin. I denna sektor återfinner vi sål unda flera branscher som traditio­

nellt brukar betecknas som teknologi tunga. Vi å syftar därvid främst elektro­

nikindustrin och transportmedel s industrin. Många ledande företag inom dessa båda delbranscher har som tidigare framhå11 its nä rmast karaktären av sämman-sättningsfabriker, där den egna produktionen kombineras med delar och kompo­

nenter från externa leverantörer till f ärdiga produkter. Högre inköpsandelar än materialet som helhet uppvisar även tekosektorn och inom denna speciellt

1 ) S O U 1 9 7 4 : 1 1 .

företagen inom beklädnadsindustrin.

Tabell 8:4, D e studerade företagens inköpsandel samt Industristrukturutred­

ningens resultat

Branscher Genomsni 111 i g inköpsandel i de studerade företagen

Industristrukturutredningen

Genomsnitt I Sprid ning mellan för bransch olika delbranscher

1. Gruvor samt

Anm: I ISU har genomsnittsvärden för de olika branscherna i vissa fall pre­

senterats på delbranschnivå. För att möjliggöra en jämförelse med re­

sultaten i förelig gande studie har genomsnittsvärdena för dessa del­

branscher summerats och viktats efter saluvärdet i respek tive delbransch.

1 6 4

Små inköpsandelar däremot kan registreras för de extraktiva branscherna gruvindustri, samt jord- och stenindustri. Den låga inköpsandelen för dessa industrier torde till e n del förklaras av dessa branschers läge som första led i läng re förädlingskedjor. Mer anmärkningsvärt är metalIvaru- respekti­

ve maskinindustrins låga andel insatsvaror. Av andra studier har framgått att inriktningen på u nderleveranser är vanlig i dessa branscher. En bid ra­

gande förklaring till d en låga insatsandelen kan sålunda även i detta fall vara att de studerade metallvaru- respektive maskinindustriföretagen be­

finner sig i de inledande bearbetningsstegen av mer omfattande produktions­

kedjor.