Regressionsmodeller med företagens vertikala specialisering som beroende variabe l

För att på ett mer sammanfattande sätt analysera vilka faktorer som förkla­

rar variationerna i företage ns vertikala specialiseringsgrad har vi utnytt­

jat tekniken med multipel linjär regressionsanalys. De analysmodeller som därvid konstruerats innehåller ett stort antal oberoende variabler och bör - mot bakgrund av studiens delvis explorativa syfte - betraktas mer som be­

skrivningsmodeller där styrkan i undersö kta var iabelsamband undersöks än som egentliga förklaringsmodeller.

8,3.1. Regressionsmode l lema

I allmän form kan dessa multipla regressionsmodel1er uttryckas enligt föl­

jande formel :

Y=b0+b1X1+b2X2+---+bnXn+£

där Y är den beroende variabeln, dvs i detta fall företagens inköpsandel.^

De oberoende variablerna ... Xn har tidigare presenterats i kapitel 6 . Till följd av skillnader i populat ionsavgränsning vid ERU-undersökningen och PRV-undersökningen har regressionsanalysen utförts vid två separata datorkörningar. Genom att utföra analysen i två steg undviker vi att göra den informationsförlust som skulle blivit följden av att basera analysen enbart på den del population som även innefattar PRV-studien. I gengäld s ka­

par vi två skilda resultat vilka bör tolkas med en viss försiktighet.

De variabler som speglar företagens inre struktur med avseende på p roduk­

tionsenhetens och administrationsenhetens status samt verksamhetens omfatt­

ning ingår i det för sta analyssteget tillsammans med de variabler som åter­

ger företagens yttre betingelser. Denna analys kompletteras sedan i ett andra analyssteg med variabler som speglar företagens ekonomiska status respektive föränderlighet. Denna vidare ansats som bygger på PRV-materialet medför dock att antalet observationer som ligger till grund för beräkningar­

na minskar kraftigt, från 597 till 2 35 observationer.

1) Begreppen beroende respektive oberoende variabel är i detta s ammanhang något missvisande då några uttalanden om kausalitet inte strikt veten­

skapligt kan göras.

Slutligen skall framhållas att vi i våra modeller har "tvingat in" de olika s k" dummyvariablerna för företagens bransch-, inriktnings-, region- respek­

tive ägarti 11hörighet som inledande analyssteg. Till denna grupp av "in­

tvingade" variabler har vi o ckså fört omsättningsvariabeln som utifrån vår teoretiska föreställningsram bedömdes som central vid en analys av företa­

gens vertikala specialisering. I enlighet med de urvalskriterier som ligger till grund för den stegvisa multipla regressionsanalysen följer sedan de övriga variablerna i våra an alysmodeller i på var andra följande iteratio-ner. 1)

8.3,-2. Regressionsmodellemas förklaringsvärde

Av de resultat som återges i tabelle rna 3 respektive k i appendix D framgår att de förklaringsvärden vi erh åller med våra regressionsmodel1er är rela­

tivt blygsamma. Totalt förklarar de båda modellerna 30,k respektive 43,3 % av variationerna i inköps andelens storlek. 2) Till en del k an de låga förkla­

ringsvärden vi erhåller säkerligen tillskrivas trubbigheten i de mått vi -i l-ikhet med andra strukturstud-ier - tv-ingats arbeta med. En annan förkla­

ring kan vara att dummyvariabler används för företagens bransch- och region-tillhörighet etc.^ Regressionsanalyser för mer homogena populationer i detta avseende - exempelvis för metall- och verkstadsindustrin eller järn-och metallmanufakturindustrin - visar dock att förklaringsvärdet förbättras

relativt litet. Denna förbättring sker också till priset av att det till­

skott i förkla ringsvärde som de i regres sionsmodellerna stegvis införda

1) Vid varje steg inkluderas den variabel till regressionsekvationen som medför den största reduktionen av res i dual kvadratsumman. Detta innebär att variabeln med högsta partiella korrelationskoefficienten införs först

i ekvati onen. I analysen av företagens vertikala specialisering har så­

lunda branschvariabeln givits högsta prioritet. Därefter har vi tv ingat in våra s k dummy-variabler för sektoriell inriktning, regiontillhörighet och ägare samt omsättningsvariabeln i nu nämnd ordning för att sedan låta datorn företa valet av övriga variabler enligt ovan skisserade metod.

2) En ansats, att med h jälp av våra analysmodeller förklara den totala in-satsvarumarknad företagen - i detta fall företag med mindre än 50 mkr i omsättning - genererar, resulterar i att vi som mest kan förklara 92 % av

variationerna i företage ns inköp. Detta då vi inkluderar data om företa­

gens ekonomiska status och föränderlighet förutom de övriga strukturva­

riabler som ingår i studie n. Utöver det förklaringsvärde som omsättnings-variabeln tillför (83 %) framstår det tillskott i förkla ringsvärde som övriga variabler tillför som marginellt. I likhet m ed analyserna med företagens vertikala specialisering som beroende variabel, är det enbart branschtillhörighet och i någon mån regionti 11hörighet och vissa

variab-1 7 0

variablerna bidrar med inte kan säkerställas på samma nivå som i de anal y­

ser där vi ar betar med ett större antal observationer.

Den slutsats vi yt terst vill dra av de relativt låga förklaringsvärden vi erhåller vid våra regressionsanalyser baseras emellertid inte på validitets-och reiiabi1 i tetsproblem i våra ob servationer. Det förefaller oss snarare sannolikt, att den diskussion som fördes i kapitel 3 utifrån ett mer manage­

mentor i enterat synsätt är av relevans för en ökad insikt i frågest ällningar rörande företagens vertikala specialisering. Företags interna beslutspro­

cesser med "begränsat" rationella inslag och då inte minst inverkan av vär­

deringar och de historiska premisser företaget verkar under, maktrelationer mellan beslutsfattare såväl inom som utanför företaget etc utgör exempel på faktorer som i komplex a mönster samverkar med de strukturella betingelser vi hä r söker fånga upp i vår empi riska analys.

8.3.3. Företagens branschtillhörighet av störst intresse för den vertikala specialis erings graden

I regressio nsmodel1 ernås belysning framstår - de begränsade förklarings­

värdena till trots - ett antal variabelsamband som intressanta. Framför allt vill vi då framhålla det registrerade sambandet mellan företagens bransch­

tillhörighet och inköpsandelens storlek. Tidigare redovisade skillnader mellan exempelvis de "lågt specialiserade" företagen i järn- o ch metal 1-manufakturindustrin samt maskinindustrin å ena sidan och de "högt specia­

liserade" företagen i metall industrin å den andra återspeglas sålunda i reg-ressionsmodellerna. Branschvariabeln synes med andra ord diskriminera mellan olika produktionsprocessers utformning och därigenom spegla företagens behov av insatsvaror i högre utsträckning än andra strukturella betingelser.

Vidare visar studiens resultat på att företagens rumsliga belägenhet i viss utsträckning är av betydelse för inköpsandelens storlek. Vi kan sålunda no­

tera att företagens inköpsandel varierar mellan de olika A-regioner vi st u­

derat. Likaså kan vi no tera ett positivt samband mellan vår "beroende"

variabel och antalet leverantörer inom lokal tillverkningsindustri, vilket kan ses som en indikator på nä rmarknadens betydelse. Det stöd som hypotesen

1er som speglar företagens relationer till sin industriella närmarknad, som framstår som intressanta (se appendix D, tabell 1 och 2 ).

3 ) J f r D a h l b e r g 1 9 7 2 , s i d 2 0 5 .

om "den vertikala specialiseringens avståndskänslighet" får skulle säkerli­

gen - utifrån de slutsatser vi kan dra av bl a e n genomförd praktikfalls-studie^ - vara än starkare om i nsatsvarubegreppet givits en snävare tolk­

ning och avgränsats ti 11 ink öp av icke-standardkaraktär.

Som vi ti digare visat föreligger dock inte någon tendens i mater ialet att företag belägna i stora r egioner skulle utnyttja tillgången till d enna när­

marknad genom att göra relativt sett större inköp än företag i mindr e regio­

ner. Inte heller det omvända förhållandet att företag belägna i glesby gds­

regioner tenderar att svara för en större andel av förädlingen själva i av­

saknad av en gynnsam industriell miljö. Detta tyder på att det snarare är de regionala industriella betingelserna tagna i vid men ing än agglomera-tionens storlek i sig so m är av betydelse för företagens vertikala specia-1 i seri ngsgrad.

8.3.4. Några ytterligare variabelsamband

Bland de övriga variabler som kommit till an vändning i regre ssionsekvatio-nerna för att söka förklara den vertikala specialiseringsgraden, är det framför allt företagens kapitalintensitet som är av intresse (jfr figur 8:4). Resultaten tyder sålunda på att" stora investeringar i egna anl ägg­

ningar många gånger syftar till at t inkorporera vissa delar och komponenter i den eg na tillverkningen som eljest skulle köpas in från externa leveran­

törer.

Värt att notera är också att kapacitetsutnyttjandet i företag en inte ger något mer påtagligt utslag på företagens inköpsandel. Den tanke som fram­

fördes i den teoretiska föreställningsramen var annars att ett högt kapa­

citetsutnyttjande skulle vara ett incitament till en ökad vertikal specia­

lisering. Det bör dock påpekas att båda de valda måtten på p roduktions­

apparatens utnyttjandegrad - kapacitetsutnyttjande och antal skift - lider av betydande vagheter i fråga o m explicita och entydiga definitioner. Där­

till k an även läggas den ständiga anpassningsprocess mellan kapacitetsut­

nyttjande och vertikal specialisering som torde pågå i företag en. Företag som närmar sig kapacitetstaket tvingas sålunda till utbyggnad av den egna produktionsapparaten alternativt utläggning av produktionsmoment på externa

1 ) S e F r e d r i k s s o n S L i n d m a r k 1 9 7 3 .

1 7 2

leverantörer med åtföljande sänkning av kapacitetsutnyttjandet. Dessa för­

hållanden kan ha bidragit till a tt något samband mellan företagens inköps-andel och de båda kapacitetsvariablerna inte kan skönjas.

Figur 8:4. Sambandet mellan olika mått på företagens kapitalintensitet och inköpsandelens storlek

Maski nernas brandförs.v.

Omsattni ng

r=-0,26

Byggnadernas brandförs.v.

Omsattni ng

Inköps­

andel

Maski nernas brandförs.v.

Antalet sys­

selsatta

En annan näraliggande tankegång som framförts i rappo rtens teoretiska del var att snabbt expanderande företag i många fall har begränsade möjligheter att bygga ut den egna produktionsapparaten i den t akt som marknaden till­

låter. Det gap som härigenom uppstår mellan möjlig expansion utifrån mark­

nadsförutsättningarna och produktionstekniskt möjlig expansionstakt kan antas verka i riktni ng mot en ökning av inköpsandelens storlek.

De utförda regressionsanalyserna visar dock att inte heller modellernas förändringsvariabler - omsättningsutveckling och sysselsättningsutveckling - bidrar till en ökad förklaring av variationerna i företag ens inköpsandel.

Sammantaget tyder sålunda våra analyser på att förändringstakt och kapaci­

tetsutnyttjande endast är av intresse när det gäller att förklara marginella variationer i företag ens inköpsandel. De nämnda variablerna kan dock mycket väl utgöra incitamentet till att genomföra de förändringar man - förr eller senare - inom en given produktionsteknologi tvingas ta ställning till.

Av de ekonomiska variablerna bidrar i första hand företagens lönsamhet till a tt förklara variationerna i inköp sandelens storlek. Företagens soli­

di tets- och likviditetsutveckling är också av intresse i detta s ammanhang.

Däremot synes inte den absoluta sol idi tets- och likviditetsnivån uppvisa någon samvariation med inköpsandelens storlek.

Det negativa sambandet mellan företagens inköpsandel och lönsamhet kan tol­

kas åtminstone på tv å sätt. Dels kan en höggradig inköpsandel innebär att företagen tvingas betala ett "överpris" på i nputresurserna i förhål lande till vad som skulle vara fallet vid egenprodukt.ion och därigenom åsamkas lägre total lönsamhet. Denna tolkning av det funna resultatet skulle så­

lunda ge stöd åt de föreställningar som existerar att externa 1 i ser ing av produktionsmoment tenderar att utgöra en olönsam uppbyggnad av produktions­

apparaten.

En annan tolkning skulle vara att orsakssambanden går i delvis o mvänd rikt­

ning. Företag med en låg lönsamhet ges begränsade möjligheter att utveckla den egna produktionsapparaten till f öljd av svårigheter att bl a låna upp riskvilligt kapital. För dessa företag kan därigenom inköp från utomståen­

de tillverkningsföretag aktualiseras betydligt tidigare som en följd av att motalternati vet egen utbyggnad inte är tänkbar. I likhet me d det resonemang som fördes ovan om kapacitetsbeläggningens inverkan på företagens vertikala specialisering torde vi dock även i detta fall kunna hävda att externalise-ring av produktionsmoment - höga inköpsandelar - knappast kan ha annat än marginell inverkan på företagens lönsamhet på kort sikt och vice versa.^