Materialflöden mellan företagen i produktionssystemen

I de studi er inom den regionalekonomiska forskningen som tar upp länkningar i form a v materialflöden mellan företag till behandling ges i regel ingen explicit definition av begreppet. I stället diskuteras materialflödena eller de teknologiska länkningarna mellan företagen i allmänna ordalag^. Andra författare som definierar begreppet har använt en synnerligen vid defini­

tion. Sålunda avser Karaska (1967), som studerade under 1everanserna inom den amerikanska rymd industrin, med begreppet underleveranser "all expenditures by a firm for goods and services" (Karaska 1967, sid 109). Likaså använder sig Keeble (1969) av en allmänt hållen definition i sin an alys av länkningar mellan lokala företag inom Londonområdet.

1) Se t ex Bol tonrapporten 1971, Carstedt & Isaksson-Peréz 1974.

2) Ett alternativt sätt hade varit att göra distinktionen mellan de två företagskategorierna utifrån ett relativt kriterium (jfr SOU 1968:7 samt Carstedt & Isaksson-Peréz 197*0.

3) Andra studier där denna storleksgräns valts är t ex Ramström 1971, Boswell 1973, Carstedt & Isaksson-Peréz 1974. Jfr även SOU 1968:7.

4) På samma sätt som skillnader mellan olika branscher kan föreligga kan skillnaderna mellan olika länder vara betydande. Detta gäller framför allt mellan industrialiserade och i eke-industri al iserade länder (jfr t ex

ILO 1961, UNIDO 1969 och OECD 1971).

5) Se t ex Perroux 1955, Hirschman 1958, Vanneste 1971, Törnqvist 1974.

Den nedan följande diskussionen av materialflödenas innehåll tar sin ut­

gångspunkt i den av Hill (1973) företagna klassificeringen av företagens inköp i/fy ra pr imära kategorier:

(1) Inköp till produktionen.

(2) Inköp för återförsäljning.

(3) Inköp av investeringskaraktär.

(k) Inköp för reparationer och underhåll samt inköp till forskning och ut-veckli ng.

Möjligen kan ytterligare en kategori inköp särskiljas, nämligen inköp av tjänster och förbrukningsmaterial till an dra funktioner inom företaget än produktionen. Till denna kategori hänför vi därv id marknadsför ingstjänster, administrativa tjänster etc. Utifrån studiens syfte fokuseras vårt intresse till d en första respektive fjärde av Hills kategorier.

Med inköp till produktionen eller insatsvaror - ett begrepp som används i industristati st i ken och nationalräkenskaperna - avses inköp av varor och tjänster som används för vidare förädling eller som ingår som del i slut­

produkt. Där vid inkluderas samtliga inköp till produktionen, vilket innebär att förutom inköp från andra tillverkande företag även inköp från grossis*

ter, detaljister och andra näringar än tillverkningsindustrin innefattas i begreppet. Vi kommer fortsättningsvis att använda insatsvarubegreppet i denna betydelse.

Begreppet under 1everanser däremot, används i flerta let studier för att be­

teckna en delmängd av insatsvarorna. Språkbruket är dock något vacklande be­

träffande det senare begreppet och framför allt praktiker föredrar att göra mycket snäva avgränsningar i begrep psdefinitionen.

Sveriges Mekanförbund har gett följande definition av underleveransbe-begreppet:

"Underleveranser kan antingen vara

av materiell typ, dvs innebära leveranser av halvfabrikat, delar, kompo­

nenter etc, som hos det köpande företaget antingen underkastas vidare-bearbetning eller blir föremål för inmontering i en fär dig produkt el 1er

av funktionell typ, dvs innebära leveranser av en bearbetningsteknik - underleverantören utför vissa bearbetningsoperationer på av kunden

30

tillhandahållet material. Denna form av underleveranser kallas ofta legotillverkning" (Sveriges Mekanförbund 1967, sid 8).

Järn- och metallmanufakturutredningen använder en snävare definition, då standardvaror ej inkluderas i under leveransbegreppet :

" - med legotillverkning avses tillverkning av produkter där beställaren tillhandahåller både material och konstruktion och där produkterna används som insatsvaror (delar, halvfabrikat, komponenter osv) i det be ställande företagets produktion. Beställaren utgöres av ett producerande företag.

- med underleveranser avses tillverkning av samma typ av produkter som ovan, men där beställaren enbart svarar för konstruktionen11 (SOU 1973:30, sid 282).

En l iknande definition ges av Färnström S Kedström (1975). "Med underleve­

ranser avses produkter, halvfabrikat, delar, komponenter etc, speciellt tillverkade för att ingå i ett b eställarföretags slutprodukter. Med under­

leveranser avses även tillhandahållande av bearbetningskapacitet, om resul­

tatet av bearbetningen ingår i bestä l1arföretagets slutprodukt (Färnström

& Kedström 1975, sid 78).

Ekström utnyttjar i sin stu die av varvsindustrins problem en fjärde defini­

tion då han begränsat underleverantörssidan till "s ådana företag som har betydande direkta försälningar till d e svenska varven" (Ekström 1970, sid 87).

I föreliggande studie ansluter vi oss till den definition av underleveran­

törsbegreppet som presenteras av Sveriges Mekanförbund och som nära ankny­

ter till d en vida syn på beg reppet som återfinns inom den regional ekono­

miska litteraturen på området. Vi menar således med under leveranser samt­

liga inköp direkt från tillverkande företag av råvaror och halvfabrikat (delar3 material, bränsle, emballage m m) som används för vidare förädling eller som ingår som del i slutprodukt. Som underleveranser betecknas även inköp av bearbetningsmoment vilka utförs på av köparföretaget tillhanda­

hål let material.

Omvänt menar vi all tså med underleverantör de tillverknings företag som tillhandahåller råvaror, halvfabrikat m m och bearbetningsmoment till andra industriföretag. Inom ett produktionssystem kan vi med den valda termi

nolo-gin därigenom skilja mellan beställarföretag eller huvudleverantör å ena sidan och underleverantör å den andra.

Mellan företagen i produ ktionssystemen ingår förutom underleveranser även olika former av industriell service. Med begreppet industriell service av­

ser Byström S Gläder (197*0 "sådana relationer som ett företag upprättar med sin omgivning utan att detta tar sig uttryck i ägand e eller anställningsav­

tal. Kompletteringarna kan utgöras av personella resurser - t ex specialis­

ter, konsulter -, av fysiska resurser - t ex maskinell eller laborativ ut­

rustning - eller av utbildningsresurser" (sid 4). I föreliggande studie har vi so m ovan framgått avgränsat oss till de relationer som ett tillverkande företag har med andra tillverkande företag. Vårt intresse fokuseras sålunda till e n begränsad del a v Byström £ Gladers vida definition, nämligen inköp för reparationer och underhåll enligt Hills kategori sering ovan. Dessa in­

köp från andra tillverkande företag kommer fortsättningsvis att benämnas inköp av produktionsteknisk service.

Mer explicit avser vi med produktionsteknisk service reparationer och under­

håll av det köpande företagets produktionsapparat jämte leveranser a v pro­

duktionsverktyg av förbrukningskaraktär. Det bör i detta s ammanhang påpekas att det på det empiriska planet föreligger stora svårigheter att skilja le­

veranser av produktionsteknisk service från vissa typer av underleveranser utan en mycket detaljerad kunskap om flödenas karaktär. Vidare kan man för­

moda att leveranser av produktionsteknisk service uppvisar stora likheter med vissa typer av underleveranser vad avser köpprocessens utformning.

2.4, En not om produktionssystem inför den fortsatta framställningen

Vi h ar i detta ka pitel sökt precisera vad vi avser med begreppet produk­

tionssystem och de teoretiska ansatser vi ori enterat studien mot. Förekoms­

ten av produktionssystem innebär att det existerar köpare, säljare och en relation - ett materialflöde - dem emellan. Köparen kan ha olika motiv och benägenhet att specialisera sig vertikalt och därmed generera produktions­

system. Det är frågeställningar med detta innehåll som diskuteras i näst-följande kapitel. På motsvarande sätt kan säljaren ha olika motiv och be­

nägenhet att ingå i produ ktionssystemen. Som vi fr amhållit i rappo rtens in­

ledningskapitel utgår vi ifrån att närheten mellan företag är väsentlig för att potentiella relationer skall manifesteras i fysiska materialflöden.

D

två senare aspekterna behandlas i rappor tens fjärde och femte kapitel.

KAPITEL 3

32