Översikt över inkomna samrådssynpunkter
Totalt valde 60 remissinstanser att ge specifika synpunkter på åtgärden. Av dem utgjorde 4 centrala myndigheter, 10 länsstyrelser, 40 kommuner och 6 vatten- eller
intresseorganisationer. På frågan om åtgärden motsvarar behovet svarade 31 remissinstanser
”ja”, 8 svarade ”nej, åtgärden är mer omfattande än vad som behövs” och 21 svarade ”nej, viktiga delar saknas i åtgärden”. Majoriteten av synpunktslämnarana var därmed positiva till åtgärden och ansåg att åtgärden behövs eller att den behövs men bör utvecklas ytterligare.
Nedan följer exempel på samrådssynpunkter som tillstyrkte åtgärden:
”För all rapportering är det viktigt att den i så stor utsträckning som möjligt kan synkronisera med annan uppföljning och rapportering […] Det är därför positivt att Vattenmyndigheten har ambitionen att samordna återrapporteringen med andra uppföljningar.” (Tyresö kommun)
”Att vattenmyndigheterna ska utveckla rapporteringen så att den i ännu högre grad kan ge svar på hur det konkreta åtgärdsarbetet framskrider ser vi som positivt.” (Strängnäs kommun)
"Kommunen anser att åtgärden är relevant och har inget mer att tillägga.” (Köpings kommun)
Revideringar baserat på samrådssynpunkter
Förlängd svarstid för rapporteringen
Under samrådet inkom synpunkter med förslag till förbättringar av åtgärden. Synpunkter kom bland annat från flera kommuner som ansåg att det var för ont om tid att hinna med att besvara återrapporteringen senast i februari. Av samrådssvaren framgick det att många kommuner behöver längre svarstid för att hinna med att samla in all data som ska rapporteras men även för att hinna förankra svaren med kommunstyrelsen.
”Återrapportering som gör idag är omfattande, då många olika verksamheter i kommunen berörs. Det är därför viktigt att det finns gott om tid för kommunen att hantera rapporteringen, både inom förvaltningen och politiskt. Som det är idag anser Kils kommun att tiden är för kort.”
(Kils kommun)
”Ja men viktigt att komma ut med enkäten i god tid då de ska ha kvantitativa svar om åtgärder som vidtagits och om de vill ha politikens svar krävs ytterligare längre framförhållning.”
(Lerums kommun)
”Då vattenmyndigheterna brukar önska att rapporteringen skall gå genom kommunstyrelsen samt riktar sig till flera verksamheter inom kommunen är det av stor vikt att den skickas ut i god tid för att kommunerna skall hinna med att svara.” (Hagfors kommun)
Hantering av synpunkt
Vattenmyndigheterna håller med ovanstående och synpunkterna har därmed lett till en revidering av åtgärdstexten i denna del. För år 2020 rapporterade endast en fjärdedel av
kommunerna att de hunnit med att förankra svaren hos kommunstyrelsen. För att få upp den procentsatsen ser vattenmyndigheterna över möjligheten att förlänga svarstiden.
Formuleringen om svarstid löd så här i samrådsversionen: ”Alla centrala myndigheter, länsstyrelser, regioner och kommuner som omfattas av detta åtgärdsprogram ska senast i februari varje år, med början 2022, rapportera till Vattenmyndigheten […]”
Formuleringen i beslutsversionen lyder så här: ”Alla centrala myndigheter, länsstyrelser, regioner och kommuner som omfattas av detta åtgärdsprogram ska årligen, med början 2022, rapportera till Vattenmyndigheten […]”
Miljömålsfråga
Det har inkommit ett samrådssvar om att miljömål 15. God bebyggd miljö också stöds av åtgärden.
”Under rubriken Miljömål och globala hållbarhetsmål borde även miljömålet 15. God bebyggd miljö vara med.” (Länsstyrelsen Gävleborg)
Hantering av synpunkt
Vattenmyndigheterna håller med om ovanstående och har uppdaterat åtgärden med detta miljömål.
Samrådssynpunkter som inte lett till revidering
Återkoppling efter rapportering
Många samrådssvar från både länsstyrelser och kommuner handlade om en önskan om en mer direkt återkoppling från vattenmyndigheterna om hur åtgärdsarbetet går.
”För att arbetet ska utvecklas krävs bland annat en mer konkret återkoppling efter rapporteringen. Vi anser att vattenmyndigheterna behöver ge konstruktiv feedback om åtgärdsarbetets genomförande. Har genomförda åtgärder varit tillräckliga? Hur kan arbetet förbättras? Hur följs det upp med stöttning där åtgärderna inte har genomförts? Att bara återrapportera resultat på vattenmyndigheternas hemsida är inte tillräckligt. En fördjupad dialog är nödvändig för att utveckla vattenförvaltningen.” (Göteborgs Stad)
Hantering av synpunkt
Vattenmyndigheterna noterar detta och avser att fortsätta att utreda frågan om hur en sådan återkoppling skulle kunna se ut. Det finns stora önskemål om mer stöd och återkoppling rörande åtgärdsarbetet. Det är vattenmyndigheternas ambition att kunna tillmötesgå dessa önskemål, men det behöver ske i mån av resurser. I dagsläget är det däremot inte möjligt att ge ett sådant typ av stöd och detaljerad återkoppling till alla som önskar det. Synpunkten föranleder därför ingen förändring av åtgärdsformuleringen.
Nya rapporteringsfrågor
En stor del av de inkomna synpunkterna från myndigheter, länsstyrelser och kommuner har lyft en önskan om en revidering av de frågor som vattenmyndigheterna årligen skickar ut för rapporteringen.
”Det finns en möjlighet att skruva på mallen för rapportering så att det blir tydligt både för avsändaren och mottagaren vilka som gör/har gjort insatser och vilka som inte kommit igång
riktigt. Det här skulle kunna vara den mest effektiva åtgärden av de alla om man lyckas få till rapporteringsfrågorna på ett bra sätt!” (Norrköpings kommun)
Hantering av synpunkt
Vattenmyndigheterna noterar dessa synpunkter och har redan startat ett arbete med att vidareutveckla rapporteringsfrågorna för att bättre synkronisera dem med det nya åtgärdsprogrammet. Detta utvecklingsarbete kommer att ske i dialog med
åtgärdsmyndigheterna. Många av dagens frågor är framtagna i samband med tidigare åtgärdsprogram som såg annorlunda ut och behöver därmed uppdateras. Det är alltså en synpunkt som vattenmyndigheterna delar, men den föranleder ingen förändring av åtgärdsformuleringen.
Tydligare koppling mellan rapporteringsfrågorna och fysiska åtgärder
Flera samrådsinstanser, däribland många kommuner, har önskat en bättre koppling mellan rapporteringsfrågorna och fysiska åtgärder eller miljökvalitetsnormerna för vatten.
”Det är positivt att vattenmyndigheterna avser att utveckla återrapporteringen så att den tydligare speglar hur det konkreta åtgärdsarbetet framskrider. Det är viktigt att detta speglar det fysiska åtgärdsgenomförandet och inte enbart genomförandet av de administrativa åtgärderna i åtgärdsprogrammet.” (Upplands-Bro Kommun)
”Förvaltningen ser positivt på att vattenmyndigheterna avser att utveckla återrapporteringen så att den tydligare speglar hur det konkreta åtgärdsarbetet framskrider. Det är viktigt att detta speglar det fysiska åtgärdsgenomförandet och inte enbart genomförandet av de administrativa åtgärderna i åtgärdsprogrammet.” (Stockholms Stad)
Hantering av synpunkt
Vattenmyndigheterna noterar detta och det är en synpunkt som vattenmyndigheterna kommer att arbeta vidare med och hoppas kunna utveckla till nästa förvaltningscykel. Den föranleder däremot ingen förändring av åtgärdsformuleringen.
Önskan om synkronisering med andra instansers rapportering
Det har inkommit samrådssynpunkter som lyfter en önskan om en bättre synkronisering mellan vattenmyndigheternas rapportering och andra insatsers rapporteringar.
”Att då denna process ska upprepas flera ggr per år då rapportering ska ske till fler än en myndighet blir mkt resurskrävande särskilt då de utlysta svarstiderna infaller under samma tidsperiod. Vi lyfter frågan om att ffa Vattenmyndigheterna och HaV samordnar sig i fråga om åtgärdsrapportering. Antingen genom en gemensam remiss/"svarsformulär" eller genom väl avskilda svarsperioder tex vår och höst.” (Kävlinge kommun)
”Kommunen vill särskilt poängtera vikten av att återrapporteringen samordnas med andra uppföljningar, exempelvis miljömålsuppföljningen och återrapporteringen av
åtgärdsprogrammet för havsmiljödirektivet, på det sätt som vattenmyndigheterna avser.”
(Lysekils kommun) Hantering av synpunkt
Vattenmyndigheten noterar detta men konstaterar även att det redan framgår av åtgärdstexten att vattenmyndigheterna har för avsikt att arbeta med frågan.
Sanktioner, lagstöd och frekvens av rapporteringen
Enstaka samrådssvar har berört sanktioner, lagstöd och frekvensen av rapporteringen.
”Även detta är vattenrådet mycket positiva till men önskar att det fanns någon form av konsekvenser ifall återrapporteringen visar att arbetet med åtgärderna inte har påbörjats.”
(Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd)
”Det finns idag inget ”straff” eller sanktion om man inte rapporterar eller genomför åtgärderna.
Det kan därför ibland vara svårt att förmedla att det är lagkrav.” (Örebro kommun)
”Svenskt Vatten bedömer att åtgärden bör utgå eller formuleras om eftersom den saknar lagstöd.” (Svenskt vatten)
”Länsstyrelsen menar att den återrapportering som sker till Vattenmyndigheterna inte behöver ske årligen. Länsstyrelsen föreslår återrapportering vart annat eller vart tredje år och att mer insatser läggs på analys och myndighetsvis återkoppling av genomförd uppföljning.”
(Länsstyrelsen Västerbotten) Hantering av synpunkt
Rapporteringen är en del i att vattenmyndigheterna tar fram ett åtgärdsprogram med syfte att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Det regleras av 5 kap. miljöbalken
(1998:808) och där finns inget utrymme för att ta ut en sanktionsavgift för att en aktör inte besvarar rapporteringen.
Genom rapporteringen kan vattenmyndigheterna följa upp hur myndigheter, länsstyrelser och kommuner har arbetat med sina åtgärder enligt åtgärdsprogrammet, i syfte att säkerställa att miljökvalitetsnormerna för yt- och grundvatten inom deras respektive verksamhetsområde kan följas. Rapporteringen kan betraktas som en naturlig del av myndigheternas och
kommunernas ansvar att genomföra de åtgärder som finns i åtgärdsprogrammet så att miljökvalitetsnormerna för yt- och grundvatten ska kunna följas, se 5 kap. 3 § miljöbalken.
När det kommer till frekvensen av rapporteringen anser vattenmyndigheterna att det behövs årlig rapportering för att myndigheten ska kunna bedöma hur åtgärdsgenomförandet går.
Ingen av ovan redovisade synpunkter har därmed föranlett några ändringar av åtgärdsformuleringen.