Översikt över inkomna samrådssynpunkter
Drygt 45 remissinstanser valde att ge specifika synpunkter på denna åtgärd, varav fyra centrala myndigheter, sex Länsstyrelser, 20 kommuner och 12 vattenorganisationer/vattenråd.
På frågan om åtgärden motsvarar behovet svarade 8 remissinstanser ”ja” medan ingen svarade ”nej, åtgärden är mer omfattande än vad som behövs”. 18 svarade ”Nej, viktiga delar saknas i åtgärden”. Vattenmyndighetens tolkning är att majoriteten av synpunktslämnarana anser att åtgärden behövs, eller att den behövs men behöver utvecklas ytterligare.
Exempel på synpunkter som tillstyrker åtgärden är;
”Länsstyrelsen välkomnar vägledning kring bördefördelningar. Det kan vara svårt att avgöra för förorenade områden då läckagesiffror ofta saknas eller inte beräknas förrän senare i processen då planering redan pågår och åtgärdsmålen sätts. Vägledningen kan behövas om metod för kvalitativa bedömningar av de olika förorenade områdenas bidrag till den sänkta statusen.”
(Länsstyrelsen Västerbotten)
”Kommunen ser positivt på att tillsynsvägledning både från centrala myndigheter som Naturvårdsverket och från länsstyrelserna kan utformas så att kopplingen till vattendirektivets krav blir tydlig.” (Köpings kommun)
”Ser också positivt på ställningstagandet att utspädning inte är en tillåten eller lämplig metod för att bedöma risker.” (Jönköpings kommunstyrelse)
Revideringar baserat på samrådssynpunkter
Behov av stöd och kriterier för prioritering
SGI framhöll att så som åtgärden var formulerad i samrådsversionen var fokus på vägledning om hur avhjälpandeåtgärder bör utföras., samtidigt som det i beskrivningen framgick att det även behövs vägledning för hur man kan bedöma åtgärdsbehovet och kunna prioritera mellan olika objekt med påverkan på yt- och grundvatten. Även flera länsstyrelser och kommuner lyfte behovet av stöd till länsstyrelser och kommuner i hur de ska prioritera. För närvarande pågår arbetet med att ta fram en nationell strategi för miljöbalkstillsynen (2022–
2024) som tillsynsmyndigheterna kan använda som stöd för prioritering av vilken tillsyn som är mest angelägen. För bidragsfinansierade projekt tillämpar Naturvårdsverket de
urvalskriterier som framgår i den nationella planen för prioritering av ansökningar om statligt stöd för avhjälpande av länsstyrelsens ansökningar om åtgärdsbidrag. I samrådssvaren såg vi att myndigheter och kommuner uttryckte ett behov av att dessa två metoder för prioritering behöver samordnas. Flera samrådssvar lyfte därutöver behovet av att de ska fungera i ett avrinningsområdesperspektiv, för att kunna prioritera mellan olika objekt med betydande påverkan på yt- och grundvatten för att åtgärdsarbetet med förorenade områden effektivt ska kunna bidra till att målen med direktivet nås.
Exempel på synpunkter:
”…en nationell samordning kring prioriteringsstöd för urval av objekt och stöd för att planera och driva tillsynen är angelägen. I och med att prioriteringen av förorenade områden görs med hjälp av riskklassning anser vi att Naturvårdsverket inom ramen för den nationella
tillsynsstrategin behöver tydliggöra hur riskklassning ska göras för att också ta hänsyn till miljökvalitetsnormerna och att denna åtgärd knyts ihop med strategin.” (Länsstyrelsen Västmanland)
Hantering av synpunkt
Åtgärden har reviderats utifrån dessa synpunkter så att det blir tydligare att åtgärden även syftar till att ta fram vägledning för att bedöma åtgärdsbehovet och stöd för att kunna prioritera mellan olika objekt med påverkan på yt- och grundvatten.
Behov av fler samverkansmyndigheter
” SGU har ett ansvar och en stor verksamhet inom efterbehandling av förorenade områden och sediment. Det är därför lämpligt att SGU är med som samverkanspart i
tillsynsvägledningsarbetet. Eventuellt kan det finnas behov av att även HaV och SGI medverkar i arbetet.” (Sveriges geologiska undersökningar)
Hantering av synpunkt
SGU påpekar att myndigheten har ett ansvar och en stor verksamhet inom efterbehandling av förorenade områden och sediment. Därför har SGU tagits med som samverkanspart i
tillsynsvägledningsarbetet samt att även HaV och SGI medverkar i arbetet.
Otydligheter och behov av kompletteringar i åtgärden
Naturvårdsverket framhöll att det finns otydligheter i samrådsversionen som behöver förtydligas framförallt vad gäller ackumulerande ämnen och prioriterade farliga ämnen.
Naturvårdsverket har även lämnat synpunkter på komplettering och ändring av vissa formuleringar i texten. Synpunkter som lett till revidering.
Hantering av synpunkt
Vattenmyndigheten håller med om de behov av förtydligande som har lyfts i samrådet och har justerat åtgärden utifrån dessa.
Samrådssynpunkter som inte lett till revidering
Klimatanpassning
Exempel på synpunkt:
”För att åtgärden ska bidra till samhällets klimatanpassning bör det framgå av tillsynsvägledningen hur översvämningsrisk ska påverka riskklassningen av förorenade områden, vilka klimatscenarier som är lämpliga att utgå ifrån och med vilken tidshorisont.”
(Länsstyrelsen Blekinge) Hantering av synpunkt
Vattenmyndigheten har inte i åtgärden särskilt lyft behovet av ytterligare tillsynsvägledning avseende klimatanpassning eftersom vi ser att detta följer av annan lagstiftning (Förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete).
Vägledning om påverkan från förorenade områden till vattenskyddsområden
Åtgärden syftar till att vägledning utformas så att den på ett effektivt sätt möjliggör för tillsynsmyndigheter och kommuner att prioritera mellan områden med betydande påverkan på yt- och grundvatten och ställa miljömässigt motiverade krav vid förorenade områden, där vattenskyddsområden rimligtvis bör ingå, så att avhjälpande av dessa medför att
miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås.
Exempel på synpunkter
”Även denna åtgärd bör förtydligas med att det är särskilt viktigt med vägledning för tillsyn som ligger inom vattenskyddsområden.” (Stockholm Stad)
”… att det även behövs vägledning för hur man kan bedöma åtgärdsbehovet och kunna prioritera mellan olika objekt med påverkan på yt- och grundvatten” (Sveriges Geotekniska Institut)
Hantering av synpunkt
Vattenmyndigheten håller med om att påverkan från förorenade områden till
vattenskyddsområden är problematiskt, men ser inget särskilt behov av att lyfta detta i åtgärden eftersom åtgärden idag omfattar de delar som behövs.
Behov av särskild vägledning för påverkan av TBT, PFOS och andra PFAS-ämnen
Exempel på synpunkter:
”Det är inte tillräckligt tydligt med vägledning för själva avhjälpandeåtgärden av PFAS.”
(Göteborgs Stad)
”Önskar vägledning som även tydliggör spridningsvägarna för TBT.” (Stenungssunds kommun)
” Komplettera åtgärden och texten under åtgärden så att PFAS från brandskum som använts på brandövningsplatser och som förorenar eller riskera förorena dricksvattentäkter inkluderas.”
(Svenskt vatten) Hantering av synpunkt
Vattenmyndighetens håller med om att både TBT och PFOS och andra PFAS-ämnen är problematiska, men bedömer är att det inte finns någon vinst i att särskilt lyfta specifika ämnen i denna åtgärd eftersom åtgärden omfattar all den vägledning som behövs för alla typer av ämnen som med betydande påverkan från förorenade områden. Vattenmyndigheten har däremot formulerat en åtgärd till SGI för att ta fram kunskapsunderlag och kontinuerligt utvärdera metoder för sanering av områden förorenad av tributyltenn (TBT) och
perfluorerade ämnen (PFAS) och vägleda kring detta.
31. Naturvårdsverket 4 - Europeiskt luftvårdsarbete och nationella luftvårdsprogrammet
Översikt över inkomna samrådssynpunkter
Tretton remissinstanser valde att ge specifika synpunkter på denna åtgärd, varav tre centrala myndigheter, en Länsstyrelse, två kommuner, tre vattenorganisationer/vattenråd och fyra intresseorganisationer eller privatpersoner. På frågan om åtgärden motsvarar behovet svarade fyra remissinstanser ”ja” medan ingen svarade ”nej, åtgärden är mer omfattande än vad som behövs”. sex svarade ”Nej, viktiga delar saknas i åtgärden”, men av dessa är det fem som lämnat identiska svar på alla åtgärderna i åtgärdsprogrammet och som inte specificerat vad man anser saknas i denna åtgärd. Dessa är framförallt vattenorganisationer och
intresseorganisationer. Övriga remissinstanser valde att inte svara på frågan om åtgärden motsvarar behovet. Vattenmyndighetens tolkning är att majoriteten av synpunktslämnarana anser att åtgärden behövs, eller att den behövs men behöver utvecklas ytterligare.
Exempel på synpunkter som tillstyrker åtgärden är:
” Energimyndigheten har tidigare haft en egen åtgärd i programmet i syfte att kartlägga hur Energimyndighetens verksamhet kan påverka utsläppen av dioxin från förbränning.
Energimyndigheten tillstyrker att den tidigare åtgärden tas bort och att Energimyndigheten istället samverkar i frågan med Naturvårdsverket i åtgärd 4, Europeiskt luftvårdsarbete och nationella luftvårdsprogrammet och med kommunerna i åtgärd 6, Dioxiner från småskalig förbränning.”
Revideringar baserat på samrådssynpunkter
Inga revideringar har genomförts i åtgärden.
Samrådssynpunkter som inte lett till revidering
Behov av att utveckla motiveringen så att åtgärden tydligare kopplas till det nationella miljökvalitetsmålet bara naturlig försurning
”Central åtgärd för att komma till rätta med försurningen. Bra skriven och bra att sjöfarten lyfts eftersom den är den enskilt största källan till nedfall av kväveoxider över Sverige. Men
motiveringen kan med fördel utvecklas till att koppla till det nationella miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning och det som Naturvårdsverket konstaterar att ambitionsnivåerna för utsläppsbegränsningar inom EU är för lågt ställda så att Sverige ska kunna uppnå detta mål.
Takdirektivet för utsläpp av svavel och kvävedioxider innebär för Sverige att utsläppen mellan 2005 och 2030 ska minska med 22% för svaveldioxid, 66 % för kvävedioxider och 17% för ammoniak. Detta ger en bra motivering för de genomförande åtgärder som behövs.”
(Länsstyrelsen i Värmland) Hantering av synpunkt
Vattenmyndigheten ser inget behov av att ytterligare utveckla åtgärden i motiveringen med att den stödjer särskilt miljömålet Bara naturlig försurning. I samrådsversionen finns redan en
rubrik som heter Miljömål och globala hållbarhetsmål vilken beskriver kopplingen till alla miljömål som åtgärden idag stödjer där miljömålet Bara naturlig försurning ingår.