Översikt över inkomna samrådssynpunkter
Av de samrådssynpunkter som har inkommit är det lika många som tillstyrker åtgärden som anser att åtgärden behöver revideras. Sammanlagt har det inkommit över 200
samrådssynpunkter rörande åtgärden. 160 samrådssynpunkter rörande åtgärden har inkommit från kommuner medan resterande inkommit från, i fallande ordning sett till antal synpunkter, vattenråd, länsstyrelser och centrala myndigheter. Det har även inkommit enstaka samrådssynpunkter på åtgärden från privatpersoner och företag. Nedan följer några samrådssynpunkter som tillstyrkt åtgärden:
”Ja, åtgärden motsvarar behovet av att följa miljökvalitetsnormerna i fysisk planering…”
(Järfälla kommun)
”Åtgärden är väl beskriven och har en väl avgränsad omfattning…” (Eskilstuna kommun)
”Vi delar synen på att kommunens översikts- och detaljplanering ska utformas på ett sådant sätt att planerna bidrar till att MKN för yt- och grundvatten kan följas. Det är positivt att åtgärden öppnar för möjligheterna till förvaltningsövergripande vattenplaner eller tematiskt tillägg till översiktsplanen. Med vattenplaner eller blåplaner finns möjlighet att ge frågorna större plats och mer kraft i planeringsprocessen. Vatten-eller blåplaner kan innehålla mer detaljer med tekniska bakgrundsinformation, kartor och annat kopplat till exempelvis VISS som annars riskerat att inte fått plats eller synts lika tydligt i strategiska översiktsplaner.” (Strängnäs kommun)
Revideringar baserat på samrådssynpunkter
Viktiga förtydliganden
Flera inkomna samrådssynpunkter har påpekat brister i kopplingen mellan åtgärden och gällande lagstiftning. Det har även inkommit samrådssynpunkter om att skrivningarna i åtgärden har signalerat en övertro på vad den fysiska planeringen faktiskt kan förbättra kring vattenarbetet. Se nedan:
”Det finns felaktigheter kopplat till PBL som behöver korrigeras.” (Boverket)
”Boverket uppfattar att det många gånger finns en övertro på vad som kan åstadkommas genom fysisk planering. Bland annat framställs det som att den fysiska planeringen innefattar
prioritering av åtgärder. Den fysiska planeringen i sig innehåller inte åtgärder, och den omfattar inte heller prioritering av åtgärder. Däremot kan planläggningen påverka förutsättningarna för att kunna genomföra åtgärder som är beroende av fysiskt utrymme...” (Boverket)
Hantering av synpunkt
Vattenmyndigheten har förtydligat den blå tråden av åtgärder rörande fysisk planering genom bland annat att ändra rubriken på åtgärden. Anledningen är att mottagaren lättare ska se kopplingen mellan Boverket, Kommunerna 4 och Länsstyrelserna 7. För vattendistrikten Södra Östersjön, Norra Östersjön och Västerhavet gäller det också åtgärden till Region Skåne/Region Stockholm.
Ett steg i ökad enhetlighet är att åtgärden reviderats språkligt för att ligga närmare lagstiftningen. Den språkliga justeringen har genomförts i hela kedjan av åtgärder rörande fysisk planering i åtgärdsprogrammet.
Mer klimatanpassning
Flera samrådssynpunkter har inkommit rörande behovet av att lyfta frågan om klimatanpassning genom hela åtgärden. Bland annat:
”Malmö stad vill även påtala att i den avvägning och sammanvägning av olika intressen som åligger kommunen inom planmonopolet behöver komplexa stadsutvecklingsfrågor hanteras för en god klimatanpassning och resurshushållning, vilket kan innebära lokala avvikelser och detaljerade lösningar som inte belyses i remissversionen.” (Malmö stad)
”...Sammanhang mellan detalj- och översiktsplanering och klimatanpassning är dock mycket bredare, även ur ett vattenförvaltningsperspektiv.” (Länsstyrelsen Värmland)
Hantering av synpunkt
Ändringar har gjorts i både åtgärdsrutan och under motivering för att lyfta fram detta ytterligare.
Ändringar i åtgärdsrutan
Det inkom samrådssynpunkter som har varit särskilt inriktade på åtgärdsrutan. Exempelvis:
”Angående “Åtgärden ska så långt som möjligt hänvisa till Vatteninformationssystem Sverige (VISS) som vattenplaneringsunderlag.” Vi ser i dagsläget svagheter i uppbyggnad och tillgänglighet i VISS som inte möjliggör nyttjande i den utsträckning som vi önskar. Exempel på detta redovisas i bilaga MKN-VISS-Remiss. Vi skulle gärna se en utveckling av VISS med bättre möjligheter till tillämpning i tät bebyggelse och stad…” (Göteborgs stad)
”Boverket avstyrker förslaget om Kommunernas åtgärd 4a och 4b. 4a) Det är oklart hur det kan tydliggöras att miljökvalitetsnormer är bindande, var-för och för vem. 4b) Se rubrik ”Synen på den fysiska planeringens roll”” (Boverket)
”Boverket tillstyrker förslaget om Kommunernas åtgärd 4c under förutsättning att i åtgärdens inledningsmening stryks ”myndighetsutövning”, i punkten c ersätts ”bevaka att” med
”beakta”, ”inarbetas” stryks, ”översikts-planen” ändras till ”översiktsplaneringen””
(Boverket) Hantering av synpunkt
Åtgärden har reviderats för att ligga närmare Plan- och bygglagen. Vattenmyndigheten har även förtydligat att det finns flera planeringsunderlag vid sidan av VISS, samt breddat skrivningar om samverkan, där vägledningsansvariga myndigheter anses särskilt viktiga att samverka med.
Förtydligande rörande vattenskyddsområden
Några inkomna samrådssynpunkter lyfte frågan om vattenskyddsområden och att använda regionala vattenförsörjningsplaner som planeringsunderlag. Se nedan:
”Länsstyrelsen Skåne föreslår ett tillägg av strecksats c) enligt följande: c) bevaka att de regionala vattenförsörjningsplanerna inarbetas i översiktsplanen, och att dricksvattenresurser/-förekomster synliggörs.” (Länsstyrelsen Skåne)
”Genom att använda underlaget från regionala vattenförsörjningsplaner i översiktsplaner synliggörs viktiga dricksvattenförekomster, och skyddet av dessa kan då tas hänsyn till i planeringen.” - I samband med översiktsplaneringen så räcker det inte för kommunerna att titta enbart på den regionala vattenförsörjningsplanen för Västra Götalands län utan kommunerna kan behöva komplettera med vattenresurser som viktiga på lokal nivå. Detta då endast regionalt viktiga vattenresurser redovisas i detalj i den regionala vattenförsörjningsplanen för Västra Götalands län.” (Länsstyrelsen Västra Götaland)
Hantering av synpunkt
Texten i åtgärdsrutan samt under motivering är justerad för att tydligare beskriva att kommunerna ska ta hänsyn till de regionala vattenförsörjningsplaner som
planeringsunderlag.
Kopplingen till VISS
Det inkom samrådssynpunkter rörande kopplingen mellan åtgärden och VISS. Se nedan:
”VISS är ett mycket bra verktyg, men svårnavigerat och med många olika ingångar i vattenarbetet. Frågan är om det gå att förfina?” (Borgholms kommun)
Hantering av synpunkt
Vattenmyndigheten har stärkt kopplingen till de fysiska åtgärderna i VISS under motivering och genomförande.
Samrådssynpunkter som inte lett till revidering
Behov av resurser och vägledningar
Det inkom samrådssynpunkter rörande behovet av förändrad lagstiftning. Flera kommuner har även påpekat ett behov av mer resurser inom särskilt översiktsplaneringen samt ett stort behov av vägledning, stöd och rådgivning från både Boverket och länsstyrelserna. Flera kommuner har även påpekat att det saknas regionala vattenförsörjningsplaner. Nämnda samrådssynpunkter har även uppgetts vara anledningen till att vissa kommuner inte har påbörjat alternativt inte nått önskat resultat rörande motsvarande åtgärd i det föregående åtgärdsprogrammet. Bland annat:
”Översikts- och detaljplaner ska ta hänsyn till miljökvalitetsnormer och regionala
vattenförsörjningsplaner ska inarbetas i översiktsplanen. Åtgärden ska påbörjas omgående.
Detta gör vi redan i våra detaljplaner. Däremot uppfylls detta inte i vår kommuntäckande översiktsplan. Kräver att resurser kan avsättas för ändamålet.” (Sunne kommun)
”Det är begränsat vad kommunerna kan reglera i detaljplaner. Kommunerna har generellt sett liten möjlighet att påverka vattenkvaliteten genom detaljplaner. Det kan vara svårt att se kopplingen på vattenkvalitet och havsmiljö samt detaljplan. Kommunerna behöver ha kunskap och vägledningar eller verktyg för att kunna göra detta. Det är också viktigt med en samordning över kommungränserna, så att den totala påverkan på avrinningsområdet inte blir alltför stor.
Det kräver resurser.” (Ängelholms kommun)
"...En förutsättning för att kunna ställa krav på LOD (fördröjning och rening av dagvatten nära källan) på privat mark är att det finns lagstöd för detta i den fysisk planeringen..."
(Landskrona kommun) Hantering av synpunkt
Att ändra lagstiftning ligger inte inom Vattenmyndighetens mandat. Synpunkterna har därmed inte lett till några revideringar av åtgärden. Däremot lyfter vattenmyndigheterna dessa behov i dialog med övriga berörda myndigheter.