Översikt över inkomna samrådssynpunkter
Knappt 30 remissinstanser valde att ge specifika synpunkter på denna åtgärd, varav tre centrala myndigheter, fyra Länsstyrelser, åtta kommuner, nio vattenorganisationer/vattenråd tre intresseorganisationer och en privatperson. På frågan om åtgärden motsvarar behovet svarade tio remissinstanser ”ja” medan ingen svarade ”nej, åtgärden är mer omfattande än vad som behövs”. 12 svarade ”Nej, viktiga delar saknas i åtgärden”, men av dessa är det fem som lämnat identiska svar på alla åtgärderna i åtgärdsprogrammet och som inte specificerat vad man anser saknas i denna åtgärd. Dessa är framförallt vattenorganisationer och
intresseorganisationer. Övriga remissinstanser valde att inte svara på frågan om åtgärden motsvarar behovet. Vattenmyndighetens tolkning är att majoriteten av synpunktslämnarana anser att åtgärden behövs, eller att den behövs men behöver utvecklas ytterligare.
Exempel på synpunkter som tillstyrker åtgärden är:
”Förslaget på Naturvårdsverkets åtgärd 9 är bra. Provtagning och sammanställningar måste utföras. Det här är ett förslag som leder till bättre kunskap kring risker för spridning till vatten i miljön. Särskilt viktigt inom vattenskyddsområden, men även för övriga vatten…” (Göta älvs vattenråd och Säveåns vattenråd)
”SGI tillstyrker åtgärden men ser ett behov av att även lyfta andra ämnen för vilka storskaliga problem i den akvatiska miljön har konstaterats, då de ofta överskrider effektbaserade
bedömningsgrunder (EQS), på många platser och ofta även i hög grad. Till sådana problemämnen hör exempelvis dioxiner, kvicksilver, PBDE och TBT men eventuellt även kadmium. Det är mycket angeläget att åtgärda de eventuella extra tillskott som sker… Genom att systematiskt få en uppfattning om vilka källor som fortfarande finns nationellt (till både luft och vatten) när det gäller dessa ämnen blir det lättare att identifiera lämpliga åtgärder - lokalt, för en särskild bransch och kanske för en särskild produkttyp…” (SGI)
”Länsstyrelsen är positiv till åtgärden, men vill lyfta fram att ökad provtagning är en förutsättning för korrekt kartläggning av problem med PFOS/PFAS i vattenmiljön”
(Länsstyrelsen i Uppsala)
”Alla åtgärder som kan bidra till att minska mängderna PFAS som når vattenmiljöerna är viktiga, men fler åtgärder behöver göras med tanke på ämnesgruppens toxicitet. När
kemikalierna väl kommit ut i naturen går det i princip inte att få bort dem.” (Höje å vattenråd och Kävlingeåns vattenråd)
Revideringar baserat på samrådssynpunkter
Målsättningen med åtgärden
I synpunkter från Naturvårdsverket och efterföljande dialog med Naturvårdsverket har det framkommit att Naturvårdsverket anser att de kan utreda förutsättningarna för ett
ändamålsenligt och sammanhållet system för insamling av utsläppsdata. Dock är det inte säkert att det är möjligt att ett färdigt system kan finnas på plats 2024, utan det beror på de
förutsättningar som utredningen visar, när det gäller till exempel befintlig lagstiftning, ansvarsfördelning mellan myndigheter och tillgänglig finansiering.
Hantering av synpunkt
Åtgärden har nyanserats till att utredningen ska i den mån det är möjligt utifrån förutsättningarna resultera i ett förslag för hur ett sådant system kan införas.
Formulering i samrådsversionen
Naturvårdsverket ska utreda och föreslå och/eller besluta om ett ändamålsenligt system för informationsförsörjning för att samla in, förvara och tillhandahålla sådana uppgifter och annan information om utsläpp och spill av PFOS/PFAS till vatten som krävs för att kunna bedöma vilka förebyggande och förbättrande åtgärder som behövs för att minska påverkan från PFOS/PFAS på vattenmiljön. Informationsförsörjning ska avse information om både direkta och indirekta utsläpp till yt- och grundvatten, som kan medföra en betydande påverkan på tillståndet i vattenmiljön och är av relevans för åtgärdsarbetet.
Åtgärden ska genomföras i samverkan med Havs- och vattenmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning och bör också inkludera samverkan med Försvarsinspektören för hälsa och miljö, Kemikalieinspektionen och länsstyrelserna.
Åtgärden ska påbörjas omgående och genomföras så att ett ändamålsenligt system för informationsförsörjning avseende utsläpp och spill av PFOS/PFAS till vattenmiljön kan finnas på plats senast 2024.
Formulering i beslutsversionen
Naturvårdsverket ska utreda förusättningarna för ett ändamålsenligt och sammanhållet system för informationsförsörjning för att samla in, förvara och tillhandahålla sådana uppgifter och annan information om utsläpp och spill av PFOS/PFAS till vatten som krävs för att kunna bedöma vilka förebyggande och förbättrande åtgärder som behövs för att minska påverkan från PFOS/PFAS på yt- och grundvatten. Informationsförsörjning ska avse information om både direkta och indirekta utsläpp till yt- och grundvatten, som kan medföra en betydande påverkan på tillståndet i vattenmiljön och är av relevans för åtgärdsarbetet. Utredningen ska i den mån det är möjligt utifrån förutsättningarna resultera i ett förslag för hur ett sådant system kan införas.
Åtgärden ska genomföras i samverkan med Havs- och vattenmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning och bör också inkludera samverkan med Försvarsinspektören för hälsa och miljö, Kemikalieinspektionen och länsstyrelserna.
Åtgärden ska vara genomförd senast tre år efter Åtgärdsprogrammets fastställande.
Dessutom finns revideringar under rubriken Genomförande baserat på dessa synpunkter.
Förtydligande om grundvatten
Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) pekade generellt på att den översiktliga
formuleringen i tidigare åtgärdsprogram om ”miljökvalitetsnormer för vatten” i många fall har lett till att åtgärdsarbete har fokuserat på ytvatten, eftersom kunskapen om behovet av
Hantering av synpunkt
Åtgärden har förtydligats med att den handlar om påverkan på yt- och grundvatten.
Samrådssynpunkter som inte lett till revidering
Lyft fler ämnen än PFAS
”SGI tillstyrker åtgärden men ser ett behov av att även lyfta andra ämnen för vilka storskaliga problem i den akvatiska miljön har konstaterats, då de ofta överskrider effektbaserade
bedömningsgrunder (EQS), på många platser och ofta även i hög grad. Till sådana problemämnen hör exempelvis dioxiner, kvicksilver, PBDE och TBT men eventuellt även kadmium. Det är mycket angeläget att åtgärda de eventuella extra tillskott som sker, oavsett om annan tillförsel (storskalig luftdeposition exempelvis) överlag är större i absoluta mått.
Dosresponskurvor är normalt S-formade (sigmoida). Det innebär att även vid en relativt sett liten ökning av koncentrationen riskerar responsen att öka kraftigt (exponentiellt), dvs allt fler organismer påverkas och i högre grad, om de säkerhetsmarginaler som EQS värdena är förknippade med redan har passerats. Genom att systematiskt få en uppfattning om vilka källor som fortfarande finns nationellt (till både luft och vatten) när det gäller dessa ämnen blir det lättare att identifiera lämpliga åtgärder - lokalt, för en särskild bransch och kanske för en särskild produkttyp.
Utsläpp av flera av dessa storskaligt problematiska ämnen ingår redan idag i SMP men inrapporteringskraven till SMP är ändå begränsade genom exempelvis de tröskelvärden som finns och vilka branscher och företag som omfattas. Dessutom handlar det här om ämnen där tillförsel från förorenade områden till följd av historiska aktiviteter kan bli relativt betydelsefulla, och den tillförseln ingår inte i SMP (se även SGI:s kommentar på åtgärd NV 3 angående behovet av att kunna få information om belastning från förorenade områden).”
Hantering av synpunkt
Vattenmyndigheten håller med om SGI:s bedömning om att tröskelvärden och vilka påverkanskällor som omfattas begränsar möjligheten att får en fullständig bild av påverkan och därmed åtgärdsbehov när det gäller flera ämnen än PFAS-ämnen. Vi har dock valt att inrikta denna åtgärd på PFAS-ämnen, eftersom system för insamling av utsläppsdata helt saknas för dessa ämnen.
Vattenmyndigheten bedömer att det förslag som tas fram inom ramen för denna åtgärd kan ligga till grund för diskussion om flera ämnen ska inkluderas i framtiden.